Gamla Uppsala

[Anders i Uppsala]

Jag kan tänka mig att det stora flertalet människor överlevde kylan 535-536. Matfösörjningen bör normalt sett ha varit god och alternativa matkällor som jakt och fiske fanns i glesbefolkade Mälardalen. Men troligen decimerades befolkningen något, särskilt dog relativt sett många småbarn och gamla. Fattigare människor drabbades värre än rikare.

Sedan dröjde det 5-10 år innan pesten (antagligen) kom. Kanske dog så mycket som halva befolkningen. Det är ingen vild gissning att anta att befolkningen var hälften så stor 550 som 535. Att driva en gård krävde hela familjer. Om en ung man var den ende på gården som överlevt kan man gissa att han tvingades lämna gården och bli hantverkare i Gamla Uppsala eller bli en del av kungens(?) hird.

[Yngwe]

Fast då använder du inte alls senare bättre dokumenterade klimathändelser som referens alls va? För då är det ju uppenbart att konsekvenserna är katastrofala. Och du tror inte att gårdarna som försvinner egentligen har med det att göra? Du tror att livet på en leråker som även med dikning och dränering idag lätt översvämmas fortgick någorlunda normalt trots en påvisad kraftig ökning av nederbörd, men att man samtidigt av en helt annan anledning bestämde sig för att lämna sina gårdar...


Som jag sa, det känns lite bortkastad när gedigen forskning inte används.....

Fast visst du nämner att pesten ställer till med motsvarande elände strax därefter och effekten blir väl densamma. Med den stora skillnaden att pesten inte är påvisad i området... Nåja, dom verkar gå hand i hand klimathändelser och dödliga epidemier,,,,


Man kan i vilket fall fråga sig vad som är troligast. Att man på något outgrundligt vis lyckas bli rik på ett jordbruksöverskott trots missväxt och arbetskraftsbrist. Eller att folk bestämmer sig för att offra allt man kan för att blidka gudarna...

[Ättelägg]

Att folkvandringstiden och efterföljande fas innebär förändringar som gravskick, offer, hallar är nog tämligen tydligt och vad detta står för kan väl diskuteras. Men att kulten flyttar in till de med makt är nog svårt att inte se som centralisering av makt, har vi samtidigt en förändring i gravkultur där både storlek, form och framför allt innehåll skiljer mellan olika individer/släkt där man ibland kan se en kontinuitet in i medeltiden knutet till makt/elit blir väl inte tanken om skillnad mellan folk speciellt svår att ta in. Angående frågor kring platser har vi som sagt gmal Uppsala men i Uppland även Vendel, Valsgärde, Adelsö, Signhildsberg, Ulltuna, Gnista osv. I gränstrakterna, södra rodden har vi det världskända Helgö samt det mycket intressanta klustret med storhögar på ömse sidor om sagån med båtgravfältet uppe vid Sala. Med denna lilla lista har jag antagligen missat mycket men frågan bör besvaras då frågan väcks. Gamla Uppsala är absolut inte den enda elit miljön från Vendeltid och framåt i Uppsala om ändock den främsta och utstickande.

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func ... Id=7767583

[Yngwe]

Men att kulten flyttar in till de med makt är nog svårt att inte se som centralisering av makt,

Har du något bra exempel som tydligt visar att kulten flyttar in hos en tydlig o-kultisk makt?

[AndreasOx]

Jag tolkar legenden om Domalde som ett spår av krisen ca 540. Samtidigt överges alla kämpagravshus på Gotland. Åkerbruket då var väl främst på lätta jordar? Lera kunde knappt brukas med den tidens redskap. Det handlade säkerligen mer om att växtperioden blev för kort för mognad m.m.

[Soländaren]

Är det en inflammerad diskussion som pågår här, eller är det bara en "vanlig" akademisk diskussion?

I det senare fallet, så kanske en ökad mängd med vetenskapliga referenser skulle vara bra. Jag själv är inte alls så bra på det alla gånger (som ni har märkt), men antagligen skulle man som delvis utanför lättare följa med i diskussionens "tempo"... Behovet av referenser gäller inte alls bara den som kommer med en utsaga, utan även den som ställer motfrågor... Både i frågor och påståenden finns det en väldig massa outalade tankar och förutsättningar, som inte är särskilt lätta att genomskåda alla gånger. Även det outtalade kan ibland påverka värdet av det som är mer uttalat.

Några personliga tankar, inget som nödvändigtvis behöver ändra konventionerna här.

[Yngwe]

Jag tolkar legenden om Domalde som ett spår av krisen ca 540. Samtidigt överges alla kämpagravshus på Gotland. Åkerbruket då var väl främst på lätta jordar? Lera kunde knappt brukas med den tidens redskap. Det handlade säkerligen mer om att växtperioden blev för kort för mognad m.m.

För bete fungerar ju lerjordarna alldeles utmärkt, och effekten av missväxt slår ju också mot boskapshållning.

[Valdemar]

Arkeologin visar att kulten delvis ändrar karaktär under denna perioden. Detta betyder dock inte att vi kan säga att den blir mer centraliserad. Vi har två stora dokumenterade offerplatser i dagens Sverige, Finnestorp och Skedemosse på Öland. Båda ger intrycket av att vara väl organiserade. Vi talar inte om småoffer på gården utan stora deponeringar några få gånger. Föremålen som deponeras måste ha erövrats i krig och de stridande har tillhört den absoluta eliten i samhället. Med största sannolikhet var då även den vinnande sidan av den högsta eliten. Offerplatserna ligger på väl utvalda platser mitt emellan folkrika bygder. De har nåtts via anlagda vägar och ortsnamnen omkring visar på att de ligger på utvalda platser.

Så om kulten centraliseras vet vi inte. Vi vet att kulten ändras och att man upphör med offer i vatten och att man utför offer vid hallar eller torr mark i stället. Detta kan tyda på ett religionsskifte men kanske lika väl bara en ändring/skifte.

[Yngwe]

Är det en inflammerad diskussion som pågår här, eller är det bara en "vanlig" akademisk diskussion?

I det senare fallet, så kanske en ökad mängd med vetenskapliga referenser skulle vara bra. Jag själv är inte alls så bra på det alla gånger (som ni har märkt), men antagligen skulle man som delvis utanför lättare följa med i diskussionens "tempo"... Behovet av referenser gäller inte alls bara den som kommer med en utsaga, utan även den som ställer motfrågor... Både i frågor och påståenden finns det en väldig massa outalade tankar och förutsättningar, som inte är särskilt lätta att genomskåda alla gånger. Även det outtalade kan ibland påverka värdet av det som är mer uttalat.

Några personliga tankar, inget som nödvändigtvis behöver ändra konventionerna här.

Dissekering kan man kanske kalla det, att i små detaljer utreda vad ofta använda men ganska svepande argument och modeller egentligen består av. Finns det någon empirisk grund i dom eller är det bara antaganden som har använts som fakta?

[Yngwe]

Vi vet att kulten ändras och att man upphör med offer i vatten och att man utför offer vid hallar eller torr mark i stället. Detta kan tyda på ett religionsskifte men kanske lika väl bara en ändring/skifte.

Fast det där stämmer ju inte riktigt

https://skandinavisktarkeologiforum.org ... .php?t=338


Hur i hela friden ska man kunna tolka något när underlaget i sig är felaktigt? Just därför frågar jag om så många detaljer här. Det kan tyckas som petitesser men i det här fallet blir det ju avgörande för hela tolkningen. I hur många påståenden och antaganden gäller detsamma?