Gamla Uppsala

[AndreasE]

Yngwe, jag vänder mig starkt mot din karaktärisering av forskningsläget. Ja, jag påstår att du har fel. Läs forskare som Hedeager, Herschend och många andra. För det första så har vi ett ständigt växande arkeologiskt material. I detta material kan vi följa olika samhällsförändringar, tex ser vi en ackumulation av rikedom i ett mindre antal individers händer under romersk järnålder. Under förromersk järnålder (här kommer förstås generaliseringar då Skandinavien är en geografiskt stor region med lokala variationer) karaktäriseras bebyggelsen i de rikare jordbruksbygderna av stora enheter, ofta med ganska många gårdar. Dessa var ganska lika i storlek. Ofta begravde man sina döda (de som begravdes) i stora gravfält som låg centralt i bygden, ofta tolkade som bygdegravfält. Få gravar står ut som rikare än någon annan, materialet är generellt sett skralt när det kommer till gravgåvor. Gravarna är ofta omsorgsfullt byggda, och många innehåller många individer. I vissa regioner är gravarna dock knappt markerade. Lyxföremål är ovanliga, både i gravar och i boplatsmaterialet. Sammanlagt växer en bild fram av ett ganska egalitära samhälle där ingen grupp människor utmärker sig, varken i bebyggelsen eller gravmaterialet.

Under romersk järnålder börjar man anlägga nya, ofta mindre gravfält i association med vissa bebyggelseenheter. På vissa av dessa anläggs gravar som utmärker sig i form av typologi (tex kammargravar) eller material (vapen, importföremål som glas, värdefulla material som guld eller silver). På många platser växer en större gård fram i bebyggelsen, och med tiden börjar sådana större gårdar utökas med en separat hallbyggnad. Med tiden växer "centralplatser" fram, där hantverk och handel verkar samlas på en plats, ofta tillsammans med rika gravar, stora byggnader och tecken på lyxkonsumtion. De stora byarna ute på åkermarken splittras upp och i många fall skapas dagens bystruktur under folkvandringstid/vendeltid. Det finns en tydlig skillnad i matkonsumtion och hantverksproduktion mellan de större "godsen" och centalgårdarna gentemot den genomsnittliga gården/bebyggelseenheten.

Det här har då tolkats som tecken på att en social stratifiering har ägt rum under romersk järnålder och som fortsätter under folkvandringstid och vendeltid. Socialt och ekonomiskt kapital samlas i begränsat antal händer. Detta sker samtidigt som handelsvägar öppnas ner till kontinenten och tillgången till importerade varor ökar, men dessa varor hamnar inte i allas händer. Denna kontakt med kontinenten för även med sig andra förändringar i samhället. Brödet introduceras, men förekommer framför allt på rikare gårdar, där malning av säd och konsumtion av bröd verkar ha en symbolisk betydelse. Andra kontinentala elitsysselsättningar tas upp av en begränsad krets, som jakt med jaktfågel, musikunderhållning med tex lyra, sällskapsspel, förtäring av importerat vin, utbyte av individer över stora avstånd via giftermål osv. En skandinavisk elit klär sig och försöker leva som en väl belagd kontinental elit tex i Frankerriket, samtidigt som tex den frankiska eliten påverkas av den skandinaviska (se tex användandet av brakteater som smycken hos frankiska adelskvinnor).

Jag tror absolut att det fanns en bygdegemenskap även under yngre järnålder, och kollektiva institutioner som tex ting säkert var viktiga. Gemensamma projekt genomfördes säkert, tex byggandet av fornborgar i vissa områden. Och jag tror inte att den skandinaviska eliten kunde uppehålla en kontinental kungamakt. Däremot så tror jag, och de flesta forskare, att det är framväxten av en social stratifiering som vi ser under den här perioden, och att det är denna vi ser när källorna dyker upp mot slutet av järnåldern.

Det är intressant, tvärt emot vad du påstår om forskningsläget så har ju framför allt i Sverige tanken om den starka, självständiga odalsbonden och det mäktiga tinget varit mycket vanlig i äldre forskning. Här i Skandinavien har vi tagit stolthet i att vi skulle ha varit så demokratiska redan under järnåldern.

[Yngwe]

AndreasE

En social stratifiering är ju svårt att vända sig emot. En ansamling av rikedom behöver dock inte alls betyda att samhället skulle ha bestått av formella strata, men att sikta på det är nog brevid målet.

Problemet ligger inte i att acceptera förändrade bebyggelsemönster, begravingsskick eller en ökad rikedom hos vissa grupper. Problemet är att utgå från att denna förändring har med kunglighet att göra. Visst är det en möjlig förklaring, men det finns ju också andra möjligheter. Du skriver att handelsvägar öppnas och att dess rikedomar hamnar hos ett fåtal. Vad säger att det inte handlar om en i handel grundad aristokrati som vi ser i materialet? Eller skulle en sådan se annorlunda ut?

Om vi tittar på det vi känner bättre till så ser vi skillnader i matvanor och ekonomiska tillgångar som beror på en hel massa olika saker.

