Gamla Uppsala

[anganatyr]

När det gäller hallen i Valsgärde så är det nog svårt att svara på. Beror på hur man tror de två platserna relaterar till varandra. Jag tycker att det är en intressant idé att båtgravfälten längs Fyrisån (Vendel, Valsgärde, Ultuna, Alsike) representerar någon sorts social grupp som stod i nära kontakt med de som styrde i GU, tex hirdens ledare, och att gravskicket och till viss del föremålstyperna speglar en social identitet. Dessa människor lär varit rika och viktiga i sin egen rätt, så hallbyggnader på deras gårdar är kanske inte så förvånande. Man kan tänka sig att de alla kunde kalla ihop ett visst antal krigare var, och hade anledning att hålla gästabud och andra sociala tillställningar. Men som sagt, spekulationer. Andra tror att relationen GU - Valsgärde vad mycket mer direkt och att de ingick i ett stort kungsgårdskomplex. Ola Kyhlberg har föreslagit att båtarna med de döda krigarna har dragits i någon sorts procession från hallen i GU till gravfältet i Valsgärde som en del av begravningsceremonin. I sådana fall så har man kanske hållit något sorts begravningsgästabud i hallen i Valsgärde?

Som sagt, många hypoteser, inte så många svar.

Jag har läst en del olika hypoteser om Gamla Uppsalas relation till Valsgärde (och ibland även Vendel) och i samtliga fall (som jag minns) så utelämnas båtgravarna i Gamla Uppsala (varför vet jag inte). I GU finns ju dessutom en kvinnlig båtgrav (precis som det finns i tex Alsike). I dessa gravar finns inga vapen (om man inte räknar knivar) och då tycker i alla fall jag hypoteser om endast krigare faller. Gravarna i GU, Alsike och Ulltuna är inte heller lika rika som de i Valsgärde och Vendel (i alla fall inte som de tidiga gravarna på dessa två gravfält).

[Yngwe]

Vad du personligen tycker om Olof Sundqvist är inte särskilt intressant, min poäng är att forskarvärlden inte på något sätt har problem med idén att hallbyggnader skulle kunna vara multifunktionella.

Nu vet jag inte exakt vad för "alternativ" jag har försvarat, antar att du menar den generella förklaringsmodellen där centralplatser ses som politiska och religiösa centra där en mindre grupp människor, som kanske använde titlar som "kung", hövding eller jarl, utövade och manifesterade politiskt/militärt inflytande; någon form av "makt".

Ja, i sådana fall tycker jag nog att den modellen är bättre understöd än din hypotes. Men alltid kul med nya hypoteser. Som sagt, utveckla den gärna mer; hur passar den in i det större mönstret av skandinaviska centralplatser? Hur utvecklades det system du beskriver? Vad för spår har det lämnat i arkeologin? Vad är teoribildningen bakom?

Som jag nämnde har vi tidigare haft Olof på tapeten och kritiserat honom , om du minns den kritiken antar jag att du finner den intressant om du hänvisar till honom. Som sagt ska jag ta fra underlag när jag kommer hem.

Att passa in min hypotes i Skandinaviska centralplatser är inte särskilt svårt. Att få in en kultkopplad tingsplats med tillhörande handel och koppla till arkeologi där man ideligen försvarar hypotesen med att den är möjlig lär passa de flesta kända centralplatser. Det är ju just det som är dilemmat med kungahypotesen, man försvarar den med att den är möjlig och sen säger man att den är sannolik... men det finns faktiskt inget som helst empiriskt underlag i arkeologin, inte ens något som tydligt antyder. Det hela är med all tydlighet tolkat utifrån modellen med gamla kungar i högarna. Det gäller givetvis inte bara GU, det har varit vanligt landet runt. Det gör det inte mindre galet.

