Gamla Uppsala

[Anders i Uppsala]

Fyrisån "rundar" liksom Gamla Uppsala på sydvästra, västra och nordvästra sidan. På norra/nordvästra sidan går bifloden Ssmnan. Söder om kungshögarna var marken sannolikt sumpig. Vattnet stod mycket högre då än nu, så dagens små åar var kanske vikar/floder som omgav kungshögarna och platåerna.

[Anders i Uppsala]

Starkodder, Hur vet du att ätten var så himla viktig då? Kan vi se i tidiga källor att folk hänför sig själva till en särskild ätt? Kanske på runstenar? Eller för den delen i dokument från tidig medeltid?

Att folk under järnålder kunnat rabbla sin släkt 5 eller 10 generationer tillbaka ser jag som ett påstående som skulle behöva styrkas.

Personligen skulle jag säga att den levande familjen är av största vikt, också de döda som man ärvt land och egendom av. Det kan man nog styrka med hjälp av källor. Men att man skulle veta vad farfars farfar hette behöver nog som sagt styrkas och då bör man samtidigt kunna förklara varför det blir så tilltrasslat att man knappast kan hitta två kungliga ättelinjer som är samstämmiga.

Att ätten var viktig bevisas att det öht fanns ättarlistor. På alla möjliga håll. Ynglingatal ser jag som en rak beskrivning av verkliga människor, som oftast slutade i ond bråd död i strid eller på annat sätt. Inget speciellt påhittat med att brännas inne, drunkna eller slås ihjäl.

Och offrandet av Domalde för god skörd var nog en sådan anmärkningsvärd händelse att det var lätt att minnas.

Ynglingasagan tar jag mer med en nypa salt av förklarliga skäl.

Ättelinjerna för kungaätter är ett europeiskt mode, det finns åstkilliga från europeisk medeltid. Påfallande många tar sitt ursprung i Troja. Dom anses alltså inte i regel som goda historiska källor, utan snarast som litterära verk. Det stryrks väl av att dom så sällan är samstämmiga, utan endast infogar samma namn.

Det duger alltså dåligt som bevis för ättens roll i samhället.

Bevis är nog svårt att få och frågan är om vi kan kräva direkta bevis, snarare handlar det väl om att lägga ihop indicier och göra en sannolikhetsbedömning. Jag håller med om att sagorna ofta inte är samstämmiga. Dock har vi källor av olika karaktär som beskriver samma personer. Beowulf, Widsith och Ynglingatal har tillkommit på olika platser, vid olika tidpunkter och med olika syften. Det tyder på att vissa av "sagokungarna" i alla fall har existerat.

[Yngwe]

AndreasE

Att en mängd individer kommer överens om en ippfattning och når konsensus är förenat med en viss prolematik av mänsklig karaktär. Den konsensus som uppstår kan nog ofta förklaras med arbetsrelaterade bekvämlighetsskäl. Folk vill vara överens och blir det därför.

Men på vilket vis gör det att jag inte är neutral till materialet? Att vissa gruppers rent subjektiva sannolikhetsbedömninfgar skulle ändra på detta kan jag inte se. Du framför ju inga grunder för detta. utan hänvisar till konsensus, vilket bprde ringa många klockor. Oredogjord konsensus är alltid tveksam. Fråga 40 AIK-are vllket lag som är näst så får du se på konsensus.... kolla sen tabellen!




Svaret på första frågan, samma slags individer som 500 år senare beslutade att den gamla trä-kyrkan skulle ersättas av en i sten, vilket var stora projekt
Andra frågan. Vad annat än medeltida sagpr beskriver det alternativ du förespråkar? Är det dessa som ger en betydande information. Tyska kyrkokällor anger tempel i uppsala och helig pröats med präster i Lejre. Duger det? Disating är gott belagt i neutrala källor, Disa-kult likaså o tidigare länkat material.

Tredje frågan. Vad vet jag, jag förhåller mig neutral till det.

