Gamla Uppsala

[Ättelägg]

Grav - Hus - annat

Inte så svårt att sätta sig in i. Graven talar om den gravlagde, hus om huset och annat blir svårt, inget hus, ingen person utan något annat. Offer pratar man om ibland, men ingen riktigt vet.

Vad är det svåra, även om vi drar en cirkel runt föremålet i fråga blir det ändock svårt att härleda det. Befinner det i ett fixerat kontext något annat. Man har hittat ett filigrianshuvud i en av Uppsala högar, mycket tyder på att det hör till en krage men det går inte att dra den slutsatsen fullt ut då vi har för lite material. Dock finns huvudet där, lossat från kragen på en person? Rester av en halskrage? Något annat?? Ingen vet trots kontexten. Men vi vet att den låg i graven så vi kan utgå från att den hör till miljön om så lossat av misstag från något sammanhang som har med graven att göra.

[Yngwe]

Grav är grav ja , nån är begravd men vem? Och om ingen grav står att finna idag, är då ingen begravd där? Om vi inte finner något hus, har då ingen bott där? Och gäller det även om vi inte letat efter vare sig grav eller hus?

Färjestadskragen tappades knappast av en plöjande bonde. Kommer den från en sönderplöjd eller söndergrävd grav. Eller är den deponerad i marken? Varför deponerade man den då? Vilken sedvänja tillhörde det? Vem utförde dessa sedvänjor och för vems skull.? Vi har inte den blekaste aning nån av oss. Det vi kan säga är att det rör sig om 700 gram utsökt guldhantverk. Återfunnen i en trakt som har mängder av rika fynd. Hörde den till en präst eller kung, eller till en krigare som kommit över högvinsten? En handelsfamilj som nådde extraordinär rikedom genom lyckade resor till Svarta havet? Eller satt den runt halsen på en kvinna rent av? Alla håller med om att frågan om vems kragen var inte kan besvaras.

Men den arkeologiska kontexten i GU ger inte heller några svar på sådana frågor. Det finns inga artefakter som påvisar till vem dom tillhörde och som förklarar vad det rörde sig om. Att de återfinns i en grav ger inget svar på frågan, för människor av alla de slag begravs.

Om alla förhåller sig försiktig neutrala, möjligen framförande försiktiga hypoteser, till Färjestadskragen, varför antar an inte samma hållning till fynden i GU?

Ingen kan intala mig att det inte beror på myterna om GU. Tillstår man det så finns inget att invända, det är då en tolkning med redogjort underlag. Men hävdar man att man inte har myterna som underlag, då har man nog lite att förklara.

[Anders i Uppsala]

Visst får alla göra sina egna tolkningar när hårda fakta saknas. Dock måste man också få göra sannolikhetsbedömningar och tolkningarna måste få utsättas för rimlighetsbedömning. Vi vet bland annat:

1 - Anläggningarna i Gamla Uppsala är bland de mest påkostade från sin tid i Norden. Kungshögarnas dateras till decennierna kring år 600.

2 - I Beowulf som utspelar sig på 500-talet (möjligen 600-talet) nämns sveakungar (nedskrivet något/några sekel efter händelserna det beskriver).

3 - I Ynglingatal från cirka år 900 nämns sveakungar och deras koppling till Gamla Uppsala vid tiden för kungshögarnas uppförande (500-/600-talet).

4 - Widsith nämner sveakungen Ongentheow (Angantyr), oklar datering men absolut senast nedskrivet på 900-talet.

5 - Det finns samtida beskrivningar av andra germanska kungar från folkvandring-/vendeltiden. Kungar fanns alltså i den här delen av världen vid den här tid.

Det handlar alltså inte bara om medeltida skrifter 700 år i efterhand. Vi vet inte mycket om Gamla Uppsala vid tiden för byggandet av kungshögarna, men vissa gissningar är troligare än andra.

***Källor behövs / Tinget

[Yngwe]

Anders

1 Kan du stryka detta eller är det en faktoid? Kanske om man isolerar den i tid, men åtskilliga fornborgar är betydligt större anläggningar än terrasserna och högarna tillsammans.

