Båtfärd på Göta älv

[Valdemar]

Mycket relevant jämförelse tycker jag. Gamla Köpingen är dock knappt skrapad på ytan annat än via 1 dag metalldetektering, så åldern är antagligen äldre.

Placeringen är viktig och antagligen typisk.

Så från Köpingsvik till Kaupang hittar vi handelsplatser från 700-talet och framåt.

Minst tre Köpingar i Älven; Grönköp, Gamla Köpingen och Kungahälla (Ytterby)

Utanför Älven handelsplatser på Brännöarna/ Köpstadsö och vid Marstrand.

[tyder-no]

Mycket relevant jämförelse tycker jag. Gamla Köpingen är dock knappt skrapad på ytan annat än via 1 dag metalldetektering, så åldern är antagligen äldre.
Placeringen är viktig och antagligen typisk.
Så från Köpingsvik till Kaupang hittar vi handelsplatser från 700-talet och framåt.
Minst tre Köpingar i Älven; Grönköp, Gamla Köpingen och Kungahälla (Ytterby)
Utanför Älven handelsplatser på Brännöarna/ Köpstadsö och vid Marstrand.

Man fann väl med detektorsökning 8 myntfragment i Gamla Köpingen. Till jämförelse, fann man med samma metod, vid ungefär samme tid, 173 dylika fragment på Heimdalsjordet vid Gokstadhögen. Samt mycket annat.
Och det beror endast på, att svenskarna är så mycket mer giriga, inte sant?

[Valdemar]

Jag är väldigt van vid metalldetektor .. Antalet fynd du hittar säger oerhört lite. Det är är en bra metod då du får daterbara fynd och en spridningsbild. Det finns massor av platser som helt saknar metallfynd trots att de är oerhört fina/rika. Har man gått på en plats regelbundet under många år ( som i Uppåkra) kan man kanske uttala sig med någon form av säkerhet.

All min erfarenhet säger mig att Götar och Östfoldingar betedde sig på ungefär samma sätt.

Det ställe som sticker ut och är av en helt egen kaliber är i så fall Gotland. Man kan ju bara undra över hur de blev Vikingavärldens Schweiz

[tyder-no]

Jag är väldigt van vid metalldetektor .. Antalet fynd du hittar säger oerhört lite. Det är är en bra metod då du får daterbara fynd och en spridningsbild. Det finns massor av platser som helt saknar metallfynd trots att de är oerhört fina/rika. Har man gått på en plats regelbundet under många år ( som i Uppåkra) kan man kanske uttala sig med någon form av säkerhet.

All min erfarenhet säger mig att Götar och Östfoldingar betedde sig på ungefär samma sätt.

Det ställe som sticker ut och är av en helt egen kaliber är i så fall Gotland. Man kan ju bara undra över hur de blev Vikingavärldens Schweiz

Så du implicerar, att Heimdalsjordet och Gamla Köpingen kan vara jämförbara? Jaha.

[Valdemar]

Det har jag ingen aning om. Det har ingen annan heller eftersom undersökningarna är så små. Efter 20 år vet vi hur stort Uppåkara var och hur länge det fanns. Efter 3 dagar vet vi bara att något är där. Om jag fiskar i en sjö en dag och får 5 fiskar och någon annan får 50 fiskar i en annan sjö under en dag; vad har vi lärt oss av det?

Om vi läser fiskestatistik över respektive sjö de senaste 10 åren vet vi kanske något ?

[tyder-no]

Det har jag ingen aning om. Det har ingen annan heller eftersom undersökningarna är så små. Efter 20 år vet vi hur stort Uppåkara var och hur länge det fanns. Efter 3 dagar vet vi bara att något är där. Om jag fiskar i en sjö en dag och får 5 fiskar och någon annan får 50 fiskar i en annan sjö under en dag; vad har vi lärt oss av det?

Om vi läser fiskestatistik över respektive sjö de senaste 10 åren vet vi kanske något ?

Detta är väl en sak att ta upp med Lödöse museum etc. Flera påståenden behövs väl inte här.
Tydeligen läser vi Köping-rapporten på helt olika sätt.
Om Heimdalsjordet: https://www.duo.uio.no/handle/10852/61448

[Valdemar]

Det ser spännande ut! Jag känner både Jan Bill som grävde i Norge och Mats Hellgren som grävde vid Köpingen. De norska platsen har undersökts sedan 1940-talet och ett antal undersökningar har gjorts senare. På senare tid har omfattande undersökningar gjorts.

Den Norska platsen är altså undersökt i perioder under 70 år och på senare tid med stora resurser och av mycket kvalificerad personal.

Gamla Köpingen upptäcktes för några år sedan och förutom en amatörarkeolog med detektor är det gjort provschakt under ett par dagar.

Du kan väl inte seriöst påstå att du kan dra någon som helst slutsats kring hur stora/viktiga respektive plats varit under vikingatiden ????!

[tyder-no]

Du kan väl inte seriöst påstå att du kan dra någon som helst slutsats kring hur stora/viktiga respektive plats varit under vikingatiden ????!

I alla fulla fall aldrig här.

[Valdemar]

Då måste du varit och genomfört eller tagit del av för mig okända undersökningar i Köpingen? Vore spännande att ta del av dessa okända undersökningar!

[tyder-no]

Det kan vara dags att summera upp en del utav det som framkommit i den senaste diskussionen:

1. Gamla Köpingen visar, att det varit vanligt att forcera Lilla Edet med skepp under vikingatiden.
2. Ju större betydelse man tillägger denne köpingen, desto större trafik. Husfynden indikerar något större än dom minsta handelsplatserna.
3. Bytet till Lödöse längre nere ca 1050 kan väl förklaras med praktiska förhållanden och större skepp, men fysiska förhållanden, som minskat vattenflöde, kan också ha bidragit. Samt politiska/militära, Lödöse ligger ju t.ex tämligen nära Alvhem.
4. Med oändrat vattenflöde och samma topografi, borde det ha varit svårare att forcera Lilla Edet år 800 än år 1600. Så man kan inte utesluta, att topografin vid vattentröskeln i Lilla Edet också ändrat sig lite.