Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Soländaren]

Jag skall inte gå in i den debatten för långt. MIn tanke var väl kanske bara att fundera på vilken betydelse Tuna-namnen egentligen har utanför Uppland och Mälardalen. Kanske är det andra saker som säger något om vad som verkligen hänt i många andra landsändar, än just Tuna-namnen...

Men visst kan din jämförelse med fornborgarna vara tillämplig, och i så fall kan mina resonemang om att Tuna-namnen återspeglar "sveamaktens utbredning" vara rätt så felaktig...

Fornborgarna, nämligen, är ju ett tämligen heterogent begrepp. Jag är dåligt påläst om fornborgarna utanför Mälardalen, men har förstått att t.ex. ringborgarna på Öland eller Torsburgen på Gotland - helt sonika - är någonting annat än fornborgarna i Mälardalen.

Trots att Mälardalen har många fornborgar, så är även dessa omdiskuterade och av olika sorter. Min bild är följande:
- Flertalet s.k. fornborgar i Uppland (säkert Sörmland på ett liknande sätt) är hägnade berg, inte sällan med ett röse längst upp. Dagens tolkningar om detta är ofta att det är kultbetonade monument från bronsåldern, eller möjligen från den äldsta järnåldern. Sådana här hägnade berg finns det mycket gott om, det är den stora majoriteten.
- Några enstaka fornborgar är just höjdbosättningar (eller någon slags symboliska fortifikationer) från folkvandringstid och därikring i historien. Gåseborg i Järfälla, Runsa i Upplands Väsby, Sjöberg i Sollentuna, Darsgärde i Norrtälje och några fler tillhör den kategorien, men de är rätt ovanliga - totalt sett. (I alla fall i Attundaland.)

Fornborgar är alltså tvä väldigt olika saker från olika tidsepoker, bara i Uppland. Och andra saker kanske i andra landsändar. Och Kungsune, om din jämförelse stämmer, så kanske Tuna-orter (eller kanske Tun-... i t.ex. Västergötland) innebär olika saker på olika platser...

Min poäng var egentligen bara att fundera på om Tuna-namnen - så som de beskrivs i Holmbergs avhandling - möjligen knyter till makt som utgår från Mälardalen. Och kanske främst stannar där också...!

[Yngwe]

Jag vill då igen påpeka att om Tuna är en maktindikator, oavsett vilket område man avser, så måste rimligen en hög täthet innebära en hög grad av fragmentisering av makten. Eller? Tänker man sig kanske tunorna som närmast feodala matrepresentanter ute i terrängen, som kontrollerar folket?

[Kungsune]

Soländaren, Jag förstår resonemanget men jag kan inte riktigt se någon anledning till det.
De båda Västgötska sätuna tror jag har exakt samma betydelse som dito Uppländska samt ex Sigtuna.
Jag tror att de alla betyder "ingärdat objekt (gård eller by) vid sjön".
Någon form av maktstruktur har säkert funnits geografiskt men borde inte den ha byggt på tillfälliga
allianser, förbindelser och gemensamma behov? Samtidigt självklart nedärvda nätverk och därmed positioner i ting med mera. En sådan karta är i min värld i ständig förändring med heterogena gårds/ort-namn. Att det då skulle finnas en statisk modell avspeglad med prydliga ortnamn a la Brink känns lite väl optimistiskt. För att modellen ska hålla måste man sortera bort tun-orter och då hitta på anledningar för det. Ibland haltar resonemanget där. Som jag ser det speglar tuna-orter välsituerade boplatser som tillhör ett skikt med bättre förutsättningar. Mönster i Brink-stil kan man ju få fram med nästan vilken ortnamnstyp man vill. I början när jag var lite entusiastisk såg jag mönster i ortnamnen med -hov. De ligger precis som tunorna i anslutning till särdeles rika järnåldersgravfält. Även sala, sale-orter visar upp en liknande struktur.
Samtidigt måste man backa lite och inse att alla ortnamn som verkar ha en "järnålderskaraktär" faktiskt visar upp sådana här mönster; ex åker, åkra, -um -hem -ome mfl. Alla kan inte vara centralgårdar för då måste snart varenda jäkla gård ha varit en administrativ centralgård. Vad gäller torp-namnen som du var inne på så menar en del att de anonyma torpnamnen kan vara gamla by-namn. Torp skulle då besläkta sig med tyskans Dorf. På medeltiden skulle begreppet vattnas ur till att användas på nybyggen som i regel har en namnförled ex Håkanstorp mm. Jag kan inte avgöra rimligheten i detta men vad jag förstår finns väl exempel på att förnamn-torp typen bildas i medeltida brev.

