Kungar, hövdingar,drottningar & ting

[karlfredrik]

Jag tar upp några centrala frågor, utan direkt koppling till en bestämd plats:
1. När uppstod kungar i Norden, och vilken makt hade de? Romerska källor talar om kungar, rex bland de germanska stammarna, hans uppgift tycks ofta vara ledare i krig, när stammen vandrade söderut. Tiden är från 100-talet f Kr.
Kungarna valdes från en liten krets, ofta kunde det vara en son eller bror till konungen, om vi skall tro de medeltida källorna.
Babylon hade en kungasaga med tio kungar före syndafloden, varav den första blev 20000 år gammal, medan den siste rycktes bort redan vid ett par tusen års ålder (se Carl Grimbergs världshistoria I) Detta kunde kanske bli en förebild för andra senare krönikor med osäkert källvärde.
2. Drottningar eller prästinnor. Det tycks vara ont om regerande drottningar både hos Saxo och Snorre samt övriga isländska källor, vilket inte utesluter att de funnits (undantaget var kungaänkor som tydligen kunde ha vist inflytande.)
På Kreta har arkeologerna övergivit kungateorin och hävdar nu att landet styrdes av prästinnor. Skulle något sådant tänkas finnas även längre norrut?
4.Ytterligare en möjlighet för järnåldern före 700-800-talen är att det fanns ett antal hövdingar som gemensamt fattade beslut.
5. Tingets roll tycks dock variera. I sen vikingatid och tidig medeltid tycks "blid och järn" vara viktigare än ett tingsbeslut, det vill säga att mord, krig, uppror med mera kunde upphäva ett tingsbeslut, enligt Saxo med flera, och även i Sverige i kampen mellan de Erikska och Sverkerska ätterna.
Att Uppsala var en viktig ort för svear från 400-talet eller tidigare kan väl konstateras. Men vi vet inte hur stort område som räknas till svearna under olika perioder under järnåldern, och det fanns andra centralorter. För västgötarna tycks Skara haft en sakral och kanske politisk roll.

[Bäckahästen]

Jag tar upp några centrala frågor, utan direkt koppling till en bestämd plats:
1. När uppstod kungar i Norden, och vilken makt hade de? Romerska källor talar om kungar, rex bland de germanska stammarna, hans uppgift tycks ofta vara ledare i krig, när stammen vandrade söderut. Tiden är från 100-talet f Kr.
Kungarna valdes från en liten krets, ofta kunde det vara en son eller bror till konungen, om vi skall tro de medeltida källorna.
Babylon hade en kungasaga med tio kungar före syndafloden, varav den första blev 20000 år gammal, medan den siste rycktes bort redan vid ett par tusen års ålder (se Carl Grimbergs världshistoria I) Detta kunde kanske bli en förebild för andra senare krönikor med osäkert källvärde.
2. Drottningar eller prästinnor. Det tycks vara ont om regerande drottningar både hos Saxo och Snorre samt övriga isländska källor, vilket inte utesluter att de funnits (undantaget var kungaänkor som tydligen kunde ha vist inflytande.)
På Kreta har arkeologerna övergivit kungateorin och hävdar nu att landet styrdes av prästinnor. Skulle något sådant tänkas finnas även längre norrut?
4.Ytterligare en möjlighet för järnåldern före 700-800-talen är att det fanns ett antal hövdingar som gemensamt fattade beslut.
5. Tingets roll tycks dock variera. I sen vikingatid och tidig medeltid tycks "blid och järn" vara viktigare än ett tingsbeslut, det vill säga att mord, krig, uppror med mera kunde upphäva ett tingsbeslut, enligt Saxo med flera, och även i Sverige i kampen mellan de Erikska och Sverkerska ätterna.
Att Uppsala var en viktig ort för svear från 400-talet eller tidigare kan väl konstateras. Men vi vet inte hur stort område som räknas till svearna under olika perioder under järnåldern, och det fanns andra centralorter. För västgötarna tycks Skara haft en sakral och kanske politisk roll.

Hur har det konstaterats att Gamla Uppsala var en viktig ort för svearna redan på 400-talet? Finns det några källor som omtalar detta? Vi vet ju inte ens vilka svearna var så tidigt, än mindre om alla svear hade någon kontakt med Gamla Uppsala. Vi får inte heller glömma Helgö i det här resonemanget.

[Ättelägg]

Svaret på det vet du, att det leder in i en debatt på detaljnivå som inte leder någonstans. Svear verkar ha funnits, Uppsala benämns som deras sakrala/kungliga centrum i sagorna och vi har senare tider med ärkebiskopstolen osv. Uppsala finns där, och dess betydelse torde inte väcka större känslor än ex Lejre, Uppåkra osv. Uppsala verkar ha varit ett centrum så tidigt som 400/500 talet så konklusionen inte speciellt uppseendeväckande, om man inte vill förlägga allt till olika platser som Kinnekulle osv.

[Yngwe]

Det märkliga är natt det ens blir en debatt. Det vi kan konstatera är ju just det Bäckahästen påpekar, att vi inte har några källor för det. Tills någon presenterar ett sådant borde man rimligen låta bli att anta detta som ett faktum. Annars blir det bara som att diskutera med en frälst om Gud finns, helt omöjligt då det handlar om personlig övertygelse baserad på annat än argument som alla kan ta till sig.

