Hednatemplet låg inte i Gamla Uppsala

[Dick]

Eftersom jag är historiker tvekade jag att publicera på Skandinaviskt Arkeologiforum, då jag är skeptisk mot att någon i en disciplin ska klampa in i en annan. Men, eftersom såväl ”Fornvännen” som ”Historisk tidskrift” tycks vilja sopa en diskussion om var ”hednatemplet” låg under mattan så anser jag det befogat att väcka den diskussionen här.

I en omfattande och grundlig genomgång av källäget konstaterar jag bl a att:
1) Det finns inte ett enda dokumentariskt belägg för att Gamla Uppsala skulle ha varit det hedniska Uppsala.
2) De enda ”geografiska” platser som benämns Uppsala före domkyrkans flytt till ”Tregudaberget” (Domberget) vid Aros är a) antingen själva domkyrkan i sig, b) (ärke)stiftet, eller c) Aros. Argumentet att Aros inte kan ha varit Uppsala för att det kallades Aros är alltså fullständigt värdelöst eftersom Aros är den enda ”världsliga” plats som benämns ”Uppsala” i dokumenten före domkyrkans flytt!
3) Adam av Bremen motsäger Gamla Uppsala som platsen för ”hednatemplet”.
4) ”Hyperboréernas” runt Olof Verelius ”uppenbarelse”, att Gamla Uppsala var det hedniska Uppsala, vilar enbart på a) folketymologi från samma tid, b) en stornationalistisk idé (vars övriga ingredienser ingen längre tror på) samt c) en förfalskning, för att ”vinna debatten”.
5) 1400-talsskribenterna, vilka anger Domberget som platsen för templet, måste ha byggt på minst en äldre källa, annan än Adam av Bremen. De är trovärdiga, vilket inte ”hyperboréerna” är, som inte tvekade att ljuga för att övertyga andra om att deras ”uppenbarelse” stämde.

Det är naturligtvis också anmärkningsvärt att ”Fornvännen” och ”Historisk tidskrift” vägrat att släppa fram min text, eftersom frågan är av stort riksintresse. Därför skriver jag detta inlägg. Nämnda text, ”Var låg Uppsalen?” (dock utan vidhängande not- och källreferenser), kan läsas här: www.medeltidsgotland.se/pdf/uppsalen.pdf. Anmärkningsvärt är också att DN, SvD, SVT, Tv4, Aftonbladet, TT – och inte minst UNT (Uppsala Nya Tidning) – ignorerat dessa uppgifter (de erhöll alla texten i original).

[Starkodder]

Hej, jag är inte kapabel att ha mycket synpunkter på ditt inlägg, annat än ditt påstående i artikeln I Lejre finns inte heller några stora gravhögar på sidan 7. Det stämmer inte, det finns gravhögar där från aktuell period, bland annat

https://www.kulturarv.dk/fundogfortidsm ... tet/97197/

Dessutom många andra gravhögar runt om i området som inte är undersökta arkeologiskt, men som mycket väl kan höra till järnåldern, bland annat

https://www.kulturarv.dk/fundogfortidsm ... tet/97195/

och

https://www.kulturarv.dk/fundogfortidsm ... tet/97611/

Sen är det väl så att fynden av hallar vid Gamla Uppsala kanske indikerar att någon av dem faktisk var den Uppsal som det handlar om? Men är inte säker på att man säkert kan säga om namnet Uppsala syftar på en sal, hall eller orten i sig. Om endast salen var Uppsala, vad hette resten av platsen?

[Yngwe]

Dick


Skulle du kunna ge en lite närmare förklaring till sista stycket på 4'e sidan.


Du skriver där som jag förstår att in uilla Upsalensi betyder "uppsalens by", alltså att det är en genitiv-form av Upsalen.

Kan du härleda grammatiken bakom den slutsatsen? Eftersom du lägger rätt stor vikt vid just den slutsatsen så är det ju av vikt att den inte bara är ett påstående...

[AndreasOx]

Jag gissar utan att kunna latin att formen är lokativ enligt https://classics.osu.edu/Undergraduate- ... latin-case - dvs "där".

