Kluvet är nog ett starkt ord som ger sken av en skarp gräns med tydliga olikheter på var sida. Skulle nog snarare säga att valdemars uttryck passar bättre, alltså vända mot olika håll, eller lutar åt olika håll, Och det är vl egentligen inte så tydlig öst-väst riktning om man ser det sammantaget. "-kind-häraderna" utbredning antyder ju kanske mer en nordväst - sydöst lutning. Sen hur gammal Kind-häraderna är kan man ju diskutera, de verkar ju onekligen tillkommit genom en utvidgning av Östergötland.
Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Jo, men i sammanhanget tyckte jag det passade. Dessutom har vi Götavirke som ger samma känsla.
Re: Beowulfskvädets topografi
Du har ju begreppet Scylfing också.Sweons omnämns enbart som sweons vad jag kan hitta
Re: Beowulfskvädets topografi
Arrhenius hade en intressant artikel om bygdens utbredning i Östergötland i fornvännen 1955
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sAllowed=y
Visar bra hur bebyggelsen sträcker sig från väst-sydväst mot ost-nordost. Antalet bevarade gravfält blir färre i den bebyggelseintensiva zonen "Gyllen".
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sAllowed=y
Visar bra hur bebyggelsen sträcker sig från väst-sydväst mot ost-nordost. Antalet bevarade gravfält blir färre i den bebyggelseintensiva zonen "Gyllen".
Re: Beowulfskvädets topografi
Jag kan förstå din tanke i ett modernt konsoliderat rike men i ett järnålderssamhälle? Det skulle nog inte tas väl emot. Där är en korridor med lägre bebyggelseintensitet centralt i Östergötland som ganska väl följer de svaga kulturgränserna. Visst är det vagt men det visar att påverkan går i olika riktningar och knappast ensidigt mellan Östergötland och Mälardalen vilket mina inlägg från början var en reaktion mot.
-
- Inlägg: 772
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Beowulfskvädets topografi
Men Götavirke byggdes först omkring år 800 och skulle kunna vara götarnas "försvarsmur" när svearna tagit kontroll över svenska ostkusten (jfr Wulfstans beskrivning av Blekinge, Möre, Öland och Gotland senare på 800-talet). Kanske götar väster om Götavirke var fortsatt självständiga, medan de östligaste götarna längs ostkusten och på Öland och Gotland (weder-geaterna??) accepterade svensk överhöghet?
Re: Beowulfskvädets topografi
Anders i Uppsala
Allt är möjligt! Wederas i östra Östergötland har Bl a Torsten Andersson föreslagit. Föreslår Åland som en annan möjlig plats för Gutarna om man placerar Götarna på Gotland.
Hövdingen i Högom (Sundsvall) är en lämplig kandidat som ledare för de Svear som tog ut skatt på Gotland på 800-talet.
Högom hade de första monumentala gravarna på Östkusten och det är därför naturligt att se utvecklingen av ett Östersjörike utifrån den platsen. Från etableringen under tidig 500-tal expanderade riket söderut för att på 800-talet innefatta Götarna på Gotland.
Allt är möjligt! Wederas i östra Östergötland har Bl a Torsten Andersson föreslagit. Föreslår Åland som en annan möjlig plats för Gutarna om man placerar Götarna på Gotland.
Hövdingen i Högom (Sundsvall) är en lämplig kandidat som ledare för de Svear som tog ut skatt på Gotland på 800-talet.
Högom hade de första monumentala gravarna på Östkusten och det är därför naturligt att se utvecklingen av ett Östersjörike utifrån den platsen. Från etableringen under tidig 500-tal expanderade riket söderut för att på 800-talet innefatta Götarna på Gotland.
Re: Beowulfskvädets topografi
Fågelvägen mellan Omberg och Uppsala är 24,5 mil. Motsvarande siffra för Skövde är 4,5 mil. Resan från Skövde går i ett kulturlandskap med väg fram till Vättern och en kort seglats över. Från Uppsala till Omberg skall du via ett antal vattendrag och skogar ta dig fram. Restiden via flyg är ca fem gånger längre från Uppsala, men torde via landväg eller/och båt på den tiden vara kanske minst dubbelt så mycket längre, dvs kanske 10 gånger längre restid.
Via Google Earth eller annan tjänst kan man få viss känsla för rimligheten för möjliga långsiktiga kulturella eller maktmässiga kopplingar.
Via Google Earth eller annan tjänst kan man få viss känsla för rimligheten för möjliga långsiktiga kulturella eller maktmässiga kopplingar.