Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Angående sjöfararhypotesen

Vilka blir utsatta för väder, vind och vatten när de är ute till havs?
-Jo sjöfarare.
Vad har alla som kallas wedergeats gemensamt i kvädet?
-Jo de är alla sjöfarare.

Nu är det inte min favoritförklaring för jag är inne på samma linje som Castor, att det är ett specifikt landområde som ligger mycket utsatt för havet; dubbelhavet.

[Castor]

Mångfalden av sue-hans stammar skulle då förklara varför det är det största av folken; sue-thidi.

Jordanes säger inte att Suehans består av ett flertal stammar. Beskrivningen av Suehans är så specifik att man lätt får intrycket att det rör sig om en begränsad folkgrupp - med hästar som liknar thüringarnas och som förmedlar pälsar via ett otal andra folk (gentes).

[Kungsune]

När det är så lösa spekulationer kan man inte låsa sig vid en. Min roll i det här diskussionsforumet är att pröva hypotesen om geats kan vara Jutar. Jag har hittat en uppsjö med platsnamn i Jylland som är både etablerade och gamla och är namnlika Weder så uppslag saknas ju inte.
Att weder skulle ha med båtar eller vatten eller väder att göra är väl den mest populära utgångspunkten i forskningshistoriken.

Framför allt är väl prefixet "Weder-" kopplat till det geografiska namnet Wedermearc? Mearc - "mark" brukar väl oftast åsyfta ett gränsområde?

Frågan är vad mearc egentligen syftar på. Det som jag mest funderat på är Vedens och Marks härader i Västergötland. I brist på annat. Sen har vi ju Värmland. Att Vedermearc skulle ha ändrats till Värmland är nog alltför långsökt om man inte hittar hittar någon gammal namnform som lutar åt det hållet.

Att mearc betyder gräns är väl främst ur engelsk forskningshorisont men det rimmar ju bra även i Skandinavien med ex -märe. Marks härad kan mycket väl ha skrivits mearc, mörk eller myrc i gamla försvunna källor men veden går lika troligt tillbaka på "wudu" i betydelsen skog. Observera att weder och wudu används båda i Beowulf.

[Castor]

Svennungs förklaring till dessa tre ord är: "Ordet gens bar här en särdeles vidsträckt innebörd, nämligen Scandias hela befolkning, och upptager alltså Scandzae cultoribus omnibus i det föregående."
Med referens nummer 95 till Mommsen.

Det är alltså Svennungs antagande och inget annat. Och antagandet i sig är problematiskt då det kräver att läsaren ska förstå att hac inte syftar på det som grammatiken påbjuder, utan på något outtalat, något som inte finns i texten. Det är givetvis mycket långsökt.

Tvärtom! Svennungs antagande är relativt oproblematiskt. Det är väl ganska naturligt att räkna alla olika "nationes" på en ö som ett "gens". Jämför med vad Jordanes säger om Ptolemaios' utsaga om sju folk - "nationes" enligt Jordanes. Dessa folk har det gemensamt att de bor på Scandia. "Scandianer" skulle då kunna vara ett "gens" på samma sätt som Britter är ett överordnande namn på Britanniens invånare!

[Yngwe]

Svennungs förklaring till dessa tre ord är: "Ordet gens bar här en särdeles vidsträckt innebörd, nämligen Scandias hela befolkning, och upptager alltså Scandzae cultoribus omnibus i det föregående."
Med referens nummer 95 till Mommsen.

Det är alltså Svennungs antagande och inget annat. Och antagandet i sig är problematiskt då det kräver att läsaren ska förstå att hac inte syftar på det som grammatiken påbjuder, utan på något outtalat, något som inte finns i texten. Det är givetvis mycket långsökt.

Tvärtom! Svennungs antagande är relativt oproblematiskt. Det är väl ganska naturligt att räkna alla olika "nationes" på en ö som ett "gens". Jämför med vad Jordanes säger om Ptolemaios' utsaga om sju folk - "nationes" enligt Jordanes. Dessa folk har det gemensamt att de bor på Scandia. "Scandianer" skulle då kunna vare ett "gens" på samma sätt som Britter är ett överordnande namn på Britanniens invånare!

Ja själva tanken att sammanfatta alla till ett gens är ganska oproblematisk. Men det gör han inte i texten, där behandlar han gens i pluralform. Se avslutningen som jag citerade till exempel.

Man behöver inte lägga till underförstådda meningar som ställer till språket när man kan läsa rätt upp och ner vad som står.

[Starkodder]

Framför allt är väl prefixet "Weder-" kopplat till det geografiska namnet Wedermearc? Mearc - "mark" brukar väl oftast åsyfta ett gränsområde?

Frågan är vad mearc egentligen syftar på. Det som jag mest funderat på är Vedens och Marks härader i Västergötland. I brist på annat. Sen har vi ju Värmland. Att Vedermearc skulle ha ändrats till Värmland är nog alltför långsökt om man inte hittar hittar någon gammal namnform som lutar åt det hållet.

Att mearc betyder gräns är väl främst ur engelsk forskningshorisont men det rimmar ju bra även i Skandinavien med ex -märe. Marks härad kan mycket väl ha skrivits mearc, mörk eller myrc i gamla försvunna källor men veden går lika troligt tillbaka på "wudu" i betydelsen skog. Observera att weder och wudu används båda i Beowulf.

Handlar det om vedermark=skogsområde så behöver det ju inte ligga nära havet.

[Kungsune]

Nej men vad säger att det är en skog? Weder kan nog inte bli veden eftersom det heter wudu på fornengelska.
weder kopplas lättare till weather.

[Starkodder]

Nej men vad säger att det är en skog? Weder kan nog inte bli veden eftersom det heter wudu på fornengelska.
weder kopplas lättare till weather.

Jag vet. Men det är inte långt mellan weder och veder/wider som syftar på skog. Det finns flera ställen i texten där stavningen på ord är ändrad. Neidorf går igenom detta. Beowulf heter även Biowulf t ex.

[Kungsune]

Weder är ju svårt eftersom tolkningsutrymmet är omfattande. Det räcker ju att kolla i svensk etymologisk ordbok på ord som vädur och väder för att se hur olika uppslag det finns. Har du något radnr för formen weder/wider?

[Starkodder]

Weder är ju svårt eftersom tolkningsutrymmet är omfattande. Det räcker ju att kolla i svensk etymologisk ordbok på ord som vädur och väder för att se hur olika uppslag det finns. Har du något radnr för formen weder/wider?

Mitt exempel wider gällde ju svenska namn.