Gamla Uppsala

[Ättelägg]

Distinget är en medeltida benämning, möjligen den som Snorre syftar på som i så fall är den tidigaste benämningen. Om jag inte missminner mig brukar du Yngwe såga medeltida källor och framförallt Snorre så utifrån detta blir jag lite förvånad att du framkastar en hypotes som baserar sig på medeltida källor. Kanske det passar ibland och inte alltid. Men om du köper Snorre torde du köpa hans uttalade placering av Svearna i Uppland och Mälardalen, eller??

[Yngwe]

Ättelägg. I en hypotes är jag fri att använda vilka källor som passar, och sen får var och en av dom granskas, Samtidigt är jag allt för van vid forumsdiskussioner för att låta min hypotes falla på min egen kritik, och därför har jag som du kan se i inlägget framfört andra källor än just Snorre för att styrka min hypotes. Källorna beskriver alltså då samtida händelser vilket enligt gängse standard har ett betydligt högre källvärde än den som beskriver något som redan är historia. Med samma anledning kan man varken acceptera eller förkasta Snorre rakt av. Man får anta att han hade god kunsjap om vissa saker och sämre om andra.


Men jag välkomnat verkligen en saklig kritik av Disatingets förekomst under Jänåldern. Det var själva meningen med hypotesen.

[Starkodder]

Ättelägg. I en hypotes är jag fri att använda vilka källor som passar, och sen får var och en av dom granskas, Samtidigt är jag allt för van vid forumsdiskussioner för att låta min hypotes falla på min egen kritik, och därför har jag som du kan se i inlägget framfört andra källor än just Snorre för att styrka min hypotes. Källorna beskriver alltså då samtida händelser vilket enligt gängse standard har ett betydligt högre källvärde än den som beskriver något som redan är historia. Med samma anledning kan man varken acceptera eller förkasta Snorre rakt av. Man får anta att han hade god kunsjap om vissa saker och sämre om andra.


Men jag välkomnat verkligen en saklig kritik av Disatingets förekomst under Jänåldern. Det var själva meningen med hypotesen.

Hur lång tid bakåt går Distinget enligt din teori?

[Yngwe]

Hypotes Starkodder! En teori skulle kräva mycket mer underlag.


Hypotesen innehåller inget om Distingets tillkomst, men självklart fanns det då hallarna byggdes.

[Ättelägg]

Yngwe, vad är din hypotes nu? Varit lite olika, att GU är uppfört av köpmän som blivit rika genom disatinget?

[Yngwe]

Yngwe, vad är din hypotes nu? Varit lite olika, att GU är uppfört av köpmän som blivit rika genom disatinget?

Min hypotes finns här

[AndreasE]

AndreasE

Osunda processer som kan skapa konsensus är t.ex. sociala anpassningar, vilket inte är direkt ovanligt på arbetsplatser eller på arbetsmarknaden. Men det kan också vara resultatet av att man ger sken av att man vet vad man pratar om. Man svarar alltså som man hört eller läst andra göra för att inte visa att man inte är insatt. Inge heller helt ovanligt människor emellan. Ytterligare en orsak kan vara att man faktiskt gillar tanken som framförs. Det kanske får en att känna sig stolt eller berörd på något vis, på samma vis som andra. Ett fenomen som är mycket vanligt hos människor. Sist men inte minst är ren bekvämlighet nog inte oviktigt. Man spar tid genom att anta vad andra säger utan att egentligen ha gått igenom underlaget. Kanske är det den vanligaste orsaken. Givetvis kan alla dessa faktorer samverka.

Nu arbetar dock de allra flesta arkeologer inte på samma arbetsplats, utan är utspridda på olika institutioner, museum, stiftelser och grävföretag. De flesta verksamma forskare torde dessutom ha relativt bra koll på det man diskuterar i det offentliga rummet (alltså i avhandlingar, artiklar, seminarier osv). Jag säger inte att forskare är immuna mot de mekanismer du nämner, men jag tror inte att de är så avgörande som du tycks tro.

Men till syvende och sist väntar jag fortfarande på invändningar mot min framförda hypotes om Disating. Om man instämmer i en annan konsensus så bör man ju rimligen kunna motivera varför, mer än att just åberopa konsensus. Skulle inte hallen kunnat vara såväl en samlingsplats för kult som för ting?

Jag har redan kommit med invändningar. Att vi inte vet om Disatinget ens fanns på tex 700-talet tog jag som så självklart att det inte ens behövde nämnas.