[AndreasE]

Att passa in min hypotes i Skandinaviska centralplatser är inte särskilt svårt. Att få in en kultkopplad tingsplats med tillhörande handel och koppla till arkeologi där man ideligen försvarar hypotesen med att den är möjlig lär passa de flesta kända centralplatser. Det är ju just det som är dilemmat med kungahypotesen, man försvarar den med att den är möjlig och sen säger man att den är sannolik... men det finns faktiskt inget som helst empiriskt underlag i arkeologin, inte ens något som tydligt antyder. Det hela är med all tydlighet tolkat utifrån modellen med gamla kungar i högarna. Det gäller givetvis inte bara GU, det har varit vanligt landet runt. Det gör det inte mindre galet.

Nej, jag hade inte lagt din kritik av Sundqvist på minnet. Som sagt, bara ett exempel, inget mer.

Kan du förtydliga vad du menar? Jag förstår faktiskt inte riktigt. Vem försvarar "kungahypotesen" med att det "är möjligt" och sen säger att det är sannolikt? Menar du att de arkeologiska beläggen för social stratifiering är helt irrelevanta? Eller stratifiering mellan centralplatser/rika bebyggelseenheter?

Återigen, om det nu är så enkelt att passa in din hypotes med skandinaviska centralplatser i stort, gör det. Fanns det kungar någonstans, eller är alla centralplatser tingsplatser där bondeting bestämde saker gemensamt? Om inte, vad gör GU annorlunda från säg Uppåkra, Lejre, Tissö osv?

[AndreasE]

Jag har läst en del olika hypoteser om Gamla Uppsalas relation till Valsgärde (och ibland även Vendel) och i samtliga fall (som jag minns) så utelämnas båtgravarna i Gamla Uppsala (varför vet jag inte). I GU finns ju dessutom en kvinnlig båtgrav (precis som det finns i tex Alsike). I dessa gravar finns inga vapen (om man inte räknar knivar) och då tycker i alla fall jag hypoteser om endast krigare faller. Gravarna i GU, Alsike och Ulltuna är inte heller lika rika som de i Valsgärde och Vendel (i alla fall inte som de tidiga gravarna på dessa två gravfält).

Båtgravarna i GU publicerades inte förrän runt år 2000. Det har förstås påverkat kunskapen om dem, och äldre hypoteser har förstås haft svårt att förhålla sig till dem utan ett publicerat material att titta på.

Jag tror inte att någon har sagt att båtgravar enbart skulle vara för krigare. Däremot så verkar de lokala traditionerna på varje enskilt gravfält varit starka - bara män i Valsgärde och Vendel, blandat i GU och Alsike, svårt att säga för Ultuna då bara två finns dokumenterade. Som sagt, en teori är att själva gravskicket i sig signalerar någon sorts delad identitet på dessa platser längs Fyrisån, men uppenbarligen då med lokala variationer. Vad denna delade identitet bestod av är förstås uppe för debatt.

Att båtgravarna i GU och Alsike inte är lika rika som de i Valsgärde och Vendel är nog en funktion av kronologi. Alla båtgravar i GU och Alsike är vikingatida. Båtgravarna blir "fattigare" på alla gravfält ju längre fram i tiden man kommer, inklusive Vendel och Valsgärde. De rikaste båtgravarna tillhör 500-tal och 600-tal, alltså samma period som kungshögarna och Gullhögen i GU. Vikingatidens båtgravar har ett mindre spektrum föremål än vendeltidens, och färre rena lyxartiklar.

(Ska dock sägas att tex den kvinnliga båtgraven från GU (800-tal) är rik utifrån sin kronologiska kontext. Vikingatida gravar är generellt sett föremålsfattigare än vendeltidens, förutom vissa undantag förstås.)

[Yngwe]

Andreas

Nej jag misstänkte det eftersom du återigen tog upp hans forskning. Men ingen fara, jag kommer med en uppdate.


Du gör det som exempel när du säger det råde konsensus om den, men ändå inte kan redovisa vadå den konsensus bottnar i för entydigt material. Du hänvisar till stratifiering men kan inte säga varför den ena tolkningen skulle vara tydligare kopplad till sådan än den andra tolkningen.

