Fast så skrev jag ju inte och det vet du ju!Artesien skrev: ↑25 januari 2026, 10:15Yngwe du säger att du läst en hel del om England, Normandie och 1066. Samtidigt säger du att götarna var militärt jämbördiga med normanderna. Så hur, möjligen i en egen tråd, motiverar du detta påstående (som är väldigt spekulativt och rent av häpnadsväckande).
Tegnabyar
Re: Tegnabyar
Re: Tegnabyar
Kungsune jag tror vi behöver balansera det hela lite med fullåkersbygdens betydelse. Även där har man enligt skatteuttaget i stor utsträckning boskapshållning, så skillnaderna på markuttaget är betydligt mindre än för intensiv spannmålsodling.
Re: Tegnabyar
Kungsune: Jag funderade på om det fanns något annat i Adam av Bremen om Olof skötkonung jag hade missat. I det kända stycke du kopierade in finns det flera tydliga fel, se https://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Skötkonung och
https://www.tacitus.nu/svenskhistoria/k ... nandet.htm
Det viktiga är att kungamakten framstår som synnerligen svag och lierar sig med kyrkan för att få en bättre maktbas.
Thegn-runstenar är synnerligen ojämnt fördelade i Västergötland och saknas i flera kärnbygder som Gudhem, Kinnekulle (trots närheten till kungens Husaby) och Kålland. Min slutsats är att tegnar såsom titel för män i kungens tjänst inte fanns i dåvarande Sverige.
Yngwe: Jag kan glädja dig med att det går snabbt att extrahera jordägande ur ÄSF eftersom de anger detta per härad. Spridningen före 1350 är fascinerande i alla dåvarande landskap. Vi måste nog sluta med att betrakta stormansätterna som lokalt förankrade. Exempelvis "Aspenäs", manliga ättemedlemmar ägde jord i dessa härader före 1350: Bankekind Boberg Bro Bråbo Dal Färentuna Hammarkind Hanekind Håbo Kil Kinda Lagunda Långhundra Memmings Norra Vedbo Seminghundra Sjuhundra Sollentuna Trögd Vadsbo Vaksala Ydre Åker Ärlinghundra Öknebo Österrekarne
Även så vår äldsta ätt Boberg: Gullberg Hanekind Mo Snevringe Sunnerbo Tjust Tuhundra Valle Åkerbo Örebro
Detta har tydlig relevans för er resursdiskussion. Stormännen var inte begränsade till en fullåkersbygd utan hade "resurser lite överallt", fiske, malm, skinn osv.
https://www.tacitus.nu/svenskhistoria/k ... nandet.htm
Det viktiga är att kungamakten framstår som synnerligen svag och lierar sig med kyrkan för att få en bättre maktbas.
Thegn-runstenar är synnerligen ojämnt fördelade i Västergötland och saknas i flera kärnbygder som Gudhem, Kinnekulle (trots närheten till kungens Husaby) och Kålland. Min slutsats är att tegnar såsom titel för män i kungens tjänst inte fanns i dåvarande Sverige.
Yngwe: Jag kan glädja dig med att det går snabbt att extrahera jordägande ur ÄSF eftersom de anger detta per härad. Spridningen före 1350 är fascinerande i alla dåvarande landskap. Vi måste nog sluta med att betrakta stormansätterna som lokalt förankrade. Exempelvis "Aspenäs", manliga ättemedlemmar ägde jord i dessa härader före 1350: Bankekind Boberg Bro Bråbo Dal Färentuna Hammarkind Hanekind Håbo Kil Kinda Lagunda Långhundra Memmings Norra Vedbo Seminghundra Sjuhundra Sollentuna Trögd Vadsbo Vaksala Ydre Åker Ärlinghundra Öknebo Österrekarne
Även så vår äldsta ätt Boberg: Gullberg Hanekind Mo Snevringe Sunnerbo Tjust Tuhundra Valle Åkerbo Örebro
Detta har tydlig relevans för er resursdiskussion. Stormännen var inte begränsade till en fullåkersbygd utan hade "resurser lite överallt", fiske, malm, skinn osv.
Re: Tegnabyar
AndreasOx , ja jag är medveten om hur spritt ägandet var. Har inte tillgång till ÄSF nu, men antar att det redogörs samlat och för längre tid och att den inte anger ägande per individ vid givet tillfälle. Trots allt så är ätterna inte homogena enheter med en vilja. Så egentligen är det nog fel att se det som ett fastighetsinnehav
Sen är det lite synd att mycket av materialet är från just 1300-tal då man nog kan anta att fastighetsmarknaden är högst påverkad av både den stora svälten och senare digerdöden. Hur många gårdar pantades bort för att komma åt livsmedel på marknaden och hur många togs för utebliven skattebetalning?
