Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Det var du som blandade in veneterna, inte jag. De antas ju beblanda sig med venderna senare. Det finns en motsvarande problematik kring venderna och vandalerna som alla andra folkslag vi diskuterar här och gemensamt har de att de äldsta källorna med omisskännliga namnformer går tillbaks till 600-talet.
Widsith pratar om Wulfhere och Vendli i just det område där man kan förvänta sig Venderna innan de rör sig västerut, vid Weichsel(Vistula). Dessutom känner vi till Danernas förbund med vendiska stammar. Polska forskare menar att namnformen som även namngav vandalerna är ett äldre namn för floden och betyder ungefär "vattnet".

Vendsyssel är alternativ två och skulle inte på något sätt förkasta Juteteorin utan snarast tvinga oss att omvärdera den. Frågan skulle uppstå varför Beowulf inte kände Wulfgar bättre och varför Vendsyssel var skiljt från övriga Jylland. Det är ju tämligen simpla problem jämfört med Gotlandsproblematiken vad gäller allt från restider till närheten till Franker, Friser och Englandsarvet.

Var lokaliserar du väderjutarna på Jylland?

Det beror på vad vi väljer att gissa på angående innebörden av "Weder".

1. Wedergeatas är en omskrivning för geatas som använder båtar
2. Det har en platsspecifik innebörd; ex Jutarna vid Vadehavet

[Kungsune]

En sak i taget:
”Poland no earlier than the late 5th century AD,”

Femte århundradet! Dvs 400-talet
Vi är i det 21a århundradet nu inte 20e
På 300-talet fram till runt 400 hette befolkningen där vandaler.

Gotlandsproblematiken är så genomgången nu så jag förstår bara inte att du inte ser den. Orkar inte upprepa allt igen.

Angående Vendli och wulfhere så finns en utläggning om detta. Jag ska leta fram den. Det ör svårt att hitta någon annan befolkning som kan avses än vender alt vandaler. Vandalerna var väl främst i spillror i spanien vid den tiden så det bör röra sig om folk vid Oder-Weichsel.

[Kungsune]

En sak i taget:
”Poland no earlier than the late 5th century AD,”

På 300-talet fram till runt 400 hette befolkningen där vandaler.

[Starkodder]

Det var du som blandade in veneterna, inte jag. De antas ju beblanda sig med venderna senare. Det finns en motsvarande problematik kring venderna och vandalerna som alla andra folkslag vi diskuterar här och gemensamt har de att de äldsta källorna med omisskännliga namnformer går tillbaks till 600-talet.
Widsith pratar om Wulfhere och Vendli i just det område där man kan förvänta sig Venderna innan de rör sig västerut, vid Weichsel(Vistula). Dessutom känner vi till Danernas förbund med vendiska stammar. Polska forskare menar att namnformen som även namngav vandalerna är ett äldre namn för floden och betyder ungefär "vattnet".

Vendsyssel är alternativ två och skulle inte på något sätt förkasta Juteteorin utan snarast tvinga oss att omvärdera den. Frågan skulle uppstå varför Beowulf inte kände Wulfgar bättre och varför Vendsyssel var skiljt från övriga Jylland. Det är ju tämligen simpla problem jämfört med Gotlandsproblematiken vad gäller allt från restider till närheten till Franker, Friser och Englandsarvet.

Var lokaliserar du väderjutarna på Jylland?

Det beror på vad vi väljer att gissa på angående innebörden av "Weder".

1. Wedergeatas är en omskrivning för geatas som använder båtar
2. Det har en platsspecifik innebörd; ex Jutarna vid Vadehavet

Vad tror du själv? Varför skulle weder syfta på båtar? Är vadehavet en gammal term? Har för mig att du placerade väderjutarna vid Lindholm höje i Vendsyssel.

[Kungsune]

När det är så lösa spekulationer kan man inte låsa sig vid en. Min roll i det här diskussionsforumet är att pröva hypotesen om geats kan vara Jutar. Jag har hittat en uppsjö med platsnamn i Jylland som är både etablerade och gamla och är namnlika Weder så uppslag saknas ju inte.
Att weder skulle ha med båtar eller vatten eller väder att göra är väl den mest populära utgångspunkten i forskningshistoriken. Har du själv inte stött på det vid det här laget i diskussionen så är det närmast ett under.

[Yngwe]

Eller så är Jordanes en kompilering av en detaljerad reseberättelse längs västkusten från Helsingborg till Trondheim (Svennungs folk nr 4-17,23-28) samt några diffusa berättelser om stamgrupper i Skandinavien (nr 1-3, 18-22). Ostrogoter är då inte östgötar utan en mindre stam nära gautigoterna, kanske på Dalboslätten där solen går upp över Vänern (ostro betyder "uppgående sol")

Som sagt man kan gissa både det ena och det andra, men sådana gissningar är i det stora helt oanvändbara. Man kan ha med dom i en hypotes men med några få undantag kan dom aldrig bli till argument. Kanske är det just en sån resa kompletterad med någon annan uppgift, kanske är det flera olika uppgifter man försökt få ihop. Alla stammar har man knappast fått med och det har nog aldrig varit avsikten.