[Dick]

Poängen är att ändelsen (oavsett om det är "där", d v s vid Uppsala kyrka) inte utpekar att platsen hette Uppsala. Det är alltså inget bevis för att platsen där Uppsala/Uppsalen låg hette eller hetat Uppsala, vilket är vad jag lägger stor vikt vid. Det understryker att det inte finns ett enda dokument som utpekar platsen för den första kyrkan Uppsala/Uppsalen som "Uppsala". Ändelsen -i är annars genitivform, som t ex i "agnus dei", d v s Guds lamm. Det är också skillnad mot Sundby, som i dokumentet anges heta så (Sundby nominatam).

Angående gravhögar och gravar så kan jag inte förstå att Lejre ådal, ca 600 m bort från hallen (om nu denna var den sal som legat där), skulle ligga i omedelbar närhet, så som högarna i Gamla Uppsala är ensamma om att göra. Om du också ser vad jag skriver om Ockhams rakkniv så är "kanske indikerar ... den Uppsal det handlar om" att lägga till en osynlig punkt på en rak linje. Bara för att man finner en stor byggnad så betyder inte det att det är bevisat att området var den hedniska kultplatsen (vilket du i o f s inte påstår, bara antyder som möjlighet). Det måste mycket mer till för att ifrågasätta de medeltida uppgiftslämnarnas samstämmiga uppgifter och det är något som "hyperboréerna" definitivt inte har. Det enda de har är en förfalskning om att tornet i kyrkan skulle vara rest av templet, folketymologi och en idé om att alla folks urhem var i Sverige. Att man utifrån så svaga utgångspunkter i detta land fortsätter att hävda att Gamla Uppsala är platsen för hednatemplet - i strid mot de medeltida uppgiftslämnarna - är minst sagt anmärkningsvärt.

Angående platsens namn så hänvisar jag i texten till Nils Sundquists undersökning som tyder på att den tidigast haft ett Tuna-namn.

[Starkodder]

Poängen är att ändelsen (oavsett om det är "där", d v s vid Uppsala kyrka) inte utpekar att platsen hette Uppsala. Det är alltså inget bevis för att platsen där Uppsala/Uppsalen låg hette eller hetat Uppsala, vilket är vad jag lägger stor vikt vid. Det understryker att det inte finns ett enda dokument som utpekar platsen för den första kyrkan Uppsala/Uppsalen som "Uppsala". Ändelsen -i är annars genitivform, som t ex i "agnus dei", d v s Guds lamm. Det är också skillnad mot Sundby, som i dokumentet anges heta så (Sundby nominatam).

Angående gravhögar och gravar så kan jag inte förstå att Lejre ådal, ca 600 m bort från hallen (om nu denna var den sal som legat där), skulle ligga i omedelbar närhet, så som högarna i Gamla Uppsala är ensamma om att göra. Om du också ser vad jag skriver om Ockhams rakkniv så är "kanske indikerar ... den Uppsal det handlar om" att lägga till en osynlig punkt på en rak linje. Bara för att man finner en stor byggnad så betyder inte det att det är bevisat att området var den hedniska kultplatsen (vilket du i o f s inte påstår, bara antyder som möjlighet). Det måste mycket mer till för att ifrågasätta de medeltida uppgiftslämnarnas samstämmiga uppgifter och det är något som "hyperboréerna" definitivt inte har. Det enda de har är en förfalskning om att tornet i kyrkan skulle vara rest av templet, folketymologi och en idé om att alla folks urhem var i Sverige. Att man utifrån så svaga utgångspunkter i detta land fortsätter att hävda att Gamla Uppsala är platsen för hednatemplet - i strid mot de medeltida uppgiftslämnarna - är minst sagt anmärkningsvärt.

Angående platsens namn så hänvisar jag i texten till Nils Sundquists undersökning som tyder på att den tidigast haft ett Tuna-namn.

Jo, Lejre gravhögar och hallar ska ses som en enhet, finns ingen som ser det annorlunda idag.