[Starkodder]

Det märkliga är natt det ens blir en debatt. Det vi kan konstatera är ju just det Bäckahästen påpekar, att vi inte har några källor för det. Tills någon presenterar ett sådant borde man rimligen låta bli att anta detta som ett faktum. Annars blir det bara som att diskutera med en frälst om Gud finns, helt omöjligt då det handlar om personlig övertygelse baserad på annat än argument som alla kan ta till sig.

Källorna finns i ju sagorna. Hur man ser på dessa källor är en annan sak. Vissa ser det som ett faktum och rimligt, andra inte. Man ska inte ska inte styra vad andra vill skriva, ens på detta forum. Ordet är fritt. Varför måste alla vara överens undrar jag nyfiket?

[Bäckahästen]

Jag ser det mer som oavsett vad en person har för åsikter om en sakfråga, så måste det vara samma krav på källor för sina påståenden.

[Starkodder]

Som jag sa: källor gällande Uppsala finns i form av Ynglingasagan m m. Hur man tolkar källorna är en annan fråga.

[Carl Thomas]

Sagor är inga källor, sagor är sagor, alltså någonting skrivits långt efter det att händelserna utspelat sig.

Källor är samtida, eller skkrivna en geneation efter det att händelserna utspelat sig.

Så ser jag det - kanske skall vi öppna en tråd om vad en källa är? Onekligen har vi olika uppfattningar - och det vire ju bra Om vi kunde enas....

Det borde finnas en beskrvning på vad en källa har för kreterier...

Thomas

[Yngwe]

Det märkliga är natt det ens blir en debatt. Det vi kan konstatera är ju just det Bäckahästen påpekar, att vi inte har några källor för det. Tills någon presenterar ett sådant borde man rimligen låta bli att anta detta som ett faktum. Annars blir det bara som att diskutera med en frälst om Gud finns, helt omöjligt då det handlar om personlig övertygelse baserad på annat än argument som alla kan ta till sig.

Källorna finns i ju sagorna. Hur man ser på dessa källor är en annan sak. Vissa ser det som ett faktum och rimligt, andra inte. Man ska inte ska inte styra vad andra vill skriva, ens på detta forum. Ordet är fritt. Varför måste alla vara överens undrar jag nyfiket?

Sagorna och krönikorna är 1500 eller 1600-tals-avskrifter (modifierade) av orginal från 1100-tal eller 1200-tal. Alltså långt efter aktuella händelser. Källvärdet är mycket lågt alltså eftersom källorna inte alls är samtida.

Man får givetvis skriva vad man vill, men man måste ju ändå respektera vissa principer. Eller hur?

[Starkodder]

Jag tar upp några centrala frågor, utan direkt koppling till en bestämd plats:
1. När uppstod kungar i Norden, och vilken makt hade de? Romerska källor talar om kungar, rex bland de germanska stammarna, hans uppgift tycks ofta vara ledare i krig, när stammen vandrade söderut. Tiden är från 100-talet f Kr.
Kungarna valdes från en liten krets, ofta kunde det vara en son eller bror till konungen, om vi skall tro de medeltida källorna.
Babylon hade en kungasaga med tio kungar före syndafloden, varav den första blev 20000 år gammal, medan den siste rycktes bort redan vid ett par tusen års ålder (se Carl Grimbergs världshistoria I) Detta kunde kanske bli en förebild för andra senare krönikor med osäkert källvärde.
2. Drottningar eller prästinnor. Det tycks vara ont om regerande drottningar både hos Saxo och Snorre samt övriga isländska källor, vilket inte utesluter att de funnits (undantaget var kungaänkor som tydligen kunde ha vist inflytande.)
På Kreta har arkeologerna övergivit kungateorin och hävdar nu att landet styrdes av prästinnor. Skulle något sådant tänkas finnas även längre norrut?
4.Ytterligare en möjlighet för järnåldern före 700-800-talen är att det fanns ett antal hövdingar som gemensamt fattade beslut.
5. Tingets roll tycks dock variera. I sen vikingatid och tidig medeltid tycks "blid och järn" vara viktigare än ett tingsbeslut, det vill säga att mord, krig, uppror med mera kunde upphäva ett tingsbeslut, enligt Saxo med flera, och även i Sverige i kampen mellan de Erikska och Sverkerska ätterna.
Att Uppsala var en viktig ort för svear från 400-talet eller tidigare kan väl konstateras. Men vi vet inte hur stort område som räknas till svearna under olika perioder under järnåldern, och det fanns andra centralorter. För västgötarna tycks Skara haft en sakral och kanske politisk roll.

Hur har det konstaterats att Gamla Uppsala var en viktig ort för svearna redan på 400-talet? Finns det några källor som omtalar detta? Vi vet ju inte ens vilka svearna var så tidigt, än mindre om alla svear hade någon kontakt med Gamla Uppsala. Vi får inte heller glömma Helgö i det här resonemanget.

Vilken källa omtalar Helgö?