Gamla Uppsala

[Valdemar]

Uppsala känns annorlunda via sin återkomst under medeltiden. Gudme i Danmark försvinner efter folkvandringstid medan Uppåkra-Lund lever i god välmåga under flera hundra år.

I Västergötland är Gudmhem-Varnhem-Billingen full av maktmanifestationer under romersk järnålder och folkvandringstid. Varnhem återkommer dock under vikingatid och medeltid.

Under Vendeltid och vikingatid tyder mycket på att makten i Västergötland sitter i Skalunda-Tun-Levene området. Vilket är logiskt utifrån ett perspektiv av Vänern som ett ett Götiskt innanhav.

Det som gör Uppsala annorlunda som maktcentra är inte dess kontinuitet eller arkeologiska fynd utan hur dess historia beskrivs i medeltida källor (och monumentaliteten på flera gravar på samma plats)

[Opager]

Ättelägg. För att kolla om det har hänt något nytt med undersökningarna i GU tittade jag på denna presentation från 2014 av John Ljungkvist.

https://tinyurl.com/zst2jns

Vikingatiden är fortsatt frånvarande uppe på platån.

John har inte mycket. Stora och imponerande gravhögar men med magra fynd i de som har undersökts men i presentationen hävdar John att de är kungliga.

En imponerande hall på 50x12 m men utan fynd, förutom järnspiraler, som existerade i drygt hundra år på 600-till 700-talet.

Opager

[Yngwe]

I en förändring av levnadsförutsättningarna, kyla, svält eller vad det nu är, så ges möjlighet för förändringar av maktstruikturer - det ges ett "window of opportunities" för nya grupperingar att ta över makt i ett område. Så finns det nog många som vill beskriva uppkomsten av Ynglingaätten (om de nu heter så) i Gamla Uppsala. Men det är ju uppenbarligen omtvistat...

JA det där hör man ju ofta, men det är aldrig med redovisning av någon djupare analys eller förklaring.

Om man antar att området drabbas av en extrem klimathändelse som omkullkastar den befintliga strukturen och lämnar ett "window" för ett rövarband att ta över makten. Hur lyckas dom förvalta makten över en jordbruksberoende befolkning som svälter pga missväxt till osedvanllig rikedom?

[Opager]

Ättelägg:

John Ljungkvist kämpar på även under 2015.

https://tinyurl.com/jlzc6ta

Fortfarande inga betydande fynd uppe på åsen/platån, men dessa hål i argumentationen, mellan 700 e.Kr. till 1100 e.Kr. täcker John upp med skriftliga källor från 1200-talet e.Kr.

Opager

[Soländaren]

Jag skall inte ge mig in på något mer ingående vetenskaplig förklaring om sambanden, utan nöjer mig med att många disputerade forskare ser att de stora förändringarna talar för att någonting blomstrar i Uppsala i spåren av samhällsförändringarna under folkvandringstid - i alla fall i Mälardalen. Här får man nog höra med forskarna om vad de har för svar (man får nog olika detaljsvar från olika personer, är mitt intryck). Detta med Uppsalas uppkomst verkar ju vara ett klassiskt ämne även bland de akademiska forskarna. Idag är ju denne John L en av dem, efter utgrävningar med alla de unika stolpraderna osv. runt Gamla Uppsala.

Jag försöker förstå Attundaland, och ser relationen till Uppsala, Sigtuna och Birka. Nu är inte förändringarna unika för Attundaland, skulle jag tro. Det är säkert likadant på andra håll i bl.a. Mälardalen. Men att något hänt - med eller utan förändringar i Uppsala - det är helt klart. Kulturlandskapet förändras på många sätt i Uppland. Mycket. Det ser man vid alla de omfattande utgrävningarna.