Anledningen till att man placerar en ett möjligt tempel vid Gamla Uppsala är rimligen alla fornlämningarna där och att platsen var en centralort under järnåldern. Och då är är det väl arkeologin snarare än ortnamnet som man tänker på mest? Tror inte många idag tänker på några hypoboreer.

[Yngwe]

Jag gissar utan att kunna latin att formen är lokativ enligt https://classics.osu.edu/Undergraduate- ... latin-case - dvs "där".

Ja det var min spontana tanke också, därför ville jag se närmare på det och se Dicks resonemang.

[Yngwe]

Poängen är att ändelsen (oavsett om det är "där", d v s vid Uppsala kyrka) inte utpekar att platsen hette Uppsala. Det är alltså inget bevis för att platsen där Uppsala/Uppsalen låg hette eller hetat Uppsala, vilket är vad jag lägger stor vikt vid. Det understryker att det inte finns ett enda dokument som utpekar platsen för den första kyrkan Uppsala/Uppsalen som "Uppsala". Ändelsen -i är annars genitivform, som t ex i "agnus dei", d v s Guds lamm. Det är också skillnad mot Sundby, som i dokumentet anges heta så (Sundby nominatam).

Här får vi nog be om en noggrannare beskrivning. Hur ser respektive text ut i sitt sammanhang. Nödvändigt för att förstå grammatiken....

[Dick]

”octo octonarios in uilla upsalensi. IIII:or in gorratung. &. IIII:or. in scarpaloster”, d v s ”åtta åttingar I Uppsalas by 4 i Gorratung & 4 i Scarpaloster”. SDHK nr 286. Översättningen kan inte bli annan än ”i Uppsalas by”. D v s det som senare motsvarar kyrkbyn.

Att säga att Lejre räknas som en enhet är ett modernt sätt att se det och definitivt inget argument för att de medeltida skribenterna skulle ha fel och ”hyperboréerna” rätt. Vi vet inte hur man såg det under forntiden, men det ändrar inte på det faktum att det inte ligger några gravar i det eventuella hovets närhet i Lejre. 600 meter är en avsevärd sträcka, inte så mycket kortare än den kilometer som skiljer Götala och Taskevadet åt. Det ändrar inte heller på det opraktiska i att ha gravhögar så nära inpå som kungshögarna skulle ha varit om hednatemplet legat i Gamla Uppsala. Dessutom gör det inte högar till berg.

Att det finns många fornlämningar i Gamla Uppsala är självklart, med tanke på bakgrunden som kungsgård och att området varit relativt orört jämfört med staden Uppsala. Det är dock inte dessa, eller arkeologin, som placerat ”Uppsala” i Uppsala, utan just ”hyperboréerna” som jag samlande kallar nationalchauvinisterna med Olof Verelius, Olof Rudbeck och andra. Om de inte kommit med detta påfund och sin förfalskning skulle aldrig de medeltida uppgiftslämnarna ha ifrågasatts.

Nej, det är klart att ingen tänker på hyperboréer. Som jag skriver i texten tror inga längre på de andra tokiga idéerna som dessa nationalchauvinister hade, men att Gamla Uppsala varit platsen för templet – trots att deras första ”bevis”, stentornet i Gamla Uppsala kyrka skulle vara rest av det är bortsorterat, liksom numera även deras förfalskning – det tror man på. Men, som jag understryker, det finns inte något enda bevis eller dokument som kan visa på det. Visst kan man, om man så vill, tolka ”Uppsalas by” som Uppsala, men det är en tolkning, inga fakta. Slående är ju också att man hela tiden ignorerat att Aros också benämns Uppsala, men istället hävdat att det inte kunnat vara Uppsala eftersom det kallats Aros.
Det blir lite märkligt när man ska ”bevisa” att Uppsala/Uppsalen låg på platsen för Domberget när det aldrig bevisats att Gamla Uppsala var Uppsala. De medeltida uppgiftslämnarna, som dessutom måste ha byggt på en äldre, annan källa än Adam av Bremen, säger uttryckligen att Uppsala/Uppsalen låg på Domberget. Det metodiskt riktiga blir då att presentera bevis för att de hade fel, inte bara i någon sorts konspirationstänkande antyda att de hittat på detta. Hyperboréerna har inte presenterat några bevis för att de medeltida skribenterna hade fel och ingen annan heller.