Fjärde. Hur marken är knuten till platsen under JÅ har vi ingen aning om. Du blandar väl inte ihop det med medeltida ägostrukturer? Det försörjer befolkning med aristokrati, präster eller gud ve vad. Alla blev mätta eller så blev någon tjock....

Femte, folk kommer alltid producera så mycket dom kan. Kanske sålde ett kollektiv mat på export, kanske höll prästinnorna stora fester,,,,


Ställ dig gärna en bakom en hypotes av de skäll du tror dig ha. Men låt de som vill vara neutrala vara det. Och glöm inte att vara objektiv, förutsätt inte att hypotesen är rätt när du tolkar materialet. Och anta andra förklaringar med samma underlag oavsett vad andra tycker. Låt materialet tala, inte kollegorna.

Skulle köpa ditt sättsom det bästa om folk visat att de var prestige-lösa nog att snabbt backa. m, men så är inte fallet. Folk försvarar sig in i det sista, och slösar massa resurser på det istället för att bara säga fajn, så är det nog.

[Yngwe]

Att ätten var viktig bevisas att det öht fanns ättarlistor. På alla möjliga håll. Ynglingatal ser jag som en rak beskrivning av verkliga människor, som oftast slutade i ond bråd död i strid eller på annat sätt. Inget speciellt påhittat med att brännas inne, drunkna eller slås ihjäl.

Och offrandet av Domalde för god skörd var nog en sådan anmärkningsvärd händelse att det var lätt att minnas.

Ynglingasagan tar jag mer med en nypa salt av förklarliga skäl.

Ättelinjerna för kungaätter är ett europeiskt mode, det finns åstkilliga från europeisk medeltid. Påfallande många tar sitt ursprung i Troja. Dom anses alltså inte i regel som goda historiska källor, utan snarast som litterära verk. Det stryrks väl av att dom så sällan är samstämmiga, utan endast infogar samma namn.

Det duger alltså dåligt som bevis för ättens roll i samhället.[/quote]
Bevis är nog svårt att få och frågan är om vi kan kräva direkta bevis, snarare handlar det väl om att lägga ihop indicier och göra en sannolikhetsbedömning. Jag håller med om att sagorna ofta inte är samstämmiga. Dock har vi källor av olika karaktär som beskriver samma personer. Beowulf, Widsith och Ynglingatal har tillkommit på olika platser, vid olika tidpunkter och med olika syften. Det tyder på att vissa av "sagokungarna" i alla fall har existerat.[/quote]

I stort sett rör dig sig om ett antal gemensamma namn, Enligt mig är detta troligtvis personer som existerat, men vars riktiga historia blivit bortglömd. Ramsor som rabblats har tappats bort, och därför blev Hugleik vid Frisland till Hugleik vid Fyris.... Tänk nu att Snoore istället för att skriva Ynglingasagan som Prosa bara skrivit en Ättelinje. På vilket sätt skulle den se ut, och varför skulle SNorre vara annorlunda än någon annan?

Dessa kungasagor är hopplock med korn av sanning och korn av dikt. Skilj detta år om du kan.... men välj inte det som passar dig och lämna det andra....

[Yngwe]

Anders



I stort sett rör dig sig om ett antal gemensamma namn, Enligt mig är detta troligtvis personer som existerat, men vars riktiga historia blivit bortglömd. Ramsor som rabblats har tappats bort, och därför blev Hugleik vid Frisland till Hugleik vid Fyris.... Tänk nu att Snoore istället för att skriva Ynglingasagan som Prosa bara skrivit en Ättelinje. På vilket sätt skulle den se ut, och varför skulle SNorre vara annorlunda än någon annan?

Dessa kungasagor är hopplock med korn av sanning och korn av dikt. Skilj detta år om du kan.... men välj inte det som passar dig och lämna det andra....

[anganatyr]

Kanske detta foto kan vara till hjälp om man skall förklara var de olika hallarna mm har legat.

