Båtfärd på Göta älv
Re: Båtfärd på Göta älv
Intressant. Sen är ju Vänern oerhört stor med många utflöden. Finns inga historiska uppgifter eller legender vad jag vet angående kraftigt förändrat flöde. Jordfallet vid Bohus på 1200-talet stängde i princip Göta Älv och allt vatten fick gå via Nordre. Då blev effekten stor men å andra sidan låg inte en enorm sjö och ”jämnade ut”effekten.
Re: Båtfärd på Göta älv
Från Glomma går fortfarande vatten relativt ofta via Vrångsälven . Byälven till Vänern
Men om hela Glomma tagit den vägen lär det ha haft drastiska effekter, det är Skandinaviens största älv.
Men om hela Glomma tagit den vägen lär det ha haft drastiska effekter, det är Skandinaviens största älv.
Re: Båtfärd på Göta älv
Jag blev uppmärksam på möjligheten under våren 1995, då vatten slog över från Glomma till Vingersjön. En stor del utav vattenföringen i nedre Glomma (42441 km2) kommer ju genom Vorma (17412 km2) från Mjösa, och ville inte beröras. Bidraget skulle kunde vara jämförbart med Klarälven. (11820 km2)
Kunde större flöde göra det lättare att ta sig fram vid Lilla Edet?
Re: Båtfärd på Göta älv
tyder-no skrev: ↑6 oktober 2020, 15:24Jag blev uppmärksam på möjligheten under våren 1995, då vatten slog över från Glomma till Vingersjön. En stor del utav vattenföringen i nedre Glomma (42441 km2) kommer ju genom Vorma (17412 km2) från Mjösa, och ville inte beröras. Bidraget skulle kunde vara jämförbart med Klarälven. (11820 km2)
Kunde större flöde göra det lättare att ta sig fram vid Lille Edet?
Nja, jag tror nog snarast tvärt om. Problemet lär inte ha varit fallhöjden i sig utan snarast att en så stor älv har sådan oerhörd kraft, så Glommas bidrag borde i mina ögon gjort det ännu värre. Det sagt utan att veta hur det faktiskt såg ut vid lilla Edet. Hypotetiskt skulle ju högre vattenföring kunnat medföra vatten i en mindre fåra bredvid huvudflödet där man lättare kunnat passera.
Re: Båtfärd på Göta älv
Jag är inte övertygad om att hydrodynamiken är ense med dig om detta. Om vi t.ex har et vattenfall på 3 m, fördelat över 3 km pga stort flöde, så blir det 1:1000 stigning att forcera. Om man stryper flödet, så att det fördelar sig över 30 m, blir utmaningen 1:10.Yngwe skrev: ↑6 oktober 2020, 15:31tyder-no skrev: ↑6 oktober 2020, 15:24Jag blev uppmärksam på möjligheten under våren 1995, då vatten slog över från Glomma till Vingersjön. En stor del utav vattenföringen i nedre Glomma (42441 km2) kommer ju genom Vorma (17412 km2) från Mjösa, och ville inte beröras. Bidraget skulle kunde vara jämförbart med Klarälven. (11820 km2)
Kunde större flöde göra det lättare att ta sig fram vid Lille Edet?
Nja, jag tror nog snarast tvärt om. Problemet lär inte ha varit fallhöjden i sig utan snarast att en så stor älv har sådan oerhörd kraft, så Glommas bidrag borde i mina ögon gjort det ännu värre. Det sagt utan att veta hur det faktiskt såg ut vid lilla Edet. Hypotetiskt skulle ju högre vattenföring kunnat medföra vatten i en mindre fåra bredvid huvudflödet där man lättare kunnat passera.
Och om det större flödet höjer vattennivån, t.ex till 6 m, så är det fortfarende endast 1:500 att forcera.
Re: Båtfärd på Göta älv
Tror det är ganska svårt att avgöra utan detaljstudier av en expert. Strandens beskaffenhet lär ju vara ganska avgörande. Kan det ökande flödet breda ut sig lätt eller trängs det ihop av höga sidor på flodfåran? Hur ser botten ut? Vid Lilla Edet var höjdskillnaden blygsam på järnåldern. Inte mycket fallhöjd från havet upp till Slumpån. ca 6m höjdskillnad på en väldigt lång sträcka.
Re: Båtfärd på Göta älv
JA det hela handlar om trösklar och det är ju just det som är problemet med båtfärder. Om vattnet inte kan breda ut sig i sidled så gör det det i höjdled, med ökat tryck och hastighet som följd.