Just därför att det är obevisat att Uppsala/Uppsalen låg i Gamla Uppsala måste en debatt komma igång. De som hävdar att det är så måste presentera bevis för det och arkeologiska fynd är i sammanhanget inga bevis. Som det är idag är det endast slentrian som placerar "Uppsala" i Gamla Uppsala!

[Starkodder]

”octo octonarios in uilla upsalensi. IIII:or in gorratung. &. IIII:or. in scarpaloster”, d v s ”åtta åttingar I Uppsalas by 4 i Gorratung & 4 i Scarpaloster”. SDHK nr 286. Översättningen kan inte bli annan än ”i Uppsalas by”. D v s det som senare motsvarar kyrkbyn.

Att säga att Lejre räknas som en enhet är ett modernt sätt att se det och definitivt inget argument för att de medeltida skribenterna skulle ha fel och ”hyperboréerna” rätt. Vi vet inte hur man såg det under forntiden, men det ändrar inte på det faktum att det inte ligger några gravar i det eventuella hovets närhet i Lejre. 600 meter är en avsevärd sträcka, inte så mycket kortare än den kilometer som skiljer Götala och Taskevadet åt. Det ändrar inte heller på det opraktiska i att ha gravhögar så nära inpå som kungshögarna skulle ha varit om hednatemplet legat i Gamla Uppsala. Dessutom gör det inte högar till berg.

Att det finns många fornlämningar i Gamla Uppsala är självklart, med tanke på bakgrunden som kungsgård och att området varit relativt orört jämfört med staden Uppsala. Det är dock inte dessa, eller arkeologin, som placerat ”Uppsala” i Uppsala, utan just ”hyperboréerna” som jag samlande kallar nationalchauvinisterna med Olof Verelius, Olof Rudbeck och andra. Om de inte kommit med detta påfund och sin förfalskning skulle aldrig de medeltida uppgiftslämnarna ha ifrågasatts.

Nej, det är klart att ingen tänker på hyperboréer. Som jag skriver i texten tror inga längre på de andra tokiga idéerna som dessa nationalchauvinister hade, men att Gamla Uppsala varit platsen för templet – trots att deras första ”bevis”, stentornet i Gamla Uppsala kyrka skulle vara rest av det är bortsorterat, liksom numera även deras förfalskning – det tror man på. Men, som jag understryker, det finns inte något enda bevis eller dokument som kan visa på det. Visst kan man, om man så vill, tolka ”Uppsalas by” som Uppsala, men det är en tolkning, inga fakta. Slående är ju också att man hela tiden ignorerat att Aros också benämns Uppsala, men istället hävdat att det inte kunnat vara Uppsala eftersom det kallats Aros.
Det blir lite märkligt när man ska ”bevisa” att Uppsala/Uppsalen låg på platsen för Domberget när det aldrig bevisats att Gamla Uppsala var Uppsala. De medeltida uppgiftslämnarna, som dessutom måste ha byggt på en äldre, annan källa än Adam av Bremen, säger uttryckligen att Uppsala/Uppsalen låg på Domberget. Det metodiskt riktiga blir då att presentera bevis för att de hade fel, inte bara i någon sorts konspirationstänkande antyda att de hittat på detta. Hyperboréerna har inte presenterat några bevis för att de medeltida skribenterna hade fel och ingen annan heller.

Just därför att det är obevisat att Uppsala/Uppsalen låg i Gamla Uppsala måste en debatt komma igång. De som hävdar att det är så måste presentera bevis för det och arkeologiska fynd är i sammanhanget inga bevis. Som det är idag är det endast slentrian som placerar "Uppsala" i Gamla Uppsala!

Det var inte jag som tog upp Lejre i diskussionen, konstaterar bara att hela området ses som en enhet.

Sen är det ju i högsta grad bevis om man arkeologiskt verkligen hittar en kultbyggnad i Gamla Uppsala. Precis som man gjort i Uppåkra, där väl inte fanns ett ord skrivet om något tempel.

Därmed är tråden över för min del.