Sen är det kul hur man så förtvivlat anstränger sig för att anpassa sig till senare historieskrönor, Svennung går väl fri till del då hans samtid var en annan. Men att idag blint förutsätta både det ena och det andra ser jag som rent beklämmande.

Tvärsäkerheten har alltså övergått till gissningslekar, svepande rallarsvingar samt vägran att konkretisera sina idéer och referenser. Svennung påtalar att Jordanes uppenbarligen gjort ett antal språkliga och logiska fel i sin uppräkning. Hans artikel beskriver detta i nödvändiga detaljer, med referenser och diskussioner om alternativa tolkningar. Detta är för mig en välgrundad hypotes.
Innan man har gjort denna nödvändiga sammanställning kallar jag en idé grundad på tre ord (in hac gente) för diskussionsinlägg/hugskott.
Svennungs förklaring till dessa tre ord är: "Ordet gens bar här en särdeles vidsträckt innebörd, nämligen Scandias hela befolkning, och upptager alltså Scandzae cultoribus omnibus i det föregående."
Med referens nummer 95 till Mommsen.

Vägran att konkretisera? Vilket trams, ingen här är väl skyldig att komma med några uttalanden på annans begäran. Ni har bett mig svara på var stammarna finns och jag har sagt jag vet inte och jag har aldrig påstått mig veta. Så släpp det bara nu!

Jordanes omtaler ingen stans att hela Scandzas befolkning skulle ses som ett gens, tvärtom redovisar han ju flera och när han sammanfattar egenskaperna för invånanrna i Skandinavien gör han det i plural.

Hae itaque gentes

Det är alltså Svennungs antagande och inget annat. Och antagandet i sig är problematiskt då det kräver att läsaren ska förstå att hac inte syftar på det som grammatiken påbjuder, utan på något outtalat, något som inte finns i texten. Det är givetvis mycket långsökt.

[Castor]

När det är så lösa spekulationer kan man inte låsa sig vid en. Min roll i det här diskussionsforumet är att pröva hypotesen om geats kan vara Jutar. Jag har hittat en uppsjö med platsnamn i Jylland som är både etablerade och gamla och är namnlika Weder så uppslag saknas ju inte.
Att weder skulle ha med båtar eller vatten eller väder att göra är väl den mest populära utgångspunkten i forskningshistoriken.

Framför allt är väl prefixet "Weder-" kopplat till det geografiska namnet Wedermearc? Mearc - "mark" brukar väl oftast åsyfta ett gränsområde?

[Kungsune]

Intressant är väl här då "in hac gente" om det representerar en vidsträckt betydelse. Det vore mycket plausibelt som jag ser det. Mångfalden av sue-hans stammar skulle då förklara varför det är det största av folken; sue-thidi.

[Starkodder]

När det är så lösa spekulationer kan man inte låsa sig vid en. Min roll i det här diskussionsforumet är att pröva hypotesen om geats kan vara Jutar. Jag har hittat en uppsjö med platsnamn i Jylland som är både etablerade och gamla och är namnlika Weder så uppslag saknas ju inte.
Att weder skulle ha med båtar eller vatten eller väder att göra är väl den mest populära utgångspunkten i forskningshistoriken. Har du själv inte stött på det vid det här laget i diskussionen så är det närmast ett under.

Veder=väder och vind naturligtvis. Hur kommer just båtar in i bilden?

[Starkodder]

När det är så lösa spekulationer kan man inte låsa sig vid en. Min roll i det här diskussionsforumet är att pröva hypotesen om geats kan vara Jutar. Jag har hittat en uppsjö med platsnamn i Jylland som är både etablerade och gamla och är namnlika Weder så uppslag saknas ju inte.
Att weder skulle ha med båtar eller vatten eller väder att göra är väl den mest populära utgångspunkten i forskningshistoriken.

Framför allt är väl prefixet "Weder-" kopplat till det geografiska namnet Wedermearc? Mearc - "mark" brukar väl oftast åsyfta ett gränsområde?

Frågan är vad mearc egentligen syftar på. Det som jag mest funderat på är Vedens och Marks härader i Västergötland. I brist på annat. Sen har vi ju Värmland. Att Vedermearc skulle ha ändrats till Värmland är nog alltför långsökt om man inte hittar hittar någon gammal namnform som lutar åt det hållet.