2. På vilket sätt kan du knyta Beowulf till Gamla Uppsala. Jag menar då inte spekulation, utan med empiri?


3 Ynglingatal är tidigast från 900-tal, och nämner ett fåtal kungar (3?) i samband med Uppsala. Den versionen som inte är Snorres, säger inte ett ord om Uppsala.

4. På vilket sätt kan du knyta Angantyr till Uppsala? Widsith? Är du säker?

5. Vilka kungar är det och hur beskrivs dom?

[Anders i Uppsala]

Här kommer mina svar och hänvisningar till källor:

1 Kan du stryka detta eller är det en faktoid? Kanske om man isolerar den i tid, men åtskilliga fornborgar är betydligt större anläggningar än terrasserna och högarna tillsammans.

Svar: Tänk på pelarvägen också: http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/pe ... mysterium/

2. På vilket sätt kan du knyta Beowulf till Gamla Uppsala. Jag menar då inte spekulation, utan med empiri?

Svar: Inte alls, men Beowulfkvädet visar att man i England på 700-talet eller däromkring menade att det fanns sveakungar på 500-talet. Dessutom stämmer namnen på dessa kungar överens med namnen på kungarna i de nordiska sagorna.

3 Ynglingatal är tidigast från 900-tal, och nämner ett fåtal kungar (3?) i samband med Uppsala. Den versionen som inte är Snorres, säger inte ett ord om Uppsala.

Svar: Ynglingatal nämner sveakungar och (Gamla) Uppsala på flera ställen: https://notendur.hi.is//~eybjorn/ugm/test2.html

4. På vilket sätt kan du knyta Angantyr till Uppsala? Widsith? Är du säker?

Svar: Inte alls, men det är en någorlunda samtida källa som pekar på att det fanns sveakungar. Widsith finns att läsa på Wikipedia: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Tribes_of_Widsith

5. Vilka kungar är det och hur beskrivs dom?

Svar: Måste finnas många exempel, tar ett slumpmässigt exempel: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Gundioc

[AndreasE]

Visst läste jag noga.

Här visar du ju tydligt på hur förutfattad mening är av betydelse. Det som gör skillnad är alltså själva kontexten. Fragment av högklassigt hantverk blir kungligt det återfinns i eb grav i GU, men ett minst lika högklassigt om inte mer, blir något annat i en plats av annan karaktär. Om de återfinns i utmark så är de plötsligt problematiska. Hur definierar du utmark? Är Torslunda socken där Färjestadskragen återfanns utmark? Här finns ju hur mycket imponerande fornfynd som helst av både guld och silver. Att fynden återfinns i ploglager kan motivera att kalla den svårförståelig, men knappast för utmark. Det som är av betydelse för tolkningen är alltså vad du hört om platsen innan du tittar på materialet. Alltså är inte tolkningen av guldet i GU frigjord från myter och legender, utan baserar sig på dessa. Det r ju myterna och legenden som utgör kontexten!

Eh, kontexten är allt inom arkeologin, utan en kontext är fynden bara fina gamla föremål.

Nu är inte tex guldhalskragarna kontextlösa. De har alla en kontext, men till skillnad från ett gravfynd eller ett boplatsfynd har de en mer svårtolkad kontext.

I mitt exempel tänkte jag inte på kragen från Färjestaden (vilket är den jag kan minst om) vilken vad jag kan se har en torftig upphittningshistoria. Kragen från Ålleberg hittade i utmarken, och det var den jag tänkte på. Kragen från Möne hittades möjligtvis i ett gravröse, men det finns inga andra fynd nämnda i beskrivningar av fyndet, och det verkar snarare legat bland stenarna än under röset. Inga av dem är tydliga gravfynd.

Hur som helst så missuppfattar du mig om du tror jag menar att föremålen bara är "kungliga" om de hittas i en grav i GU. Det är ett absurt påstående. Återigen, om du faktiskt skulle läsa det jag skrivit så säger jag tydligt att själva föremålen i sig har förstås samma inneboende "värde" oavsett var de påträffas. Däremot så kan "kungliga" föremål, hur fina de än är, svårligen göra en grav kunglig om de inte hittas i en grav, eller hur?

