Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Som ett pedagogiskt exempel bifogar jag ett utklipp från Felterus 1600-talskarta över gårdsbebyggelsen i Västergötland. Följer väl den medeltida situationen med kuststräckan Göta Älv. Redan denna, förmodligen för snäva avskärning, visar att betydande västgötabebyggelse hävdar sig väl i jämförelse med ex Uppland vad beträffar närhet till sjötrafik. Denna "kustbygd" mår inte sämre av att den understöds av en ännu tätare bebyggelse i in(upp-)landet.
Jämförelsestudier med medeltida urkunder som ex Valdemars jordebok visar att just 1600-talets mantalsregister rimmar bra med befolkningsnivåerna närmast före digerdöden i direkt angränsande danska områden. Det är såklart svårt att skatta detta mot ytterligare 700 år tidigare men man får en ganska god bild om man jämför med fyndkartor.

[AndreasOx]

Botandelarna enligt Äldre Västgötalagen i häraderna i Göta Älvdalen är mycket små:
Ale 1/25 (10:e största)
Flundre 1/40
Väne 1/40
Utlanden 1/54
Total botandel för samtliga härader som gränsar till Göta Älv är 9/100 + 1/54 dvs ca 11% av hela Västergötland.
Även antal kyrkor är mycket lågt jämfört med Falbygden, Kinne, Kullings och Kålland.
Ca 1280 kan västgötadelen av Göta Älvdalen inte beskrivas som en västgötsk centralbygd.

[AndreasOx]

Hedeager framför följande argument, här starkt förkortade och förhoppningsvis korrekt framförda, för att Danmark enas med början redan under yngre Romersk järnålder (200-400) med makten på Själland:
* Byarna omorganiseras till enhetliga enheter, med ibland funktionsuppdelade gårdsenheter.
* Stormän ansvarade för bestämda områden. -lev-namnen (arv) är tydligt knutna till detta.
* Förmodligen drevs denna tydliga omorganisation av en centralmakt manifesterad i ett fåtal kungariken som inte var stambaserade. Förloppet tycks ha varit snabbt ca 200 eKr
* Romerska prestigevaror hittas i mängd på Själland, med centrum i Stevns. I jylländska gravar försvinner de nästan fullständigt efter år 200.
* Handelsplatser som Gudme och Dankirke (Ribe) grundläggs. Hur gammalt är namnet Dankirke? Talar ju för att danerna hade makten i Västra Jylland.
Jag hittar ingenting som tydligt motsäger denna hypotes i tidigare inlägg och den information jag hittar på nätet.

[AndreasOx]

Guldfynd vikt per härad från sid 292 i Hedeager
Södra Själland och Fyn framstår som maktcentrumet. På Jylland ett fåtal lokala centra, lokala stormän?
Häradet omkring Lejre få fynd

[Yngwe]

Botandelarna enligt Äldre Västgötalagen i häraderna i Göta Älvdalen är mycket små:
Ale 1/25 (10:e största)
Flundre 1/40
Väne 1/40
Utlanden 1/54
Total botandel för samtliga härader som gränsar till Göta Älv är 9/100 + 1/54 dvs ca 11% av hela Västergötland.
Även antal kyrkor är mycket lågt jämfört med Falbygden, Kinne, Kullings och Kålland.
Ca 1280 kan västgötadelen av Göta Älvdalen inte beskrivas som en västgötsk centralbygd.

Är 1/25 verkligen så lite för ett ganska litet härad som Ale? Och är Utlanden fullt relevant då det då är ganska nystulet från Danmark? Och hur ska Lödöse in i ekvationen? Där finns väl tydlig centralbygd?

[Kungsune]

Andreas, prova att jämföra göta älvbebyggelsen mot Upplands södra kustbygd så förstår du vad jag är ute efter. Där är betydligt glesare bebyggelse. Västergötlands inland var Sveriges befolkningstätaste jämte Västergyllen i Östergötland så det blir fel att sätta som måttstock. Vid Göteborg har samtidigt alltid funnits större samhällen.

Hedeagers teser är mycket omdiskuterade och håller inte enligt många just med tanke på vapenofferplatserna, guldrikedomen, bybosättningarna som nu framträder allt oftare. Guldfyndskartan visar ju precis tvärt emot vad du påstår att det finns mycket tydliga centralplatser vid Århus utmed Gudenå samt Lindholm höje. Såväl gravkartor som fyndkartor saknar avbrott vilket tyder på att ffa mitt och nordjylland hänger ihop. Att man nu börjar hitta även majestätiska anläggningar från vendeltid just vid Gudenå är nog ingen slump.

Tittar man på Västkusten igen och Viskans dalgång så är den tätbebyggd hela vägen från inre Västergötland ut till Kattegatt. Tittar man strikt på arkeologisk materiell, gravskick mm kan man misstänka att hela Hallandsdelen norr om Varberg var västgötskt eller åtminstone oerhört starkt knutet kulturellt på järnåldern.