Sen är det lite synd att mycket av materialet är från just 1300-tal då man nog kan anta att fastighetsmarknaden är högst påverkad av både den stora svälten och senare digerdöden. Hur många gårdar pantades bort för att komma åt livsmedel på marknaden och hur många togs för utebliven skattebetalning?
-
Moneta Nova
- Inlägg: 217
- Blev medlem: 4 januari 2016, 16:55
Re: Tegnabyar
Håller inte alls med om detta.AndreasOx skrev: - "Det viktiga är att kungamakten framstår som synnerligen svag …"
Det är knappast "en svag kung" som tvingar in Sven Tveskägg och Danmark-Norge i en allians - med kristna förtecken.
"Olof återinsatte honom (Sven) i hans rike, emedan han hade äktat hans moder (Sigrid). De ingick med varandra en obrottslig överenskommelse att bevara den kristendom som var planterad i deras land och utbreda den till främmande folkslag." (Adam 2:39).
Och det är knappast "en svag kung" som brandskattar England 991 (tillsammans med morfar Toste) och 994 (tillsammans med svärfar Sven).
Olof Skötkonung i England
https://myntbloggen.se/2026/01/19/olof- ... i-england/
*
Re: Tegnabyar
Ägandet anges per individ med referens till källan, ex DS. Ägandet tycks ha varit högst individuellt och ärvs ofta på kvinnosidan. Inga tecken på geografisk konsolidering. Givetvis är källmaterial mycket klent, speciellt före 1300. Jag slutar senast 1350 för att undvika digerdödsproblematiken. Vilken stor svält tänker du på?Yngwe skrev: ↑25 januari 2026, 16:45AndreasOx , ja jag är medveten om hur spritt ägandet var. Har inte tillgång till ÄSF nu, men antar att det redogörs samlat och för längre tid och att den inte anger ägande per individ vid givet tillfälle. Trots allt så är ätterna inte homogena enheter med en vilja. Så egentligen är det nog fel att se det som ett fastighetsinnehav
Sen är det lite synd att mycket av materialet är från just 1300-tal då man nog kan anta att fastighetsmarknaden är högst påverkad av både den stora svälten och senare digerdöden. Hur många gårdar pantades bort för att komma åt livsmedel på marknaden och hur många togs för utebliven skattebetalning?
Re: Tegnabyar
AndreasOx Jag förstår inte vad det är för fel du avser?
Tacitus.nu har låtit bli att ta med originaltextens Primam regionem. Är det det du syftar på?
Det beror väl på att det inte passar den tolkning som sajten förespråkar.
Tegnstenarna är tydligt kopplad till Skaraslätten vilket passar alldeles utmärkt! Runstenar – och i synnerhet tegn-runstenar – speglar inte befolkningsgeografi, utan kommunikationsgeografi.
De sätts där människor passerar: vid landsvägar, broar, vadställen, tingsvägar och knutpunkter.
Skaraslätten är den tätaste genomfartszonen i hela Sverige, vilket gör den till den naturliga platsen för offentliga elitmonument kopplade till kungamakten.
Det är därför tegnstenarna klustrar där – och därför de saknas i de viktiga sidobygderna som Gudhem, Kinnekulle och Kålland.
Frånvaron där är inte ett tecken på att tegar som funktion saknades, utan exakt vad man förväntar sig om runstenar markerar annonsering snarare än det exakta rekryteringslandskapet.
Du skrev:
“kungamakten framstår som synnerligen svag och lierar sig med kyrkan.”
Detta är en klassisk feltolkning som historiker ofta måste rätta:
Att en kung samarbetar med kyrkan betyder inte att hans makt var svag. Det betyder att han:
• behövde legitimitet i en situation där hans auktoritet annars kunde ifrågasättas;
• var verksam i en kontext där religion och makt var intimt sammankopplade;
• använde kyrkan som en institutionell resurs.
Detta är en av de vanligaste strategierna för statsbyggande i Europa under 900–1100-talen — från England till Frankerriket — inte ett tecken på oförmåga.
Så även om samarbete med kyrkan inte är ett bevis på stark kungamakt, är det inte ett bevis på svag kungamakt heller.
Det är väldigt mycket som bara råkar hamna i Västergötland.
1. största Fullåkersbygden utom Skåne råkar vara koncentrerad i Västergötland.