Ett föremål som hittas i en byggnad säger någonting om den byggnaden och de människor som använde byggnaden. Ett föremål i en grav säger någonting om de människor som begravdes i graven och de människor som anlade graven. Ett föremål som offrats i en sjö säger någonting om de människor som utfört den offerhandlingen. Vad dessa föremål säger är sedan förstås en tolkningsfråga. Färjestadskragen är nog en god indikation på att platsen var ett hövdinga/kungasäte - på Öland visar det sig ofta att jordfynd ligger i hus vid närmare undersökning. Tyvärr hittades kragen redan 1860 så det blir svårt att bevisa. Ållebergskragen förefaller vara medvetet deponerad utanför jordbruksmarken. Varför och av vem går bara att spekulera i. Har den gömts undan vid oroligheter? Har den offrats till gudarna? Eller har man helt enkelt velat ta bort den från cirkulation av någon anledning? Med tanke på att den inte deponerats på ett sätt så att den inte skulle gå att återhämta (till skillnad från tex våtmarksoffer) lutar jag mot att den gömts undan med intentionen att hämtas igen.

Nu blev det här väldigt fokuserat på guldhalskragarna då du tog upp dem som exempel. Men det här gäller alla sorts fynd av exklusiva föremål. Vitteneringarna är plogfynd som trots det är starkt kopplade till en boplatsmiljö. Där kan man säga att ringarna säger någonting om den platsen. Det är däremot svårt att säga vad tex svärdsknappen i guld från Väsby säger om den platsen, då den hittades utan andra tecken på grav- eller boplatsmaterial. Nu kanske Väsby var en tillräckligt rik plats för att sådana föremål förekom där (Stora Väsby är ett frälsegods än idag, det har ett mycket fint och ganska monumental gravfält som inte undersökts alls, och fastlandets största samling vikingatida silvermynt kommer från Stora Väsbys ägor), men det är absolut inte självklart att skattfyndet går att koppla samman med den folkvandringstida/vendeltida bebyggelsen på platsen. Vi kan helt enkelt inte veta hur skattfynd hänger samman med sin omgivning.

[Yngwe]

AndreasE.

Det framgår tydligt av mitt inlägg att även Färjestadskragen har en kontext. Men uppenbarligen fel kontext.
Varför skulle en gravkontext innebära något särskilt ? Att högarna i GU är gravar har aldrig varit ifrågasatt, så att fynden där rör sig om rika gravgåvor är vl solklart. Men frågan är hur de kom att tolkas som kungliga. Den tolkningen har ju i sig inget med graven att göra, eftersom det inte finns någonting alls som säger att en grav, inte ens av den typen, måste vara kunglig.

[Yngwe]

Här kommer mina svar och hänvisningar till källor:

1 Kan du stryka detta eller är det en faktoid? Kanske om man isolerar den i tid, men åtskilliga fornborgar är betydligt större anläggningar än terrasserna och högarna tillsammans.

Svar: Tänk på pelarvägen också: http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/pe ... mysterium/

2. På vilket sätt kan du knyta Beowulf till Gamla Uppsala. Jag menar då inte spekulation, utan med empiri?

Svar: Inte alls, men Beowulfkvädet visar att man i England på 700-talet eller däromkring menade att det fanns sveakungar på 500-talet. Dessutom stämmer namnen på dessa kungar överens med namnen på kungarna i de nordiska sagorna.

3 Ynglingatal är tidigast från 900-tal, och nämner ett fåtal kungar (3?) i samband med Uppsala. Den versionen som inte är Snorres, säger inte ett ord om Uppsala.

Svar: Ynglingatal nämner sveakungar och (Gamla) Uppsala på flera ställen: https://notendur.hi.is//~eybjorn/ugm/test2.html

4. På vilket sätt kan du knyta Angantyr till Uppsala? Widsith? Är du säker?

Svar: Inte alls, men det är en någorlunda samtida källa som pekar på att det fanns sveakungar. Widsith finns att läsa på Wikipedia: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Tribes_of_Widsith

5. Vilka kungar är det och hur beskrivs dom?

Svar: Måste finnas många exempel, tar ett slumpmässigt exempel: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Gundioc

1 De stora fornborgarna är betydligt större anläggningar, även om du skulle dubbla Kungshögarnas , terrassernas och stoplarnas antal. GU är pampigt, men har i arbetsbörda många likar.

