Jag skulle gissa att en majoritet numera tror att Jomsborg har funnits i verkligheten. Av dessa verkar nästan alla vilja hänföra Jomsborg till Wolin. Men om vi nu av pedagogiska skäl för ett ögonblick bortser från Jomsborg, så är frågan istället - fanns Jumne och var låg staden i så fall?
Huvudfrågan beträffande existensen är huruvida vi litar på Adam. På senare år har det blivit väldigt populärt att ifrågasätta honom. Enligt min mening ofta för att det han skrev går på tvärs mot de egna teorierna. Då är det en praktisk lösning att förkasta Adam. Det finns förvisso en gammal enighet om att Adam - i likhet med Saxo, Thietmar m fl - var tendentiös när det kom till allt som rör religiösa frågor inklusive hedniska kungar och liknande. Men finns det anledning att ifrågasätta hans geografiska beskrivningar? Tillåt mig tvivla.
Dessa hans geografiska skildringar hittar vi i hans stora verk om de hamburgska ärkebiskoparna, Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificium. Främst återfinns de i den fjärde boken av verket, men beskrivningen av slavernas land inklusive Jumne lämnas i den andra boken. Grovt uttryckt skulle man väl kunna dela upp beskrivningarna i två delar - områden och platser som han själv besökt respektive motsvarande där han fått lita på andras uppgifter. Träffsäkerheten blir olika vid en jämförelse, men ambitionen att det ska vara korrekt är densamma enligt min uppfattning. För avlägsna platser verkar han använt för äldre medeltid tillgängliga kosmografiska handböcker som Orosius, Martanus Capella, Solinus samt eventuellt Isidorus av Sevilla (enligt Sven Erik Lönborg som delvis översatt Adams verk). Vidare förefaller han ha studerat Beda och Paulus Diaconus. Adam är också tydlig med att han fått information från Sven Estridsen. När det gäller uppgifter om resor genom slavernas land blir det uppenbart att missionärer och handelsmän utgjort sagesmän.
Nåväl, vilken geografi beskriver han? Jo exempelvis:
- saxarnas land med städerna Hamburg, Bremen, Magdeburg samt floderna Elbe, Saale, Weser och Ems.
- kustlandet Fresia (= Frisland) med sina stiglösa kärr och 17 orter av vilka han nämner 7 vid namn.
- slavernas land som uppges vara tio gånger större än saxarnas. Städer han nämner här är bland annat Plön, Liubice (nära dagens Lûbeck), Aldinburg (numera Oldenburg), Mecklenburg, Ravzispurg (senare Ratzeburg), Demmin, Rethra samt Jumne.
- danernas land där han pricksäkert beskriver Jylland och alla de stora öarna. Städer som nämns är Slesvig, Aalborg, Ribe, Aarhus, Viborg, Odense och Roskilde. I Skåne nämner han Helsingborg, Lund och Dalby.
- folken kring baltiska havet (= Östersjön), däribland sveonerna. Vid södra kusten öster om Oder nämns pomeraner och polaner. Vidare Fehmarn, Rügen (“Reune insula”) och Semland/Samland (sannolikt halvön vid Kaliningrad).
- i Ryssland, Ostrogard (= Novgorod) och Kiev. Adam meddelar att färden mellan Hamburg och Ostrogard tar tre veckor. Att jämföra med hans uppgift om att till sjöss kunde man resa mellan Skåne och Birka eller Sigtuna på den korta tiden av fem dagar.
Dick Harrison skrev i en SvD-artikel: “Vi vet inte var Jumne var beläget, men av tradition brukar platsen identifieras med handelsplatsen Wolin på ön med samma namn, inte långt från Oders mynning.”
OK - det vet vi inte med visshet. Men varför inte för en gångs skull stämma av vad krönikören själv säger om lokaliseringen?
“Vid floden Oddaras (= Oders) mynning, där den utfaller i det skytiska havet, ligger den beryktade staden Jumne….Det är verkligen den största av alla städer som Europa omsluter”
“Där visar sig Neptun i trefaldig gestalt, ty av tre hav sköljs denna ö. Utav dessa har ett en grön färg; det andra en vit färg; det tredje är genom oavbrutna strömmar ständigt i vilt brusande rörelse”.
“Ranerna eller runerna, vilka innehar den mittemot wilzernas land ej långt ifrån staden Jumne och nära intill floden Peene belägna ön Reune (= Rügen; min kommentar) är det tappraste folket bland slaverna.”
“Från Jumne har man åt detta håll (rimligen mot Hamburg till; min kommentar) en kort roddfärd över till staden Demmin, som ligger vid mynningen av floden Peene där även runerna bor (ranerna/runerna befolkade utöver Rügen även visst landområde på kontinenten söder om; min kommentar). Åt motsatt håll kommer man till landet Semland som preussarna innehar.”
