Gamla Uppsala

[Ättelägg]

då det i så fall bekräftar GU som kungaort med allt det innebär....men visst är kungar i GU (inkl drottningar) inte speciellt kontroversiellt för majoriteten av historiskt intresserade människor runt våran jord. Så svaret på din fråga kommer nog aldrig eftersom oavsett vad som skulle kunna komma fram kommer vissa aldrig att acceptera det. GU har allt som krävs för att definiera den som säte för en germansk kung. Yngwe har redan delvis gett dig svaret, åtminstone varför du inte kommer att få svar, konsekvenserna vore att ge tidigare hypoteser kring Svear och Svearike stöd. Relativisering är gott och fyller sitt syfte, det leder forskningen framåt då frågor ställs som behöver ett svar. Nå svaren grävsfram och i fallet GU växer ortens signifikans än mera så att idag är det väldigt få som inte ser GU som sagornas Uppsala. Detta är verkligen gott för då kan vi äntligen börja fundera kring sagornas uppgifter och dess implikationer för fortsatt forskning.

Vi kan mao åter skapa hypotesen om Svear med en Sveakung i Uppsala. Vi ser hur tom danskarna sätter Svear och intressant nog Kurer i samband med de stora offermossarna runt kristi födelse och framåt. En våg som verkar ta avstamp i Mälardalen och kuland med stötar ner mot Öland, Gotland, Skåne/Danmark. Man spekulerar idag kring att denarerna runt östersjön mer handlar om mutor för att stoppa påfyllnad av germaner söderut, mot svarta havet. Att splittra Skandinavien-Goterna för att försvaga de senare. Mycket händer runt den tid som Tacitus skriver om och kanske vi skall se Svearnas mäktighet i skepp som en romersk omskrivning av deras sysselsättning att skapa problem för Goterna. Utifrån detta perspektiv är det inte konstigt att Tacitus/romarna hade en uppfattning kring svearna i Mälardalen, de var helt enkelt viktiga parter i deras utrikespolitik. Denna position som vännen i ryggen på fienden lär ha gett Svearna ett taktiskt försprång och är nog en av förklaringen av maktkoncentrationen och GU:s uppsving.

Vissa delar av inlägget har tagits bort eftersom det bryter mot forumets regler, dessutom behövs källa till det rödmarkerade/Tinget

[Starkodder]

Nä misstänkte ju att uteblivna svar får de konsekvenserna.

Det som till slut kommer att visas arkeologiskt är väl då att tidpunkten för den första hallen i GU skjuts bakåt i tid. Kanske inte till Tacitus svioner men en bit.

Intressant är också att Snorre ju anger platsen Skuta som gravplats för en tidig Yngling, kanske då Skuttunge och således inte Uppsala.

[Ättelägg]

Fullerö är en intressant plats där vi finner en man begraven med yppersta kvalitet och rikedom. Mkt tyder utifrån hans ring med direkt kontakt med Byzans runt 300-talet, vi har järnframställning av järn från malm runt kristifödelse så fyrisån uppströms var tidigt mkt rik. Likaså har vi Ohlmarks tankar kring Gödåker som en möjlig föregångare till Uppsala. Dock har vi snorres mytologi som nämner Sigtuna som första orten vilket torde ge Signhildsberg men dessa uppgifter blir svaga då de är rent mytologiska och baserar sig på då kända orter. Men vi har GU och ett möjligt avstamp i Fullerö som ättens huvudsäte. Vi är därmed tillbaka till 200-300 talet och även år noll med ett mkt avancerat järnbruk inkl extensiv tjärframställning. Båda är material av stort värde.

[Starkodder]

Har läst om Gödåker...offerkälla och gravfält på 200-300-talet och således samtida med Himlingöjegravarna på Själland. Hövdingen vid Gödåker var lite vanvördigt begravd i en enklare träkista med återanvänt trä om jag nu minns rätt. Har för mig att det fanns ett runfynd också på platsen.

Tittar man på Fornsök finns bl a Skutes hög i trakten.

När det gäller GU kan man bara gissa hur långt bak centralplatslagren går...men väl kanske till 300-talet då?

Kan Fullerögraven kallas kunglig utan att blixten slår ner?

[Carl Thomas]

Den äldsta källan vi har om Kungar är från ca 865 och den omtalar tre Kungar, Björn vid Högen, Anund Uppsale och Olof. Dessa tre Kungar var kungar samtidigt enligt Rimbert då Björn och Anund förhandlade tillsammans - på uppdrag av Olof. Dessa kungar anses vara sagokungar - men Rimbert nämner dem i Vita Ansgarii.

De Isländska sagorna skriver om en massa olika Kungar under vikingatid - men sagorna skrevs ett par hundra år efter vikingatid.

Vad vi har är alltså en samtida källa, Rimbert, som nämner tre Kungar som regerade samtidigt på 800 talet.

Björn anses bara Kung över Birka - men han bodde troligen på Adelsö. (Björn och Anund kan ha varit bröder).

Anund Uppsale var troligen Kung i Uppsala beroende på sitt tillnamn "Uppsale".