Nu vet jag inte hur tröskeln såg ut, om det var ett regelrätt fall eller en fors/ström. Med tanke på ortsnamn innehållande ström i närheten så snarast det senare. Det gr ganska bra att ta sig förbi en fors med 3 m fallhöjd så länge inte strömmen är för stark. Oftast finns det ju lugnvatten närmast stranden, men ser man på karta från 1686 så finns det en bred udde som sticker ut i älven, som dessutom gör några vidare svängar.
Fick jag gissa, baserat på några år på och i strömmande vatten, och på den tidiga kanalens placering så byter huvudströmmen här sida av älven just när den går över tröskeln. Och ska du där passera udden är det mycket stor risk att strömmen tar fören och då blir man snart blöt. Möjligen kan man ändå dra båten genom strömmen, men risken är nog stor.
Nu vet jag inte hur tröskeln såg ut, om det var ett regelrätt fall eller en fors/ström. Med tanke på ortsnamn innehållande ström i närheten så snarast det senare. Det gr ganska bra att ta sig förbi en fors med 3 m fallhöjd så länge inte strömmen är för stark. Oftast finns det ju lugnvatten närmast stranden, men ser man på karta från 1686 så finns det en bred udde som sticker ut i älven, som dessutom gör några vidare svängar.
Fick jag gissa, baserat på några år på och i strömmande vatten, och på den tidiga kanalens placering så byter huvudströmmen här sida av älven just när den går över tröskeln. Och ska du där passera udden är det mycket stor risk att strömmen tar fören och då blir man snart blöt. Möjligen kan man ändå dra båten genom strömmen, men risken är nog stor.
Re: Båtfärd på Göta älv
Fast på karta från 1823 så ser strömmen väldigt kort ut, förmodligen är det förlängningen av nämnda udde som utgör hela tröskeln. Det kan nog kallas ett fall ändå...
Re: Båtfärd på Göta älv
Det här behöver väl inte vara så svårt. Göta Älv har 50 229 km2, Glomma ville addera ca 20 000 km2, svarande till en ökning fra 570 till ca 800 m3/s, fortfarande långt under dagens maxflöde på ca 1000 m3/s. (1100 m3/s genom lång tid i 2001.) Trollhättefallen står för ca 33 m utav dagens totala höjdskillnad på 44 m. Man kan bara observera, hur älven ter sig under rett moderat ökad flöde.Kungsune skrev: ↑6 oktober 2020, 16:12Tror det är ganska svårt att avgöra utan detaljstudier av en expert. Strandens beskaffenhet lär ju vara ganska avgörande. Kan det ökande flödet breda ut sig lätt eller trängs det ihop av höga sidor på flodfåran? Hur ser botten ut? Vid Lilla Edet var höjdskillnaden blygsam på järnåldern. Inte mycket fallhöjd från havet upp till Slumpån. ca 6m höjdskillnad på en väldigt lång sträcka.
Re: Båtfärd på Göta älv
Att Gamla Köpingen nedströms Trollhättan ligger ovanför lilla Edet men nedanför de stora fallen är nog en viktig indikator. Här låg från slutet av 700-talet en stor handelsplats. Det vore oerhört stökigt att byta färdsätt /båtsort alldeles innan man nådde handelsplatsen. När fartygen blev riktigt stora på 1000-talet flyttas handelsplatsen ner till Lödöse som ligger nedanför Lilla Edet.
Även om man i historisk tid kunde dra stora båtar genom lilla Edet så blev det kanske svårare från 1000-talet och framåt?
Strömmen är mycket stark ca 4 knop, men oftast är vinden västlig vilken hjälper till uppströms.
Så här kan Äskekärr 2 ha sett ut.
https://www.vikingtoday.com/ships/bille ... 88-404.jpg
Älvpese 1800/1900 tal
Det står att dessa stora båtar (pesar) kunde passera Lilla Edet med hjälp av ”vindspel” på land som via tampar drog dem igenom. Detta indikerar att man även på vikingatid borde tagit sig förbi Lilla Edet med relativt stora fartyg.
https://dms-cf-02.dimu.org/image/012sB3 ... =1200x1200
Även om man i historisk tid kunde dra stora båtar genom lilla Edet så blev det kanske svårare från 1000-talet och framåt?
Strömmen är mycket stark ca 4 knop, men oftast är vinden västlig vilken hjälper till uppströms.
Så här kan Äskekärr 2 ha sett ut.
https://www.vikingtoday.com/ships/bille ... 88-404.jpg
Älvpese 1800/1900 tal
Det står att dessa stora båtar (pesar) kunde passera Lilla Edet med hjälp av ”vindspel” på land som via tampar drog dem igenom. Detta indikerar att man även på vikingatid borde tagit sig förbi Lilla Edet med relativt stora fartyg.
https://dms-cf-02.dimu.org/image/012sB3 ... =1200x1200