“Resan dit är av den art, att man från Hamburg eller floden Elbe på sju dagar kommer till staden Jumne om man gör resan på land. Men vill man resa sjövägen, måste man stiga ombord i Slesvig eller Aldinburg för att komma till Jumne. Om man seglar vidare från Jumne, kommer man efter en fjorton dagars färd till Ostrogard i Ruzzia”.
Ja, det är väl de viktigaste rent geografiska anvisningar om Jumne som Adam meddelar. När han skriver om Aldinburg framskymtar förstås också att han ser den staden som ett nav i handeln mot Ruzzia/Ryssland tillsammans med Demmin och Jumne. Här begår dock Adam ett litet misstag. Han känner till att Demmin ligger vid floden Peene, men utgår - felaktigt - från att staden är belägen vid dess mynning.
Utifrån detta - några kontrollfrågor:
Vad talar för att Adam fabulerade om Jumne? Svar: Absolut inget.
Vad talar för att Wolin = Jumne? Svar: Väldigt lite.
Vad talar för att Jumne låg nära floden Peenes utlopp? Svar: Det mesta.
Det ska i sammanhanget poängteras att floden Peenes utlopp - då och nu - finns vid nuvarande Anklam. Vidare att Oder har tre armar ut mot Östersjön - Dziwna, Swine och Peenestrom. Den senare passerar mynningen av floden Peene. Namnet Peenestrom kom till under medeltiden. I urkund från år 1242 kallades den för Lutenze. Namnet är grundat på det slaviska “ljutb” i betydelsen grym eller vild. Jämför Adams beskrivning ovan beträffande omgivande vatten, “genom oavbrutna strömmar ständigt i vilt brusande rörelse”...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Peene_(fl ... :Peene.png
Då återstår ett par saker. Först och främst att återigen fundera över om Adam hade tillräckligt på fötter för sin beskrivning. Jag vill mena att det sista citatet ovan med all tydlighet talar för att missionärer och saxiska köpmän hade försett Adam med nyttig information. Det ska klargöras att i kombination med landsvägar användes de stora floderna på den tiden för resor på ett helt annat sätt än idag. Med goda vindförhållanden kunde man segla på floden ifråga - annars gällde rodd.
Även om köpmännen troligen var Adams främsta sagesmän i frågan om Jumne, ska dock inte Sven Estridsen nonchaleras i detta sammanhang. Det är stor skillnad på Svens andrahandsuppgifter om danska kungar i svunnen tid kontra rapportering från deras samtid. Särskilt om Sven - till skillnad från Adam - själv varit på plats i Jumne.
Därmed kommer vi avslutningsvis till kopplingen mellan sagornas Jomsborg och Adams Jumne. Minst två samband kan identifieras där det etymologska (jom - jumne) är det mest påtagliga. Men det finns ju ytterligare ett. För såväl flertalet isländska sagor som Adam nämner Magnus den godes anfall år 1043 eller 1044. Det finns variation på utfallet av attacken (även sagorna emellan), men det borde stå utom allt tvivel att samma område är i fråga.
Om vi då till att börja med exkluderar Jomsborg och tänker oss ett anfall på den kosmopolitiska handelsstaden Jumne där folk och religioner fanns samlade i en salig blandning. Hur sannolikt är det att Magnus skulle få för sig ett anfall på den? Ingen som helst enligt min mening - tanken är befängd.
Inkluderar vi Jomsborg blir däremot anfallet något mer rimligt. Enligt sagorna företog Magnus ett härtåg mot Jomsborg för att ta itu med venderna som gjort uppror. Men venderna ifråga var med största sannolikhet från det s k. obotritiska förbundet, med lokalisering nära danska gränsen - från Holstein bort mot floden Warnow, som rinner ut vid dagens Rostock. Ledare för förbundet var Ratibor, som i likhet med alla sina söner blev dödad av Magnus år 1043. Samma höst sökte obotriterna vedergällning men blev krossade i ett känt slag vid Lyrskov Hede på södra Jylland. Ratibor efterträddes av den kristne Gottschalk, vilken var svärson till Sven Estridsen!
Obotriternas huvudsäten var Mecklenburg och Ratzeburg. Om nu Magnus (kung av Danmark-Norge) var ute efter dessa vender - varför företa den långa resan mot den danska beskickningen Jomsborg? Det blir bara logiskt om Gottschalk flyttat sätet dit. Men då ska man iaktta uppgifterna om att Gottschalk synts strida sida vid sida med sin svärfar Sven. Så fanns Gottschalk där, var rimligen också Sven på plats.
Troligare är förstås att Magnus attack mot Jomsborg var direkt riktad mot Sven, som flytt undan i likhet med vad han gjorde vid upprepade tillfällen. Oavsett, Sven kan på goda grunder antas ha vistats i Jomsborg och om han inte flugit dit borde han ha skapliga kunskaper om färdvägarna. Det i sin tur stärker Adams uppgifter i hög utsträckning.