Självklart kan en hall haft många olika funktioner. Det har nog ingen någonsin motsatt sig. Religionsforskare som Olof Sundqvist anser tex att i det järnålderstida samhället var den sociala/politiska ledaren (husbonden, hövdingen, jarlen) även kultledare och att hallen användes både för sociala, politiska och religiösa funktioner.

[AndreasE]

Vad tror man om kungarnas förflyttningar under vendeltiden? Kan man anta att kungen bodde en stor del av tiden i exempelvis Gamla Uppsala, eller är det rimligare att anta ständigt resande från "kungsgård" till "kungsgård"?

Hur bör man tolka att en hall finns i Gamla Uppsala och en annan i Valsgärde. Vad kan två liknande anläggningar så nära varandra tyda på?

Jag tror inte att källorna (de arkeologiska eller skriftliga) är tillräckligt goda för att vi ska kunna säga hur en vendeltida kung/hövding/jarl rent praktiskt försörjdes. Sagorna pekar kanske mot att vissa platser förknippades starkt med vissa familjer (tänk tex Heorot i Beowulf), och det är kanske orealistiskt att tänka sig ett formellt system av "kungsgårdar" som tillhörde ett ämbete snarare än en familj eller person. Däremot så torde en familj som ägde en plats som tex GU (om den nu var "privat" ägd) även ägt andra gårdar. Rikedom tenderar att ackumuleras. Från runstenarnas 1000-tal har vi ju flera exempel på familjer (och enskilda individer) som ägde flera namngivna gårdar, tex Jarlabankes släkt. En ledande familj under vendeltid lär också kunnat samla på sig egendomar, tex via äktenskapsallianser med andra storbönder.

En vendeltida hövding lär knappast ha haft tillräckligt stort följe för att vara tvungen att ständigt vara på resande fot. Däremot verkar man i tex GU ha konsumerat mat som förts dit från andra gårdar och från utanför närområdet.

När det gäller hallen i Valsgärde så är det nog svårt att svara på. Beror på hur man tror de två platserna relaterar till varandra. Jag tycker att det är en intressant idé att båtgravfälten längs Fyrisån (Vendel, Valsgärde, Ultuna, Alsike) representerar någon sorts social grupp som stod i nära kontakt med de som styrde i GU, tex hirdens ledare, och att gravskicket och till viss del föremålstyperna speglar en social identitet. Dessa människor lär varit rika och viktiga i sin egen rätt, så hallbyggnader på deras gårdar är kanske inte så förvånande. Man kan tänka sig att de alla kunde kalla ihop ett visst antal krigare var, och hade anledning att hålla gästabud och andra sociala tillställningar. Men som sagt, spekulationer. Andra tror att relationen GU - Valsgärde vad mycket mer direkt och att de ingick i ett stort kungsgårdskomplex. Ola Kyhlberg har föreslagit att båtarna med de döda krigarna har dragits i någon sorts procession från hallen i GU till gravfältet i Valsgärde som en del av begravningsceremonin. I sådana fall så har man kanske hållit något sorts begravningsgästabud i hallen i Valsgärde?

Som sagt, många hypoteser, inte så många svar.

[Yngwe]

AndreasE

Som du ser är flera av alternativen helt oberoende av arbetsplats....


Olof ja.... Nu är ja bortrest och har inte allt framför mig. Men låt mig säga så, personligen tycker jag det är märkligt hur han fått sånt genomslag... Som du kanske minns har jag tidigare framfört stark kritik mot hans teser då de är väldigt dåligt underbyggda, och i stort stödjer sig på möjlighet...

Jag ska redovisa det noggrannare när jag är hemma igen.

Gällande bevisen för distingerad så är situationen inte ett dugg sämre än för det alternativ du försvarat.

[AndreasE]

Vad du personligen tycker om Olof Sundqvist är inte särskilt intressant, min poäng är att forskarvärlden inte på något sätt har problem med idén att hallbyggnader skulle kunna vara multifunktionella.

Nu vet jag inte exakt vad för "alternativ" jag har försvarat, antar att du menar den generella förklaringsmodellen där centralplatser ses som politiska och religiösa centra där en mindre grupp människor, som kanske använde titlar som "kung", hövding eller jarl, utövade och manifesterade politiskt/militärt inflytande; någon form av "makt".

Ja, i sådana fall tycker jag nog att den modellen är bättre understöd än din hypotes. Men alltid kul med nya hypoteser. Som sagt, utveckla den gärna mer; hur passar den in i det större mönstret av skandinaviska centralplatser? Hur utvecklades det system du beskriver? Vad för spår har det lämnat i arkeologin? Vad är teoribildningen bakom?