[Carl Thomas]

Sveriges historia är dess Kungarna historia - sa man förr.
Man såg kungen som enväldig redan på 500 talet och man kallade honom för Uppsalakung, Sveakung, osv - och han regerade hela landet från GU...

Det är inte många som har den uppfattningen idag. Tingens makt växer fram allt mer, tingen kunde välja, och vräka, kungar. Kungens makt fanns bara inom vissa områden. Kungen kunde t.ex. inte före 1340 skapa lagar, det var tingets uppgift.

Kungens makt minskar alltså idag, han framstår allt mer som en "Tingets högsta tjänsteman". Han var ingalunda enväldig under tidig medeltid.

Om vi tar till oss den bilden så blir bilden lite annorlunda än vad som tidigare gällt. Var det verkligen Kungen som drev samhällsutvecklingen till nya förändringar, byggde gravhögar över sig själva eller startade stora byggjobb? Kanske det var Tingen som drev dessa frågor - alltså egentligen folket.

Eller, fanns det en eller flera Kamprad i varje generation som skapade sig förmögenheter och som därmed tvingade fram samhällsförändringar och "storbyggen" alltså ekonomiskt starka personer styrde samhällsutvecklingen?

För att knyta ovanstående till GU, som tidigare ansetts vara en Kunglig plats - så kanske den vita hallen var Tingets "rådstuga" - eller en lagerlokal för en ekonomiskt mycket stark ätt som bedrev handel?

Thomas

[AndreasE]

Yngwe och Carl Thomas - nu har ju jag dock sagt i åratal att vi förstås inte vet om de som kontrollerade GU kallade sig kungar elle någonting annat, och att bara för att vi med vår terminologi använder oss av ordet kung så betyder det förstås inte att vi föreställer oss en högmedeltida enväldig kung av kontinentalt snitt i GU på 600-talet (eller 1000-talet för den delen). Att däremot inte se bevisen för den sociala stratifiering som sker under järnåldern och istället kasta fram lösa teorier om bygdegemenskaper och ting som bygger gravhögar utan arkeologiska belägg är inte särskilt seriöst. Självklart är det bra att ifrågasätta etablerade sanningar, men är det verkligen den i grund och botten okontroversiella konsensusen att GU representerar en lokal elit verkligen den fråga som behöver ifrågasättas? Framför allt när man saknar belägg för någonting annat? En elit i GU betyder ju inte per automatik att Sveaskolans gamla teorier stämmer, precis som en elit i tex Varnhem inte betyder att Västgötaskolan har rätt i allt.

Yngwe, jag har inte påstått att förändringarna i samhället skulle ha berott på "kunglighet". Jag beskrev en förändring som kan ses i samhället. En ökad stratifiering av befolkningen gör det troligtvis mer sannolikt att någon familj/ätt/individ med tiden samlar på sig sådana resurser att någon sorts ledande roll utkristalliseras, vilken förstås kan gå under många olika termer (kung, jarl, hövding osv) och ta sig uttryck på olika sätt beroende på kontext. Exakt var den här processen stod på tex 500-talet vet vi förstås inte, men arkeologiskt förefaller den sociala stratifieringen tillräckligt stark för att det även inom eliten förekom en hierarki (jämför tex GU med Valsgärde bara tre km bort).

Vilken roll handeln har spelat i formeringen av denna sociala stratifiering kan inte jag svara på, men det finns folk som arbetar med sådana frågor. Eliten tar säkert kontrollen över framför allt handeln med lyxvaror, men i vilket stadium detta sker är förstås en öppen fråga. Det beror nog på många faktorer, tex hur handelskontakerna öppnades igen efter att ha varit ganska stängda under förromersk järnålder, och hur handeln var organiserad.

[Yngwe]

AndreasE, jag har ju också flera gånger skrivit här att om vi kallar dem jarlar hövdingar eller kungar är av mindre betydelse, så varför haka upp sig på att jag också använder ordet kunglighet istället för jarlighet eller hövdinghet.

En ökad stratifiering innebär troligen en större sannolikhet för att någon familj ska ta makten skriver du. Varför skulle det vara sant? Har du jämförande studier som visar detta?


Sen är det väl som jag kan se ingen som lagt fram en lös teori om vare sig det ena eller det andra, utan bara påtalat möjliga alternativ, och det är väl en sund hantering? Om någon påstår att den elit vi ser spår av (ingen har ifrågasatt det) ska tolkas som tecken på en kung/jarl/hövding/chef så är det väl egentligen rimligt att denne också söker alternativa förklaringar och tar ställning till dom.

Men visst kan vi lägga fram en lös teori, en arbetshypotes alltså, ock se om den direkt kan avskrivas...

[Yngwe]

Så. En hypotetisk förklaring till Gamla Uppsalas roll

GU var en tingsplats med kultiska förtecken. Det handlar alltså om Disatinget i samband med Disablotet.