Olof vet vi ingenring om egentligen, det har spekulerats att han skulle vara Björns son.

En annan Kung Anund nämns i de Isländska sagorna från ungefär samma tid (slaget vid Helge å) och många försök har gjorts att få denna Kung Anund till Anund Uppsale - men man har misslyckats med att knyta ihop dessa två till en och samma person. Vi hade alltså troligen ytterligare en Kung Anund under 800 talet.

Om dessa tre samtidiga Kungar kan vi då spekulera och gissa. Vilka maktsfärer hade de? Över vilka områden? Var Olof en högre Kung än Björn och Anund Uppsale eftersom de förhandlade på hans uppdrag ?

Vi kan även gå längre på (lite skakiga ben) och säga att fanns det tre Kungar på 800 talet bör det funnits Kungar även före dem, alltså under Vendeltid - men vi har alltså ingen källa till detta, det är ett antagande/spekulation.

Fanns det så Kungar under Vendeltid, troligtvis ja. Var de fanns, varifrån de regerade osv är okänt.

Regerade det Vendeltida Kungar från Gamla Uppsala? Svaret kan inte bli annat - som jag ser det - än att vi inte vet - men att det är möjligt. Anser man att Vendeltida Kungar regerade från Uppsala är det alltså en ren spekulation eftersom vi saknar källor.

Jag ser Björn, Anund och Olof som kungar över mindre områden. Hur stora dessa områden var är okänt, kanske var de Härads/Hundarekungar eller Landkungar? Att Björn och Anund förhandlade på uppdrag av Olof kan ses som att Birka, där Ansgar ville missionera, tillhörde Olof:s maktsfär?

I samband med att Ansgar frågade Olof om lov att dp missionera nämns att Olof först måste/ville höra Tingets uppfattning. Tinget beslutade genom lottning att Ansgar fick missionera.

Olof stod alltså under Tinget som jag ser det. Om Kungar anses finnas under Vendeltid måste öven Tinget föras bakåt till Vendeltid enligt min uppfattning.

Thomas

[Bäckahästen]

då det i så fall bekräftar GU som kungaort med allt det innebär....men visst är kungar i GU (inkl drottningar) inte speciellt kontroversiellt för majoriteten av historiskt intresserade människor runt våran jord. Så svaret på din fråga kommer nog aldrig eftersom oavsett vad som skulle kunna komma fram kommer vissa aldrig att acceptera det. GU har allt som krävs för att definiera den som säte för en germansk kung. Yngwe har redan delvis gett dig svaret, åtminstone varför du inte kommer att få svar, konsekvenserna vore att ge tidigare hypoteser kring Svear och Svearike stöd. Relativisering är gott och fyller sitt syfte, det leder forskningen framåt då frågor ställs som behöver ett svar. Nå svaren grävsfram och i fallet GU växer ortens signifikans än mera så att idag är det väldigt få som inte ser GU som sagornas Uppsala. Detta är verkligen gott för då kan vi äntligen börja fundera kring sagornas uppgifter och dess implikationer för fortsatt forskning.

Vi kan mao åter skapa hypotesen om Svear med en Sveakung i Uppsala. Vi ser hur tom danskarna sätter Svear och intressant nog Kurer i samband med de stora offermossarna runt kristi födelse och framåt. En våg som verkar ta avstamp i Mälardalen och kuland med stötar ner mot Öland, Gotland, Skåne/Danmark. Man spekulerar idag kring att denarerna runt östersjön mer handlar om mutor för att stoppa påfyllnad av germaner söderut, mot svarta havet. Att splittra Skandinavien-Goterna för att försvaga de senare. Mycket händer runt den tid som Tacitus skriver om och kanske vi skall se Svearnas mäktighet i skepp som en romersk omskrivning av deras sysselsättning att skapa problem för Goterna. Utifrån detta perspektiv är det inte konstigt att Tacitus/romarna hade en uppfattning kring svearna i Mälardalen, de var helt enkelt viktiga parter i deras utrikespolitik. Denna position som vännen i ryggen på fienden lär ha gett Svearna ett taktiskt försprång och är nog en av förklaringen av maktkoncentrationen och GU:s uppsving.

Vem har tolkningsföreträde av dunkla själ? Vem har sagt att Mälardalen skulle vara ett svart hål under forntiden? I tidigare inlägg har du dragit fram västgötaskolan, vem på forumet tillhör västgötaskolan? Gör du alltid så här när argumenten tryter? Jag har anmält det här inlägget till moderatorerna eftersom jag inte tycker det är god ton eller att det tillför diskussionen något.

[Carl Thomas]

Starkodder,

Sagokungarna kom faktiskt från Skuttunge, inte Uppsala. Några ligger begravda vid Skutån. Kanske hette Skuttunge – Skutunge en gång i tiden – och där bodde då, kanske, Skilfinga ätten. Det är inte långt mellan Skut och Skilf, och unge är som Folk-ungar, alltså en ätt. Skutätten blev Skilfinga ätten – kanske?