Det blir så tydligt när du kräver en bättre styrkt hypotes för att tänka om, när i själva verket ingen av hypoteserna egentligen är styrkta alls. Och om du minns var min hypotes ett exempel på en alternativ förklaring, något som.man normalt bör ställa upp för att jämföra sin egen hypotes med.
Därför blir det konstigt när du nu vill att jag ska förklara hur centralplatser fungerade. Jag har från början sagt att det har vi knappast underlag nog för att påstå något om.

Min hypotes ska jag för skojs skull arbeta igenom och i enkel form framföra i en egen tråd.

[Anders i Uppsala]

Så, under vendeltid fanns inga båtgravar i Gamla Uppsala och enbart män begravdes vid denna tid båtgravar? I högar kunde såväl män som kvinnor begravas. En rimlig hypotes är att båtgravarna är ett slags krigargravar. Om man drar det längre kan man föreställa sig en "kungafamilj" med trälar och/eller bönder samt hantverkare i Gamla Uppsala och hirden placerad en bit bort i Valsgärde. Kanske hade hirden ett slags "skiftgång" i Gamla Uppsala för att bevaka kunfen, men sina bostäder i Valsgärde.

Var hallen i Valsgärde lik den i Gamla Uppsala under vendeltid?

Finns det paralleller till "Gamla Uppsala-Valsgärde-uppdelningen" på andra centralplatser i Nordvästeuropa under denna tid?

[AndreasE]

Den typ av organisation du tycks beskriva Yngwe förefaller tämligen ovanlig.

Den yngre järnälderns samhälle ser arkeologiskt relativt sofistikerat ut. Bebyggelsen är ekonomiskt stratifierad, med ett litet antal mycket rika gårdskomplex, ett lite större skikt välbärgade gårdar, och ett stort antal "vanliga" byar. Ett litet antal människor begravs i monumentala gravanläggningar eller med exklusiva föremål/annan rikedom, medan de flesta får enkla gravar eller inga gravar alls. På vissa håll förefaller en viss bebyggelsemässigt organisation förekomma, med olika typer av namnkomplex (tex Tunaort + teoforiskt namngiven ort + militärt ortnamn som återkommande grupperingar) som tecken på styrd organisation. Produktion av exklusiva föremål sker på ett fåtal platser och distribueras sedan ut till vissa grupper i samhället, samma sak med handel med värdefulla föremål utifrån. Listan kan göras längre.

Antropologiska ser det här inte ut som ett demokratiskt samhälle där jämlika bönder möts på ett ting och beslutar saker tillsammans. Den sortens gemensamma styre brukar tillhöra mindre komplexa samhällen, där befolkningsgrupperna är mindre och organisationen svagare, och där den sociala stratifieringen är svag. Kulturantropologin har visat att "demokrati" är någonting som försvinner när samhällen blir för komplexa, för att sedan i vissa fall komma tillbaka när komplexiteten blir tillräckligt stor. Några grekiska stadsstater uppnådde något mått av folkstyre i mitten av 1:a årtusendet f.Kr. (för att ganska snart förlora det igen), Rom gjorde det delvis i några hundra år innan Augustus, men annars är det skralt fram till modern tid. Det skandinaviska samhället under yngre järnålder var inte ett Aten eller Rom i komplexitet, men inte heller ett ostratifierat, hyperlokalt bondesamhälle av neolitiskt snitt. De organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna fanns för enskilda individer och släkter att samla på sig politisk makt, och arkeologin indikerar starkt att så skedde. Kan det ha funnits ett ting med betydande politisk funktion samtidigt? Absolut, sådana har funnits i nästan alla kulturer till en eller annan grad - envåld kräver även det en viss nivå av social komplexitet och resurser.

[AndreasE]

Så, under vendeltid fanns inga båtgravar i Gamla Uppsala och enbart män begravdes vid denna tid båtgravar? I högar kunde såväl män som kvinnor begravas. En rimlig hypotes är att båtgravarna är ett slags krigargravar. Om man drar det längre kan man föreställa sig en "kungafamilj" med trälar och/eller bönder samt hantverkare i Gamla Uppsala och hirden placerad en bit bort i Valsgärde. Kanske hade hirden ett slags "skiftgång" i Gamla Uppsala för att bevaka kunfen, men sina bostäder i Valsgärde.