2. Den högsta folktätheten i tidig medeltid råkar ligga där.
3. Den största koncentrationen av frälsegods råkar ligga där.
4. Den tydligaste jordkoncentrationen råkar ligga där.
5. De flesta tegnstenarna råkar stå där.
6. De tidiga vapengravarna råkar ligga där.
7. Män i grikum råkar nämnas där.
8. Olof Skötkonungs bästa och mest stabila maktbas råkar ligga där.
9. Påven råkar adressera Inge den äldre som rex Wisigothorum.
10. Sveriges första fungerande stift råkar ligga i Skara.
11. Det kyrktätaste området i tidig medeltid råkar vara Västergötland.
12. De tidigaste kungsgårdarna råkar ligga där: Husaby, Varnhem, Skara.
13. En oproportionerligt stor andel av de tidiga kungarna råkar vara begravda där.
14. Snorre råkar gång på gång beskriva hur västgötar krossar norska härar i gränszonen (t.ex. kring Fuxerna).
15. Olof Skötkonungs efterföljare råkar fortsätta använda Västergötland som kärnregion.
16. Tegnsystemet råkar passa exakt in i Västergötlands sociala struktur.
17. Västgötalagen råkar vara ovanligt utvecklad och tidig.
18. Den tidigaste fungerande beskattningslogiken råkar synas där.
19. De tätaste tingstraditionerna råkar ligga där.
20. De tidigaste administrativa miljöerna råkar ligga där.
21. De mest kontinuerliga elitlinjerna råkar ligga där.
22. De största sammanhängande jordkomplexen råkar ligga där.
23. Den enda miljö i Sverige som kan bära permanent våldskapital råkar vara just där.
24. De flesta tidiga kungarna råkar ha sina sociala och genealogiska rötter där.
25. Sveriges första territoriellt fungerande rike råkar uppstå där.
Tacitus.nu har låtit bli att ta med originaltextens Primam regionem. Är det det du syftar på?
Det beror väl på att det inte passar den tolkning som sajten förespråkar.
Tegnstenarna är tydligt kopplad till Skaraslätten vilket passar alldeles utmärkt! Runstenar – och i synnerhet tegn-runstenar – speglar inte befolkningsgeografi, utan kommunikationsgeografi.
De sätts där människor passerar: vid landsvägar, broar, vadställen, tingsvägar och knutpunkter.
Skaraslätten är den tätaste genomfartszonen i hela Sverige, vilket gör den till den naturliga platsen för offentliga elitmonument kopplade till kungamakten.
Det är därför tegnstenarna klustrar där – och därför de saknas i de viktiga sidobygderna som Gudhem, Kinnekulle och Kålland.
Frånvaron där är inte ett tecken på att tegar som funktion saknades, utan exakt vad man förväntar sig om runstenar markerar annonsering snarare än det exakta rekryteringslandskapet.
Du skrev:
“kungamakten framstår som synnerligen svag och lierar sig med kyrkan.”
Detta är en klassisk feltolkning som historiker ofta måste rätta:
Att en kung samarbetar med kyrkan betyder inte att hans makt var svag. Det betyder att han:
• behövde legitimitet i en situation där hans auktoritet annars kunde ifrågasättas;
• var verksam i en kontext där religion och makt var intimt sammankopplade;
• använde kyrkan som en institutionell resurs.
Detta är en av de vanligaste strategierna för statsbyggande i Europa under 900–1100-talen — från England till Frankerriket — inte ett tecken på oförmåga.
Så även om samarbete med kyrkan inte är ett bevis på stark kungamakt, är det inte ett bevis på svag kungamakt heller.
Det är väldigt mycket som bara råkar hamna i Västergötland.
1. största Fullåkersbygden utom Skåne råkar vara koncentrerad i Västergötland.