2 3 4 Snorre hade kanske läst Beowulf? Eller kanske troligare, kungarna ingår i sago-materialet, men placeras i lite olika sammanhang beroende på vem som skriver vad och när. De spridda uppgifterna är knappast samstämmiga.


5. Och på vilket sätt denna denna vagt beskrivna kung en typisk germansk kunga-roll? Det finns ju många germanska kungar beskrivna, men ganska lite om deras roll i samhället.

[Anders i Uppsala]

1: Jo, men i en kultur där allt tyder på att det fanns kungar, så är väl ändå sannolikheten hög att dessa kungar hade något slags koppling till samhällets finare monument? Det är inte bara storleken som avgör, utan också att man byggt ett påkostat monument utan större praktisk nytta. Även om vi inte haft en enda text som skrivit någonting om sveakungar och Gamla Uppsala, så skulle det ligga nära till hands att anta att det rör sig om härskargravar.

2, 3, 4: Jag tycker inte heller att man ska hysa någon större tilltro till sagorna. Men jag anser att de ibland är överdrivet misskrediterade av två skäl: 1 - Ordet "saga" har kommit att i vår tid betyda "påhittad berättelse för barn". 2 - Källkritiska historiker angrep på 1900-talet med rätta den nationalistiska och okritiska äldre historieskrivningen, men antaganden blir ändå inte mer rätt bara för att de är längre från sagornas version av historien. Källkritik kan på det sättet gå till överdrift när man slänger bort allt man trott sig veta och i stället gissar hejvilt. Jag håller med om att Snorre kan ha läst Beowulf, eller i alla fall hört talas om delar innehållet.

5: Var bara en kung som jag slumpmässigt hittade på Wikipedia. Men jag ska se om jag kan hitta fler och bättre exempel...

[AndreasE]

AndreasE.

Det framgår tydligt av mitt inlägg att även Färjestadskragen har en kontext. Men uppenbarligen fel kontext.
Varför skulle en gravkontext innebära något särskilt ? Att högarna i GU är gravar har aldrig varit ifrågasatt, så att fynden där rör sig om rika gravgåvor är vl solklart. Men frågan är hur de kom att tolkas som kungliga. Den tolkningen har ju i sig inget med graven att göra, eftersom det inte finns någonting alls som säger att en grav, inte ens av den typen, måste vara kunglig.

Var har jag sagt att Färjestadskragen har "fel" kontext? Sluta hitta på. Jag skrev till och med att efter en snabb koll på kontexten så ser jag det som absolut sannolikt att den kan kopplas till Färjestaden som en centralgård.

Återigen, så pedagogiskt jag bara kan - ingen har sagt att gravkontexter "innebär någonting särskilt". Vad jag har sagt, om och om igen med tydligt språk, är att ovanliga och exklusiva föremål som hittas i en gravkontext eller en boplatskontext kommer ingå i tolkningen av den boplatsen eller graven. Är det klart så långt? Lösfynd och skattfynd måste tolkas utifrån den kontexten.
Stenbacken i Ålleberg blir inte en kungsgård bara för att en guldhalskrage hittades där. Däremot så berättar kanske själva handlingen av att gömma undan ett så värdefullt och säkert ideologiskt laddat föremål någonting om sociala klimatet i området när det skedde.

Egentligen är väl det här en fråga om semantik?. Man skulle kunna använda andra ord än "kungliga". Att det däremot handlar om regionens mest påkostade och till innehållet exklusiva gravar är dock ren fakta. Att kalla dem kungliga är ett sätt att skilja ut dem från resten. Man skulle lika gärna kunna kalla dem "hövdingagravar". Högarna i GU är verkligen inte de ända gravarna i Sverige som man använder det språket om. Skillnaden är att i UG är det känsligt pga gamla konflikter inom historievärlden.