Många tidigare gårdsstrukturer förändras drastiskt runt om i västra Attundaland. Inte sällan överlagras gravplatser på det som tidigare varit boplatser, det är tydligen karaktäristiskt för just Attundaland med sådana överlagringar (Hållans Stenholms avhandling). Nu behöver det ju inte vara helt nya människor som tagit makten, men de kulturella dragen förändras högst påtagligt vid ungefär 500-talet. Många gårdar överges, nya maktpunkter tas i bruk under Folkvandrings- och Vendeltid (Åshusby, Runsa, Sylta, Sanda, Vada, Vaxtuna m.fl. tänkbara "maktplatser" som jag nämnde i annat inlägg).

De tidigare så karaktäristiska stenmurarna (idag stensträngar) överges i princip - det är i alla fall vad man tror, Gårdsgränser dras ibland upp på andra sätt, när vi rör oss in i yngre järnålder... (Stensträngarna är f.ö. en särskilt karaktäristisk arkeologisk lämning i den lilla Fresta socken i Upplands Väsby - daterade till år 0 fram till ca 600 e.Kr. Det finns tydligen 2 mil stensträngar bevarade i den lilla socknen.) Den ständiga strandförskjutningen förändrar kommunikationsleder och skapar nya jordbruksmarker löpande, från sekel till sekel. Det är kanske ingen tillfällighet att makten i Mälardalen flyttar runt en hel del på olika platser. Det finns ingen plats i Mälardalen med en så kontinuerlig maktposition såsom Uppåkra, tror jag. Inte i Attundaland i alla fall.

Sedan är det också sant att folkvandringstida fornborgar verkligen används och bränns, återkommande. Höjdbosättningar i bl.a. Runsa bränns ett antal gånger. Jag tror det är på samma sätt i min närliggande borg vid Sjöberg och även Gåseborg i Järfälla.

Utan att jag ids referera några konkreta källor, så är det många forskare som tror på globala klimatförändringar på - är det bl.a. på 530-talet (?). Det handlar väl om dokumenterade vulkanutbrott på andra håll i världen, tror jag. Fimulvinter-teorin, med andra ord. I kurser i arkeologi har jag tidigare förstått att det är olika skolor på den här punkten idag i t.ex. Uppsala vs. Stockholms universitet: Vilken påverkan har de globala klimatförändringarna på människorna här i Norden? Jag har ingen aning vad forskarna t.ex. anser i Göteborg, Lund eller Kalmar...? Uppsalaforskarna tror väldigt mycket på denna teori, tror jag. Men i Stockholm är de tydligen lite skeptiska till klimatteorin, men jag tyckte samtidigt att det verkar som man börjar svänga över, att döma från någon föreläsning jag var med på nyligen...

[Yngwe]

Fast Soländaren för bara ett litet antal år sedan var flera Uppsala-arkeologer helt främmande för klimat-teorin, och då John L konstaterar strukturförändringar berör han inte alls klimatet, utan förändringen förklaras med en framväxande politisk makt (läs kungar i Johns fall) Vi presenterade redan då klimatteorin till varför man flyttar upp på höjd och redovisade temperaturföreändringar och översvämningsrisk utan vidare gehör.

Nu är klimatförändringen påvisad och erkänd, ekvationen är ändrad, men resultatet är likväl exakt detsamma. På något vis verkar man använd i stort sett allt för att påvisa ett mycket specifikt resultat...


Är det då inte rimligt att ifrågasätta och utvärdera alternativa tolkningar? Den stora förändringen är ganska väl belagd efter gedigen forskning på många fronter. Varför ska man slentrianmässigt och högst subjektivt tolka den på ett sätt bar för att det ska gå i linje med vad man tidigare framfört? Är inte forskningsresultat mer värd än så, nu när man för först gången har en aning om bakgrunden till det som händer?

[Soländaren]

Lars Andersson (han som grävde fram Estrid) sade också: Arkeologi är en diskussion. "Vad tror ni?", sa han apropå om det verkligen är Estrid som legat begraven där bredvid den tidigare platsen för den s.k. "Östens hög" vid Broby, Såsta, Täby.

Jovisst, är arkeologi en diskussion. Det antar jag.

