Beowulfskvädets topografi

[Castor]

Beowulf. Jordanes.

+ Widsith och Prokopios.

Prokopios talar om 13 "nationer" med varsin "kung".

[Starkodder]

Nämns det någon kung i samband med Headoramas?

Vad är du ute efter egentligen? Headoreamas nämns i förbigående i en mening.Tror du att Beowulf räknar upp alla kungar som fanns i Skandinavien? Tror du att det var författarens ambition?

[Castor]

Haedo-raemas - Stridsrämerna, brukar ju anses vara från Raumarike (Jordanes: Raumarici), som ligger i anslutning till älven Glomma, varför det ligger nära till hands att misstänka att de har något att göra med Widsiths Glommer, som leddes av en herre som hette Heoden.

[Kungsune]

Vilka "kungadömen" omnämns i Beowulfkvädet utöver
geatas, svear, friser och daner?

Hathubarder (saxare) (prins och drottning)och Franker. Resten av folken behöver väl i strikt mening inte vara kungadömen.

[AndreasOx]

Beowulf nämner cyning på flera ställen. Jordanes: Roduulf rex.

Då försöker jag igen - på vilka ställen i Beowulfkvädet nämns cyning?

[Kungsune]

Har man hittat högstatusföremål i gravar vid Gudenå och/eller Lindorms höje?
Jag diskuterar om Göta Älvdalen kunde vara svearnas eller geatas centralbygd enligt beskrivningarna i Beowulfkvädet. Jag har mycket svårt att se relevansen i detta.

Man har funnit såväl hjälmdelar som praktfibulor och guldföremål i samband med gravbackar och intilliggande boplatser från perioden men tyvärr i samband med detektorsökning så inga ordentliga gravundersökningar. Ett av de områden som gett mest föremål är just vid Ålborg "Bejsebakken". Den pampiga skeppssättningen i Kongensbro från 600-talet visar att det finns en fortsättning.

Varför måste Göta Älvdalen vara geatas eller sweons centralbygd? Det räcker väl att det är sweons periferibygd? Bebyggelsen runt Göteborg och Göta Älv har varit tätare än runt Stockholm med Skärgård. Uppsala och Skara ligger på mycket snarlikt vis lite undandraget i inlandet på samma avstånd från kustbebyggelsen. I tid att göra förflyttningar till Danmark, Tyska och Frisiska områden ligger Skara samtidigt långt bättre till än Uppsala. Ur ett lokalt trafikläge ligger Uppsala bättre till om än marginellt. Centralbygden i såväl Uppland som Västergötland ligger relativt skyddat vilket jag tror gynnat centraliseringen och maktkontinuiteten. Göta älv liksom Södertälje-SIgtunaleden betraktar jag som dessa två centralområdens viktigaste utbytesnerver för kommunikation med omvärlden. Bebyggelsesituationerna och tidsaspekten (tiden att förmedla varor och kunskap till och från) är mycket likartade ur ett holistiskt perspektiv. Man kan inte påstå att någon av regionerna har en unik fördel som överväger den andra. Västergötland har ett bättre naturligt skydd samtidigt som det ligger betydligt mer centralt mot omgivande maktsfärer. Uppland har å andra sidan mer kuststräcka djupare in i centralområdet vilket både ger sämre skydd och effektivare integration av perifera områden som samtidigt har mindre anledning att integrera sig. Tror alltså att vatten både binder och skiljer bygder. Den avgörande faktorn ur Beowulfpromblematikens perspektiv är med andra ord den topografiska relationen gentemot övriga "riken" i kvädet. Ur detta kan jag inte se att något annat område än Jylland kan komma på tal som geatas rike. Sweon avser då i samma logiska resonemang främst de västliga stammarna av sweons folk. Dvs bygderna kring Göta älv.

[Castor]

Sweon avser då i samma logiska resonemang främst de västliga stammarna av sweons folk. Dvs bygderna kring Göta älv.

Vad står det i Beowulfkvädet som skulle antyda att Sweons folk bestod av flera stammar?

Jordanes och Prokopios är ju överens om att ett av Scandzas/Thules mest stridbara folk hette något med Gaut...

[Yngwe]

Jag tror att det där med kungar tog lite fel vändning. Min mening var inte att ifrågasätta om sådana funnits, utan att belysa Anders fundering på över hur olika områden skulle kunna ha en och samma kung, eller inte. Detta för att på något vis göra sig en uppfattning hur "stora eller små" t.ex. geater och svear bör ha varit.

Som synes blev det ett blindspår och även om det var just det jag ville visa att det nog skulle bli, kan man nog stryka just den biten och ta i en tråd om kungar och kungadömen... eventuellt resultat kan vi ta tillbaka hit sen.

[Kungsune]

Vad står det i Beowulfkvädet som skulle antyda att Sweons folk bestod av flera stammar?

Jordanes och Prokopios är ju överens om att ett av Scandzas/Thules mest stridbara folk hette något med Gaut...

Jordanes beskriver ju Suehans som ett kluster av stammar där bla den krigiska gautigothi framhäves. Prokopios nämner aldrig svear. Beowulfkvädet beskriver en grupp kallade "Waegmundi" som tillhörande sweons. Med en egen ättelinje som innehar titeln Alvhere (Älvhärskare). Det ser jag som den kanske tydligaste indikationen på att just Göta älvdalen är i fokus för berättandet om striderna mot sweons.

[Kungsune]

Denne Älvhärskare skickar vapen och manskap tvärs över havet för att bistå sitt stamlands "överkung", skilfingen Adils. Andra sagor pekar mot Vänern när de berättar var förstärkningen kom att användas. Ynglingatal pekar samtidigt på Vendsyssel när den berättar var Adils far Ottar härjade.
Jag tror att Beowulf växte upp vid Göta älv till 7 års ålder som son till en lokal hövding som var beroende av Skilfingakungen i Sverige. Troligen alla folkslagen runt Vänern, Vättern och Mälaren kallades gemensamt för svenskar eller "sweon". De hade ingen riksenhet men kunde nog ändå se sina likheter med varandra i jämförelse med andra samhällstyper i norr eller på andra sidan havet i likhet med hur andra folknamn etablerats samlande över stamnamn på över hela vår jordglob (även utan organisativ anledning). I just Beowulfkvädet som är väldigt fokuserat kring Kattegatt och Nordsjön hamnar de svenska stammar som gränsar mot Kattegatt naturligt i fokus. Att de Gautigothi i närheten av "Älven" är särdeles expansiva enligt Jordanes rimmar ju då ypperligt med Västergötland och bilden av Sweons i Beowulf.