[Starkodder]

Starkodder, Hur vet du att ätten var så himla viktig då? Kan vi se i tidiga källor att folk hänför sig själva till en särskild ätt? Kanske på runstenar? Eller för den delen i dokument från tidig medeltid?

Att folk under järnålder kunnat rabbla sin släkt 5 eller 10 generationer tillbaka ser jag som ett påstående som skulle behöva styrkas.

Personligen skulle jag säga att den levande familjen är av största vikt, också de döda som man ärvt land och egendom av. Det kan man nog styrka med hjälp av källor. Men att man skulle veta vad farfars farfar hette behöver nog som sagt styrkas och då bör man samtidigt kunna förklara varför det blir så tilltrasslat att man knappast kan hitta två kungliga ättelinjer som är samstämmiga.

Att ätten var viktig bevisas att det öht fanns ättarlistor. På alla möjliga håll. Ynglingatal ser jag som en rak beskrivning av verkliga människor, som oftast slutade i ond bråd död i strid eller på annat sätt. Inget speciellt påhittat med att brännas inne, drunkna eller slås ihjäl.

Och offrandet av Domalde för god skörd var nog en sådan anmärkningsvärd händelse att det var lätt att minnas.

Ynglingasagan tar jag mer med en nypa salt av förklarliga skäl.

Ättelinjerna för kungaätter är ett europeiskt mode, det finns åstkilliga från europeisk medeltid. Påfallande många tar sitt ursprung i Troja. Dom anses alltså inte i regel som goda historiska källor, utan snarast som litterära verk. Det stryrks väl av att dom så sällan är samstämmiga, utan endast infogar samma namn.

Det duger alltså dåligt som bevis för ättens roll i samhället.

Ja det finns åtskilliga från europeisk medeltid, vilket bevisar att de kungliga var måna om att kunna visa upp en ättlinje, och därvid styrka sin legitimitet i varje led. Det är väl därför Ynglingatal finns öht. Därvid är de hedniska släkterna i Skandinavien inget undantag. Om de norska kungarna helt hittade på sitt ättlinje, så kunde de struntat i att härleda sin släkt till Sverige och bara hittat på en norsk linje bakåt i tiden, till en norsk Yngve-Frej. Varför gjorde de inte det då? Jo för att det naturligtvis fanns en tradition och minnen om denna släkt i Norge. Jag tror iaf inte Ynglingatal var påhittad.

[Anders i Uppsala]

Anders



I stort sett rör dig sig om ett antal gemensamma namn, Enligt mig är detta troligtvis personer som existerat, men vars riktiga historia blivit bortglömd. Ramsor som rabblats har tappats bort, och därför blev Hugleik vid Frisland till Hugleik vid Fyris.... Tänk nu att Snoore istället för att skriva Ynglingasagan som Prosa bara skrivit en Ättelinje. På vilket sätt skulle den se ut, och varför skulle SNorre vara annorlunda än någon annan?

Dessa kungasagor är hopplock med korn av sanning och korn av dikt. Skilj detta år om du kan.... men välj inte det som passar dig och lämna det andra....

Jag håller till stor del med om detta, men att man skulle ha vävt in rent fiktiva historier från andra delar av Europa är jag tveksam till. Varför skulle man ha gjort så? Finns det några exempel på att man gjort så?

[Carl Thomas]

Det har inte med kungar att göra - men Odyssén berättar om Odysses möte med cyklopen, hur han blev instängd med fåren i en grotta, gjorde cyklopen blind och tog sig ur grottan hängande under ett får.
Denna saga finns inom Samekultuen, byt cyklopen mot Stalo och får mot renar.

Thomas

[Carl Thomas]

image.jpg (113.46 KiB) Visad 4345 gånger

Den äldsta teckningen över GU visar att GU nästan är en ö. Kanske ritades detta vid vårdloden när vattenståndet var som högst - kanske inte.

Thomas