Gamla Uppsala

[Yngwe]

Nåt sånt. Jag har ju ingen detaljkännedom, men då jag läste om Lejre slog det mig att där har man tolkat ett så stort stenröse som ett harg.

[AndreasE]

Ett harg är förstås en möjlighet, men ett kärnröse i en skadad hög torde vara den mer sannolika tolkningen fram tills röset har undersökts arkeologiskt. Harg konstruerade som mycket stora kärnrösen är en så länge ytterst ovanliga (känner inte till några, tar ditt ord på det i Lejre). De stenharg jag kan dra till minnes i Mellansverige (Lilla Ullevi och något till typ) är betydligt mindre och utifrån bilderna ganska annorlunda i uppbyggnad. Att kungsgårdsområdet/biskopsgården ätit sig in i gravområdet förefaller som en mer sansad tolkning.

[Anders i Uppsala]

Jo, kanske är ett kärnröse från en avplattad kungshög mera troligt än ett harg, men om det är en tidigare okänd kungshög så är den konstigt placerad jämfört med de övriga, som är placerade i ett slags halvcirkel. Det ser ut som att byggherren/byggherrarna försökt skapa ett slags symetri. Adam av Bremen talar också om "berg" (= högar?) som likt en "teater" (= halvcirkelformad amfiteater?) omger templet...

[Yngwe]

Ett harg är förstås en möjlighet, men ett kärnröse i en skadad hög torde vara den mer sannolika tolkningen fram tills röset har undersökts arkeologiskt. Harg konstruerade som mycket stora kärnrösen är en så länge ytterst ovanliga (känner inte till några, tar ditt ord på det i Lejre). De stenharg jag kan dra till minnes i Mellansverige (Lilla Ullevi och något till typ) är betydligt mindre och utifrån bilderna ganska annorlunda i uppbyggnad. Att kungsgårdsområdet/biskopsgården ätit sig in i gravområdet förefaller som en mer sansad tolkning.

Det är bara en tanke baserad på tolkningar från Lejre.

Sannolikheten kan knappast bedömmas utan detaljkunskap. Inget vore märkligt med rester av en hög, men sanningen handlar ju inte alltid om det minst märkliga...

[AndreasE]

Intressant länk. Den "stone heap" som tolkas som ett harg i Lejre ser inte alls ut som kärnröset i Uppsala. Det består av små, eldskadade stenar; ungefär som en skärvstenshög från bronsåldern. Det har troligtvis byggts upp under lång tid av stenavfall från matlagning och andra aktiviteter som resulterar i upphettade stenar. I Uppsala består röset enligt bilderna av större stenar tagna från en rullstensås, typiskt för mellansvenska kärnrösen. För mig så förefaller de inte särskilt lika.

Anders, glöm inte bort att när kungshögarna byggdes på 500- och 600-talet såg gravfältet inte ut som idag. Det sträckte sig inte lika långt åt sydväst, utan var mer samlat på åsens nordöstra del. Den "form" man ser idag fanns inte. Dessutom anlade man även på vikingatid gravar som inte följde högarnas svängda rad - tex båtgravarna där prästgården ligger idag. Jag tror inte att man kan säga någonting om det är en gravhög eller inte utifrån placeringen på gravfältet.

[Anders i Uppsala]

OK, så högarna sydväst om kungshögarna är nyare än 500-/600-tal? Jag fick för mig att de var äldre, 300-/400-tal?

[AndreasE]

Antalet utgrävda gravar på högåsgravfältet är, om mitt minne inte sviker mig, 40-50 stycken. Generellt sett blir de yngre ju längre sydväst man kommer. Längst ut i spetsen är de enbart vikingatida. Gravfältet förefaller alltså ha byggts från öst mot väst. Sen kan man förstås tänka sig en vertikal stratigrafi, där nya gravar överlagrat äldre, framför allt i gravfältets östra och mellersta delar där densiteten gravar är hög. Sådan överlagring hittar vi ganska ofta på gravfält i Mälardalen.

Generellt sett borde vi inte hitta några storhögar från 300/400-tal i GU, då gravformen inte verkar dyka upp förrän på 500-talet i regionen. Innan dess anlade man mindre högar, vanligtvis stensättningar, även över elitgravar. Kammargravar var en relativt vanlig gravform bland eliten, och exempel finns tex i Valsgärde, Fullerö och i Danmarks socken. Jag skulle inte bli förvånad om sådana skulle dyka upp vid en mer storskalig undersökning på höggravfältet, men tvivlar på att någon sådan någonsin kommer bli av då kostnaderna skulle vara så höga pga den komplexa stratigrafin och potentiellt höga frekvensen gravar.

[Bäckahästen]

Om jag har förstått saken rätt så finns det inga spår efter en elitmiljö i Gamla Uppsala innan högarna byggs i början av 600-talet. Det finns aktivitet på platsen sedan långt tillbaka i tiden, men det är först med högarna som platsen blir speciell. Stämmer detta?

[Anders i Uppsala]

Det finns lite information om Gamla Uppsala före år 600 i den här länken:

http://www.arkeologigamlauppsala.se/Sv/ ... fault.aspx

Svaret är väl att Gamla Uppsala fanns tidigare, men att de verkliga spåren av en elitmiljö finns från sekelskiftet 600 och framåt. Dock är ganska lite av området utgrävt. Lämningar av en elit kan kanske finnas någon annanstans i området? Sedan kanske det är svårare att urskilja en elit från exempelvis 400-talet om denna elit inte hade lika många exklusiva föremål som 100-200 år senare. Är det någon som vet mer om det...?

[Anders i Uppsala]

Här är en intressant artikel av John Ljungkvist som daterar kungshögarna till samma tid som båtgravarna i Valsgärde:

http://www.academia.edu/181920/Uppsala_högars_datering

Alltså skulle kungshögarna vara från vendeltid, alltså från ca år 600 och framåt. Kanske levde sagornas sveakungar, exempelvis Adils, något senare än vi brukar datera dem? Adils brukar anses ha levt ca 515-575. Såvitt jag vet bygger det bara uppgifter om att en Hugleik, möjligen identisk med Beowulfs morbror, härjade i Frisland ca 515. Även om uppgiften från Frisland är samtida med händelsen behöver det inte handla om samma Hugleik. Kanske handlar det om någon annan Hugleik.