2. Den högsta folktätheten i tidig medeltid råkar ligga där.
3. Den största koncentrationen av frälsegods råkar ligga där.
4. Den tydligaste jordkoncentrationen råkar ligga där.
5. De flesta tegnstenarna råkar stå där.
6. De tidiga vapengravarna råkar ligga där.
7. Män i grikum råkar nämnas där.
8. Olof Skötkonungs bästa och mest stabila maktbas råkar ligga där.
9. Påven råkar adressera Inge den äldre som rex Wisigothorum.
10. Sveriges första fungerande stift råkar ligga i Skara.
11. Det kyrktätaste området i tidig medeltid råkar vara Västergötland.
12. De tidigaste kungsgårdarna råkar ligga där: Husaby, Varnhem, Skara.
13. En oproportionerligt stor andel av de tidiga kungarna råkar vara begravda där.
14. Snorre råkar gång på gång beskriva hur västgötar krossar norska härar i gränszonen (t.ex. kring Fuxerna).
15. Olof Skötkonungs efterföljare råkar fortsätta använda Västergötland som kärnregion.
16. Tegnsystemet råkar passa exakt in i Västergötlands sociala struktur.
17. Västgötalagen råkar vara ovanligt utvecklad och tidig.
18. Den tidigaste fungerande beskattningslogiken råkar synas där.
19. De tätaste tingstraditionerna råkar ligga där.
20. De tidigaste administrativa miljöerna råkar ligga där.
21. De mest kontinuerliga elitlinjerna råkar ligga där.
22. De största sammanhängande jordkomplexen råkar ligga där.
23. Den enda miljö i Sverige som kan bära permanent våldskapital råkar vara just där.
24. De flesta tidiga kungarna råkar ha sina sociala och genealogiska rötter där.
25. Sveriges första territoriellt fungerande rike råkar uppstå där.
Re: Tegnabyar
Ja, det tycks ha varit en fascinerande skillnad mellan de svenska kungarnas utrikes slagkraft och de inrikes maktstrukturerna redan på 800-talet (Vita Anskarii om överläggningarna jämfört med krigstågen mot Baltikum). Jag anser att Magnus ladulås var den första svenska kungen "som stod på egna ben".Moneta Nova skrev: ↑25 januari 2026, 16:45Håller inte alls med om detta.AndreasOx skrev: - "Det viktiga är att kungamakten framstår som synnerligen svag …"
Det är knappast "en svag kung" som tvingar in Sven Tveskägg och Danmark-Norge i en allians - med kristna förtecken.
"Olof återinsatte honom (Sven) i hans rike, emedan han hade äktat hans moder (Sigrid). De ingick med varandra en obrottslig överenskommelse att bevara den kristendom som var planterad i deras land och utbreda den till främmande folkslag." (Adam 2:39).
Och det är knappast "en svag kung" som brandskattar England 991 (tillsammans med morfar Toste) och 994 (tillsammans med svärfar Sven).
Olof Skötkonung i England
https://myntbloggen.se/2026/01/19/olof- ... i-england/
*
Senast redigerad av 2 AndreasOx, redigerad totalt 25 gång.
Re: Tegnabyar
Kungsune - Tegnstenarna är inte alls tydligt kopplade till Skaraslätten, 3 av 20 ligger någorlunda nära Skara. De flesta är i randbygderna mot V (Viste, Åse) och SV (Gäsene, Kullings). Tacitus och WP beskriver felen tydligt, Skara blev stift ca 1013, Olof delade makten med Anund ca 1019, Västergötland var redan kristet osv.
Övrigt du skrev hinner jag inte fundera på nu.
Övrigt du skrev hinner jag inte fundera på nu.
Re: Tegnabyar
Aha, intressant. Får kanske försöka få tag på den. Verkar inte finnas i dig format, det är ju synd...AndreasOx skrev: ↑25 januari 2026, 16:59Ägandet anges per individ med referens till källan, ex DS. Ägandet tycks ha varit högst individuellt och ärvs ofta på kvinnosidan. Inga tecken på geografisk konsolidering. Givetvis är källmaterial mycket klent, speciellt före 1300. Jag slutar senast 1350 för att undvika digerdödsproblematiken. Vilken stor svält tänker du på?Yngwe skrev: ↑25 januari 2026, 16:45AndreasOx , ja jag är medveten om hur spritt ägandet var. Har inte tillgång till ÄSF nu, men antar att det redogörs samlat och för längre tid och att den inte anger ägande per individ vid givet tillfälle. Trots allt så är ätterna inte homogena enheter med en vilja. Så egentligen är det nog fel att se det som ett fastighetsinnehav
Sen är det lite synd att mycket av materialet är från just 1300-tal då man nog kan anta att fastighetsmarknaden är högst påverkad av både den stora svälten och senare digerdöden. Hur många gårdar pantades bort för att komma åt livsmedel på marknaden och hur många togs för utebliven skattebetalning?
Ok, var digerdöden anledning till stoppet 1350 är det nog lite olyckligt. Den stora svälten 1315-1317 är ju relativt okänd här men lär ha haft betydande effekt även i Skandinavien
För övrigt, att föra krig på bortaplan och skapa en stat är ju helt olika kompetenser, så man kan nog vara stark på det ena och svag på det andra.