Yngve-Frej byggde ett Hov, en blotplats, i Uppsala och grundade Uppsala – men bodde troligen kvar i Skuttunge liksom hans son Fjölner - och sonsonen Svegder.

Frej var född i Afheim, närmare bestämt Ljusalfaheim. Han fick denna gård som tandagåva när han föddes – men redan som tonåring flyttade han till Skuttunge.

Thomas

(Citat från AF 2011 - Carl Thomas)

Thomas

[Yngwe]

Thomas

Anund Uppsale är väl en benämning i 1200-tals-verket Hervarar Saga? Rimbert skriver väl bara Anundus?
Det är väl ganska omtvistat om dessa skulle vara samma personer... eller?

[Carl Thomas]

Yngwe, jag skriver ur minnet + lite från AF... Jag vill minnas att Anund Uppsale nämns av Rimbert och enbart Anund i Herevarsaga - men nu när du påpekar det är det troligtvis tvärtom... Rimbert skriver bara Anundus. Beklagar - och tack för påpekandet!

Thomas

[anganatyr]

Nä misstänkte ju att uteblivna svar får de konsekvenserna.

Det som till slut kommer att visas arkeologiskt är väl då att tidpunkten för den första hallen i GU skjuts bakåt i tid. Kanske inte till Tacitus svioner men en bit.

Intressant är också att Snorre ju anger platsen Skuta som gravplats för en tidig Yngling, kanske då Skuttunge och således inte Uppsala.

Jag har inga problem att redovisa mina tankar och funderingar kring Gamla Uppsala och forntida kungar. Om vi till att börja med utgår från att de som ligger i högarna är kungar och drottningar. Och att dessa begravdes vid sitt regeringssäte. I Vendel finns tex Ottarshögen där Ottar Vendelkråka anses vara begravd. Ska man då vara konsekvent i sin tolkning blir kontentan att under Ottars regeringstid fanns kungasätet i Vendel. Kungasätet har då alltså flyttat runt och inte funnits i Gamla Uppsala sedan urminnes tider.
Går man efter gravfynden som tex resterna av hjälmen i Östhögen som varit uppe tidigare i tråden, så finns liknande hjälmfynd mm i båtgravarna i tex Valsgärde och Vendel. Var dessa också kungasäten då? Det blir många kungasäten på väldigt liten yta. Liknande och rika gravfynd finns på andra håll. Går man efter rika gravfynd så är väl guld det som står högst i kurs. Sveriges guldrikaste grav är om jag inte minns fel den kammargrav som gjordes för en kvinna i Tuna i Badelunda socken. Ytterligare ett regeringssäte med en drottning? Inte långt från denna kammargrav finns Anundshögen som är större än alla högarna i Gamla Uppsala med sitt omfång. Det blir många kungasäten.
Vad det gäller storhögar på rad som i Gamla Uppsala så finns de på flera platser. På tex Högomgravfältet i Selångers socken i Medelpad finns fyra storhögar på rad samt ett antal mindre högar. I Norsborg finns tre storhögar på rad, för att nämna två exempel.
Var då Gamla Uppsala ett kungasäte? Under medeltiden när vi har fler skriftliga källor så begravs inte kungarna i sin borg eller slott där de har sitt kungasäte. De begravs istället i ett kloster eller en kyrka. Alltså i en religiös kontext. Det är fullt möjligt att se Gamla Uppsala som en helig plats (vilket ju också stämmer med tex Adam av Bremens beskrivning av platsen) där kungar och drottningar tex ville begravas av religiösa orsaker, inte för att de hade sitt regeringssäte där.
Om det då inte var kungar eller drottningar som begravdes i högarna, vilka var det då? Osebergshögen i Norge ansågs tidigare innehålla drottning Åsa. Idag är fler och fler inne på att det är en völva (stavbärare) som är begravd där (det samma gäller den hög i form av ett röse som innehöll en kvinnograv med skepp i Klinta utanför Köpingsvik på Öland). En völva ingick i kulten och jag har inga problem med en tolkning att tex kvinnan i Östhögen i Gamla Uppsala kan ha varit en völva (de har dock inte funnit staven i så fall men högen totalundersöktes inte). Under medeltiden när vi har fler källor att gå efter kunde kungens bröder vara tex lagmän, biskopar mm. Kungaätten kunde alltså styra även denna del av samhället.
Vad det gäller konsthantverk och smyckestillverkning mm, så finner vi även dessa föremål i religiösa kontexter som tex kyrkor. Varför skulle det inte vara så på de asatroendes heliga platser? Vi har ju tex Frejas berömda halssmycke Brisingamen för att nämna ett exempel.
Jag ser definitivt inte hypotesen om Gamla Uppsala som kungasäte som den enda troliga. Jag ser det som jag skrivit tidigare mer belagt i samtida källor och arkeologi är tex följande kungasäten; Adelsö och Birka med Rimberts samtida skildring, därefter Sigtuna med tex kunglig myntning mm, sedan borgen Näs på Visingsö och sist men inte minst Stockholm som troligare regeringssäten. Därmed inte sagt att det endast fanns en sveakung i början.