[Castor]

Det ska visst finnas en korrelation mellan flertalet av Mälarlandskapens Tunaorter och 8-metershöjdkurvan, vilket kan tolkas som att de anlades för cirka 1600 år sedan...

Tunanamnen och deras anknytning till 8meters höjdkurvan. Tuna-namn kan förknippas med 400-500-talen.

http://www.arkeologiskasamfundet.se/doc ... 009_02.pdf

Tidsmässigt sammanfaller det ju med den anglosaxiska invasionen av Britannien. Och ett av de vanligaste ortnamnsefterleden som de germanska nybyggarna tog med sig till Britannien var just -tun (-ton).

Tuna kan nog inte knytas till "svearna", vilka nu de var, före själva vikingatiden.

[Soländaren]

Vad det gäller ett sammanhängande rike, eller ett system av småländer/bygder, så hänvisar jag till Bratt (2008:168f):

Han skriver bl.a. så här om tre olika faser, när han hänvisar till en Näsman:
"• många oavhängiga stamsamhällen under äldre järnålder, vart och ett med boplatser för ledarna, arkeologiskt bäst kända som rika gravfynd,
• ett stamförbund under yngre romersk järnålder-folkvandringstid-yngre vendeltid bestående av mer eller mindre avhängiga delstammar inom ramen för ett överkungadöme, och nu utvecklas stora centrala boplatser, och
• till sist det mer eller mindre integrerade kungariket i sen vendeltid och vikingatid med åtföljande framkomst av mer eller mindre urbaniserade centralplatser.
Bratt vill dock skjuta på dessa tre steg en smula, när man kikar på just Mälardalen. Det andra utvecklingssteget ovan vill han placera från äldre vendeltid och det tredje steget från slutet av 900-talet, dvs. ungefär samtidigt som Birka överges och Sigtuna grundas." (alltså ordagrant ur Bratt).

Jag tolkar "stamförbundet" enl. följesideologin (Bratt 2008:155, något som alltså också Carlsson - 2015 - brukar hänvisa till), men jag tror han menar att följena dyker upp redan från yngre Romersk järnålder.

Det skulle alltså enl. denna teori finnas flera steg på vägen mot mer centraliserad makt. Den centrala makten startar på allvar med Erik Segersäll och Olof Skötkonung, enl. denna teori. För mig fungerar denna modell hyggligt i Mälardalen, oavsett om jag kikar på storhögar eller på Tuna-namn.

Referenser
Bratt, Peter (2008): Makt uttryckt i jord och sten - Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern, akademisk avhandling framlagd vid Stockholms universitet den 17 oktober 2008
Carlsson, Anders (2015): Tolkande arkeologi och svensk forntidshistoria, Akademisk avhandling framlagd den 17 oktober 2008, Stockholms universitet

[Soländaren]

Jag försökte återfinna resonemanget i Holmbergs avhandling om jämförelsen mellan Tuna och -torp. Jag har i princip misslyckats att återfinna det, men ev. bygger detta på ett missförstånd från min sida. Där tror jag ni får lov att ha överseende med vad som troligen är ett rent misstag av mig.

Ledsen för det.