[Anders i Uppsala]

Enligt Wulftan (slutet av 800-talet) hörde Blekinge, Möre (sydösta Småland), Öland och Gotland till svearna. Langeland, Lolland, Falster och Skåne beskrivs tillhöra Danmark. Bornholm var fortfarande ett eget kungadöme.

Områdena beskrivs allitså som länder som hör till svear, daner eller har egen kung. Mindre områden hörde alltså under mäktigare kungariken som ett slags "lydländer" utan egna kungar. Blekingar var inte svear utan blekingar, men betalade förmodligen svearna någon form av tribut och fick i gengäld ett visst beskydd.

Jag tycker att detta väcker flera frågor:

Var situationen likartad på Beowulfs tid 300 år tidigare?

Tillhörde hela svenska ostkusten svearna, eller fanns det en "lucka" vid östgötakusten?

Hur kommer Götavirke in i bilden? Datering? Ett försvar mot svearna?

[Bäckahästen]

Enligt Wulftan (slutet av 800-talet) hörde Blekinge, Möre (sydösta Småland), Öland och Gotland till svearna. Langeland, Lolland, Falster och Skåne beskrivs tillhöra Danmark. Bornholm var fortfarande ett eget kungadöme.

Områdena beskrivs allitså som länder som hör till svear, daner eller har egen kung. Mindre områden hörde alltså under mäktigare kungariken som ett slags "lydländer" utan egna kungar. Blekingar var inte svear utan blekingar, men betalade förmodligen svearna någon form av tribut och fick i gengäld ett visst beskydd.

Jag tycker att detta väcker flera frågor:

Var situationen likartad på Beowulfs tid 300 år tidigare?

Tillhörde hela svenska ostkusten svearna, eller fanns det en "lucka" vid östgötakusten?

Hur kommer Götavirke in i bilden? Datering? Ett försvar mot svearna?

Vilket spekulativt inlägg. Hur vet du att blekingar inte var svear? Här finns många spekulationer som skrivs som om de var fakta.

[AndreasOx]

Botandelarna enligt Äldre Västgötalagen i häraderna i Göta Älvdalen är mycket små:
Ale 1/25 (10:e största)
Flundre 1/40
Väne 1/40
Utlanden 1/54
Total botandel för samtliga härader som gränsar till Göta Älv är 9/100 + 1/54 dvs ca 11% av hela Västergötland.
Även antal kyrkor är mycket lågt jämfört med Falbygden, Kinne, Kullings och Kålland.
Ca 1280 kan västgötadelen av Göta Älvdalen inte beskrivas som en västgötsk centralbygd.

Är 1/25 verkligen så lite för ett ganska litet härad som Ale? Och är Utlanden fullt relevant då det då är ganska nystulet från Danmark? Och hur ska Lödöse in i ekvationen? Där finns väl tydlig centralbygd?

Jämfört med mantalssiffrorna 1565 är botandelen normal. Valle härad har nästan exakt samma siffror. Jag förmodar att Lödöses fria män räknades in i Ale härad, botandelen var ju en utdelning av årets samlade böter till alla västgötska fria män.

[AndreasOx]

Andreas, prova att jämföra göta älvbebyggelsen mot Upplands södra kustbygd så förstår du vad jag är ute efter. Där är betydligt glesare bebyggelse. Västergötlands inland var Sveriges befolkningstätaste jämte Västergyllen i Östergötland så det blir fel att sätta som måttstock. Vid Göteborg har samtidigt alltid funnits större samhällen.

Hedeagers teser är mycket omdiskuterade och håller inte enligt många just med tanke på vapenofferplatserna, guldrikedomen, bybosättningarna som nu framträder allt oftare. Guldfyndskartan visar ju precis tvärt emot vad du påstår att det finns mycket tydliga centralplatser vid Århus utmed Gudenå samt Lindholm höje. Såväl gravkartor som fyndkartor saknar avbrott vilket tyder på att ffa mitt och nordjylland hänger ihop. Att man nu börjar hitta även majestätiska anläggningar från vendeltid just vid Gudenå är nog ingen slump.

Tittar man på Västkusten igen och Viskans dalgång så är den tätbebyggd hela vägen från inre Västergötland ut till Kattegatt. Tittar man strikt på arkeologisk materiell, gravskick mm kan man misstänka att hela Hallandsdelen norr om Varberg var västgötskt eller åtminstone oerhört starkt knutet kulturellt på järnåldern.

Vem diskuterar Hedeagers teser? Några konkreta referenser vore mycket tacksamt. Vad jag förstår väger hon in de faktorer du listar i sin hypotes. Har man hittat högstatusföremål i gravar vid Gudenå och/eller Lindorms höje?
Jag diskuterar om Göta Älvdalen kunde vara svearnas eller geatas centralbygd enligt beskrivningarna i Beowulfkvädet. Jag har mycket svårt att se relevansen i detta.