Var hallen i Valsgärde lik den i Gamla Uppsala under vendeltid?

Finns det paralleller till "Gamla Uppsala-Valsgärde-uppdelningen" på andra centralplatser i Nordvästeuropa under denna tid?

Vi kan inte säga att det inte anlades några båtgravar i GU under vendeltid. Dock var de båtgravar som stöttes på vid en kabeldragning på 70-talet alla vikingatida. Båtgravfältet är dock inte arkeologisk undersökt utöver den räddningsgrävning som då utfördes, så vi vet inte om det finns fler båtgravar i området.

Jag kan inte komma på några vendeltida båtgravar med kvinnor, men vågar inte svära på det. De i Alsike är vikingatida, liksom de i Tuna i Badelunda. Men kan mycket väl ha glömt bort någon.

En hird, om en sådan nu fanns, lär knappast ha kunnat bo på ett ställe, och alla dess medlemmar var knappast så materiellt rika som båtgravarnas män. Männen i Valsgärde och Vendel tillhörde samhällets absoluta toppskick.

Tyvärr så har jag ingen koll på detaljerna kring hallen i Valsgärde, så svårt att säga hur lik hallen i GU den var. Den var mindre i storlek, så mycket vet jag.

Jag har för mig att Lejre har ett antal satellitgårdar runt omkring sig. Annars så vet jag inte riktigt.

[Anders i Uppsala]

Den yngre järnälderns samhälle ser arkeologiskt relativt sofistikerat ut. Bebyggelsen är ekonomiskt stratifierad, med ett litet antal mycket rika gårdskomplex, ett lite större skikt välbärgade gårdar, och ett stort antal "vanliga" byar. Ett litet antal människor begravs i monumentala gravanläggningar eller med exklusiva föremål/annan rikedom, medan de flesta får enkla gravar eller inga gravar alls. På vissa håll förefaller en viss bebyggelsemässigt organisation förekomma, med olika typer av namnkomplex (tex Tunaort + teoforiskt namngiven ort + militärt ortnamn som återkommande grupperingar) som tecken på styrd organisation. Produktion av exklusiva föremål sker på ett fåtal platser och distribueras sedan ut till vissa grupper i samhället, samma sak med handel med värdefulla föremål utifrån. Listan kan göras längre.

Hur för vi över detta på Gamla Uppsala? Det finns ett Tunåsen strax söder om kungshögarna. Närmare stan (längre söderut) finns Tunaberg/Tunabackar. Jag vet inte om detta är gamla ortnamn, eller namn som kommer av att herrgården Tunaberg (riven ca 1960) som ägdes av linnélärjungen Carl Peter Thunberg:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Carl_Peter_Thunberg

Finns någon teoforisk ort? Betyder det att det innehåller gudanamn?

Militärt ortnamn?

Jag antar att Gamla Uppsala var att beteckna som en mycket stor/rik gård. Var låg närmaste andra stora gård?

[Anders i Uppsala]

En hird, om en sådan nu fanns, lär knappast ha kunnat bo på ett ställe, och alla dess medlemmar var knappast så materiellt rika som båtgravarnas män. Männen i Valsgärde och Vendel tillhörde samhällets absoluta toppskick.

Tyvärr så har jag ingen koll på detaljerna kring hallen i Valsgärde, så svårt att säga hur lik hallen i GU den var. Den var mindre i storlek, så mycket vet jag.

Jag har för mig att Lejre har ett antal satellitgårdar runt omkring sig. Annars så vet jag inte riktigt.

Kanske begravdes kvinnor, barn och ungdomar i Gamla Uppsala och män i Valsgärde? Kanske var det bara själva kungafamiljen ("den kungliga kärnfamiljen") som begravdes i Gamla Uppsala, medan ogifta män/krigare i samma kretsar begravdes i Valsgärde? Det finns flera tänkbara alternativ. Kanske är båtgravarna gravar för en inflyttad elit, t ex heruler, som kungamakten tvingats ge mark till.