Soländaren

[Yngwe]

Vad det gäller ett sammanhängande rike, eller ett system av småländer/bygder, så hänvisar jag till Bratt (2008:168f):

Han skriver bl.a. så här om tre olika faser, när han hänvisar till en Näsman:
"• många oavhängiga stamsamhällen under äldre järnålder, vart och ett med boplatser för ledarna, arkeologiskt bäst kända som rika gravfynd,
• ett stamförbund under yngre romersk järnålder-folkvandringstid-yngre vendeltid bestående av mer eller mindre avhängiga delstammar inom ramen för ett överkungadöme, och nu utvecklas stora centrala boplatser, och
• till sist det mer eller mindre integrerade kungariket i sen vendeltid och vikingatid med åtföljande framkomst av mer eller mindre urbaniserade centralplatser.
Bratt vill dock skjuta på dessa tre steg en smula, när man kikar på just Mälardalen. Det andra utvecklingssteget ovan vill han placera från äldre vendeltid och det tredje steget från slutet av 900-talet, dvs. ungefär samtidigt som Birka överges och Sigtuna grundas." (alltså ordagrant ur Bratt).

Jag tolkar "stamförbundet" enl. följesideologin (Bratt 2008:155, något som alltså också Carlsson - 2015 - brukar hänvisa till), men jag tror han menar att följena dyker upp redan från yngre Romersk järnålder.

Det skulle alltså enl. denna teori finnas flera steg på vägen mot mer centraliserad makt. Den centrala makten startar på allvar med Erik Segersäll och Olof Skötkonung, enl. denna teori. För mig fungerar denna modell hyggligt i Mälardalen, oavsett om jag kikar på storhögar eller på Tuna-namn.

Referenser
Bratt, Peter (2008): Makt uttryckt i jord och sten - Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern, akademisk avhandling framlagd vid Stockholms universitet den 17 oktober 2008
Carlsson, Anders (2015): Tolkande arkeologi och svensk forntidshistoria, Akademisk avhandling framlagd den 17 oktober 2008, Stockholms universitet

Nu är det ett tag sen jag läste hela, men... Problemet med Bratt som så många andra är att de väljer att reducera perspektivet och därmed tolka mycket efter en förutbestämd mall.

Han skriver

Genom att undersöka när högarna avviker i storlek och innehåll i förhållande till det normala kan minst två skilda sociala strata identifieras, där det lägre var mer krigare än makthavare och vise versa

Han skriver alltså minst två sociala strata, medveten om att det förmodligen finns betydligt fler lager och nyanser i detta, men väljer ändå att reducera det till krigare och makthavare. Krigare är ju tämligen väldefinierat, medans makthavare är mer svepande, men ändå rätt tydligt här motsvarar någon slags styrande elit, från hövding till kung. Men att det skulle röra sig om sådana ä ju bara ett antagande, egentligen helt utan redovisad empiri. Bratt bestämmer alltså själv vd det är han ser, och sen försöker han tolka det. Javisst, det är en fullt legitim hypotes, men varför försöker han inte ens bredda perspektivet, och varför gör i stort set tingen annan det heller. Man är oerhört fastlåsta i dessa stratan, bonde - krigare - hövding - kung. Varför stoppar ingen in en rik handelsman, allt för ofta borta för att verka i det lokala maktspelet. Varför inga völvor, trots att verkar finna dom i nog så fina gravar med hög och allt? Har inga framstående lagmän förärats en pampig hög? Kan man inte på andra sätt fått en sån aktad ställning att man får en hög?

Är det verkligen meningsfullt att tolka när man så medvetet styr sitt underlag? Det blir lite som att konstatera att elefanter kan knäcka kvistar, och sen säga att alla knäckta kvistar betyder att skogen är full av elefanter, och nu ska vi studera deras rörelsemönster....

[Soländaren]

På den detaljnivån, får man nog ställa frågorna till Bratt.

[Yngwe]

Fast vi som läser det måste ju ställa frågan till oss själva, och när vi diskuterar det måste vi väl fråga varandra?

[Valdemar]

Soländaren
Bratt har gjort ett fantastiskt arbete och trots mitt eget fokus på Västsverige har jag läst hans alster med stort intresse.

Den modell han använder baseras på forskning från andra länder som England m fl där skriftliga källor kan komplettera arkeologin bättre än i Sverige.

Att Sverige skulle ha ett annat förlopp än övriga Nordeuropa känns osannolikt och det blir upp till den ifrågasättande att föreslå ett annat scenario.