Disatinget överlever ju kristendomen och finns därför belagt i medeltida källor, SDHK 2065 , SDHK 10846 och SDHK 38662. Disatinget har alltså existerat. Disablotet omnämns i flera källor, se tidigare länk, och det är rimligt att ha som antagande att det också kan ha funnits.

Skulle dessa företeelser då kunna ha lämnat de spår vi idag ser i GU? I såväl Ynglingasagan som Hervarasagan nämns en Disasalr som platsen för dyrkan av Disorna. Hallbyggnaderna man funnit skulle kunna vara en sådan. Alltså i praktiken det tempel man så länge letat efter. Man kan också tänka sig att hallbyggnaden är en tingssal, sådana fanns iallafall på medeltiden, SDHK 3883. Rent krasst kan nog hallen haft funktion både som kultplats och som tingssal.

Om man sen antar att detta ting är en av de viktigare i regionen så kan man anta att det spelat en stor roll i de kungaval som vi känner från senare tider, och att det faktiskt är där som man väljer kung. Och kanske har kungen här även en roll i kulten. GU är alltså inte kungens residens och hem, utan den plats där han väljs och där han deltar i kulten.

Hur passar då gravhögarna in i detta? Såvitt jag kan se skulle de lika gärna kunna kopplas ihop med disakulten som med någon hövding.

Hur passar då spåren efter hantverk och handel in? JA Disatinget var ju också en marknad, och även tidigare nämnda SDHK 3883 påvisar ju att handel och hantverk uppstår runt tingsplatserna mer eller mindre spontant.
Att även högklassigt hantverk uppstår är inget märkligt om platsen har stor betydelse.


Detta är alltså en hypotes som iallafall har ett grundläggande underlag. Hur står den sig i jämförelse med hövdinga-hypotesen? I vad är den starkare eller svagare?

[Starkodder]

Varför kan inte kungen ha bott och gravlagts på samma ställe som där kulten utfördes?

[Carl Thomas]

Jag har många gånger skrivit på AF att jag tycker att GU är en mycket fin plats och att jag tror att GU har en betydelsefull historia. Jag har skrivit minst lika många gånger att jag tror att vi kommer att finna ett Hov eller Tempel i trakterna runt GU också.

Jag har också skrivit att jag vänder mig emot vad människor försökt att göra GU till utan några som helst källor eller arkeologi som grund för det de skriver.

Jag har absolut ingenting emot att Kungar regerat från GU - men som alltid begär jag källor, arkeologiska fynd, osv, till som knyter Kungar GU innan jag tror på det. Några sådana källor eller fynd finns inte idag vad jag vet.

Vad jag ser idag är att en del människor fortfarande försöker bevisa GU:s storhet under järnåldern med Kungar och allt. Som jag ser det lever myten om GU vidare, något nedtonad och något omskriven jämfört med äldre historieskrivning. Man säger inte att Tor, Oden och Frö ligger i storhögarna längre. Man säger inte heller att Aun, Adils och Egil ligger i högarna heller - detta eftersom i Östhögen ligger en kvinna och ett ung pojke begravda och i Västhögen kan man inte säkert fastställa könet på den döde.

Tankar finns, och även medel om jag förstått det rätt, på att gräva ut Östhögen för att ta fram de benrester som deponerats där. Detta eftersom tveksamhet råder om det verkligen är en kvinna som ligger begravd i Östhögen som är den största och äldsta högen av de tre högarna.

Samtidigt är det ju som så att arkeologen som grävde ut Östhögen sa att det var en kvinnlig grav. Tre ostiologer med några decenniers åtskillnad i tid, har konstaterat att benresterna tillhör en kvinna. Ingen ostiolog har sagt att benresterna tillhör en man. Ändå anses alla dessa bedömningar vara felaktiga? Detta bör betyda att någon eller några personer absolut vill att det skall vara en manlig grav - det bör också betyda att om man gräver ut östhögen och använder mer benmaterial och man återigen konstaterar att det är en kvinnlig grav så kommer nya argument att användas som ifrågasätter bedömningen - för det är ju bara en bedömning, ingenting säkert alltså - så det var nog en man i alla fall...

Redan nu argumenteras ju för att pojken i Östhögen var en ung kung som begravdes tillsammans med en tjänarinna...

Alla andra synsätt anses stå på lösa grunder ?

Yngwe beskriver en annan möjlig syn på GU. Det finns även andra alternativa synsätt.

Notera att alla tror att GU varit en betydelsefull plats. Ingen förringar GU på något sätt. Jag förutsätter att alla är intresserade av att få fram GU:a korrekta historia - oavsett hur den såg ut.

Som sagt, för mig får gärna Kungar ha regerat därifrån, Jarlar och hövdingar också - liksom ting eller hedniska präster. Men jag begär alltså fakta och arkeologiska fynd som visar att så var fallet.

Thomas

[Starkodder]

Vilka kungliga spår ska då dyka för att du ska acceptera GU som ett kungasäte?

[Carl Thomas]

Svår fråga att svara på Starkodder - men jag har inga oöverstigliga krav