[Ättelägg]

Opager: uppe på platån är inte lika med gamla uppsala. Gamla Uppsala som komplex är mkt stort och bara en bråkdel är utgrävt. Att det rumsliga används på olika sätt under århundraden är kanske inte så märkligt. Intressant är det dock att exempelvis den berömda platån inte används först in i den kristna medeltiden vilket torde peka på minne kopplad till plats. Något var avslutat gällande just den platsen. Angående Vikingatid så är exempelvis den anlagda platån för nuvarande kyrkan intressant då fynd från 900-talet har hittats vid utgrävning där. Likaså gällande utgrävningarna gällande E4 är kopplade till vikingatid, de båtgravar man funnit likaså.

Ett axplock:
http://www.arkeologigamlauppsala.se/Sv/ ... bygge.aspx
http://www.archaeology.su.se/polopoly_f ... ammare.pdf
http://www.upplandsmuseet.se/globalasse ... a-kg13.pdf
Axplocket är just ett axplock, problemet med nätet är vida bekant men de som följde ostkustbanans utgrävning vet att mycket av fynden är att härröra till yngre järnåldern/vikingatid in i medeltiden. Vi ser en organisation av tomterna runt år 700 som pekar på en ny strukturell förändring som i sig pekar på organisation. Utöver detta kan man väl hänvisa till olika skrifter som Adam av Bremen, Saxo, Snorre och diverse andra källor för att peka på en medvetenhet av gamla Uppsala och dess koppling till makt och kunglighet under vikingatiden. Tror dock inte detta kommer att räcka för vissa skeptiker. Ta bara passusen

En imponerande hall på 50x12 m men utan fynd, förutom järnspiraler, som existerade i drygt hundra år på 600-till 700-talet.

vilken är intressant då ord som imponerande används simultant med utan fynd som skall kontrasteras mot som existerade i drygt hundra år. Ingen tanke om hur datera, järnspiralernas funktion och varför den var tom. Att den "imponerande byggnaden" dessutom inte var först och att den "imponerande byggnaden" hade hittills okänd utformning med portar, klädda med vad vi kan se på kyrkportar århundraden senare, att konstruktionen var dubbelväggig för att skydda innerväggens muralmålning (vitt) som vi vet idag. Så en unikt byggnad av monumental karaktär tenderar att förminskas. Glappet mellan 700 talets början till 1000 talet lyfts fram som bevis, på vadå? Dessutom pekar det mesta på, oavsett de skriftliga vittnesbörden, utifrån arkeologi att så inte var fallet. Det fanns inget glapp mer än att vi än inte har hittat någon hall även om vi har hittat spår efter hallar från yngre järnåldern som inte är utgrävda ordentligt.

[Anders i Uppsala]

Fimbulvintern kan ju ha en historisk bakgrund i extremvädret 535-536 med efterföljande år av dålig tillgång på mat.

Jag kan tänka mig att vissa stormän/hövdingar/kultledare/kungar, likt oligarkerna i Ryssland efter Sovjetunionens fall, lurade av vanliga bönder deras gårdar och att dessa istället blev trälar eller dylikt på stormännens gods. När stormännen i sin tur blev rikare och mäktigare kunde de genom allianser och krig utvidga sitt maktområde.

Sedan undrar jag om dateringen av Egil, Ottar och Adils verkligen är rätt. Sagorna, Beowulf och arkeologin matchar varandra bättre om man antar att de levt 50-100 år senare. Obs! Jag menar i att sagorna sprglar verkligen mer än till en mindre del.

[Yngwe]

Fast oligarkerna i Ryssland blev ju inte rika för att dom lurade av vanligt folk deras egendomar, utan för att dom som statliga tjänstemän sålde statens egendom till sig själva som privatperson. Så jämförelsen haltar betänkligt.

Och det är just det jag menat innan. Man drar någon ytlig jämförelse som förklaring, men ingen kan tydligen beskriva en mer detaljerad process. Och jag vill mena att om facklitteraturen beskrev en sådan borde den ha kommit till ytan på det här forumet.