Gamla Uppsala

[anganatyr]

Så, under vendeltid fanns inga båtgravar i Gamla Uppsala och enbart män begravdes vid denna tid båtgravar? I högar kunde såväl män som kvinnor begravas. En rimlig hypotes är att båtgravarna är ett slags krigargravar. Om man drar det längre kan man föreställa sig en "kungafamilj" med trälar och/eller bönder samt hantverkare i Gamla Uppsala och hirden placerad en bit bort i Valsgärde. Kanske hade hirden ett slags "skiftgång" i Gamla Uppsala för att bevaka kunfen, men sina bostäder i Valsgärde.

Var hallen i Valsgärde lik den i Gamla Uppsala under vendeltid?

Finns det paralleller till "Gamla Uppsala-Valsgärde-uppdelningen" på andra centralplatser i Nordvästeuropa under denna tid?

Vi kan inte säga att det inte anlades några båtgravar i GU under vendeltid. Dock var de båtgravar som stöttes på vid en kabeldragning på 70-talet alla vikingatida. Båtgravfältet är dock inte arkeologisk undersökt utöver den räddningsgrävning som då utfördes, så vi vet inte om det finns fler båtgravar i området.

Jag kan inte komma på några vendeltida båtgravar med kvinnor, men vågar inte svära på det. De i Alsike är vikingatida, liksom de i Tuna i Badelunda. Men kan mycket väl ha glömt bort någon.

En hird, om en sådan nu fanns, lär knappast ha kunnat bo på ett ställe, och alla dess medlemmar var knappast så materiellt rika som båtgravarnas män. Männen i Valsgärde och Vendel tillhörde samhällets absoluta toppskick.

Tyvärr så har jag ingen koll på detaljerna kring hallen i Valsgärde, så svårt att säga hur lik hallen i GU den var. Den var mindre i storlek, så mycket vet jag.

Jag har för mig att Lejre har ett antal satellitgårdar runt omkring sig. Annars så vet jag inte riktigt.

Om vi nu räknar med andra delar av Sverige än dagens Uppland (du tar själv upp Tuna i Badelunda) så finns en kvinnobåtgrav i Norsa som är daterad till början av 700-talet. Tuna i Badelunda båtgrav 75 är daterad till mellan 750-850 och båtgrav 46B är daterad till mellan 600-800. Tar vi sedan ensamliggande båtgravar med kvinnor i så finns Augerumsbåtgraven i Blekinge som är äldre än båtgravarna i Valsgärde. Det är de jag kan komma på på rak arm.

[Anders i Uppsala]

Båtgravar bör även finnas på gamla F16-området/Ärna flygplats (någon km sydväst om kungshögarna i Gamla Uppsala), har hört att man hittade en begravd "viking" där i samband med grävarbeten ca 1960, men tror att man bara grävde igen hålet och grävde någon annanstans. Har några arkeologiska utgrävningar gjorts på F16/Ärna flygplats?

[AndreasE]

Om vi nu räknar med andra delar av Sverige än dagens Uppland (du tar själv upp Tuna i Badelunda) så finns en kvinnobåtgrav i Norsa som är daterad till början av 700-talet. Tuna i Badelunda båtgrav 75 är daterad till mellan 750-850 och båtgrav 46B är daterad till mellan 600-800. Tar vi sedan ensamliggande båtgravar med kvinnor i så finns Augerumsbåtgraven i Blekinge som är äldre än båtgravarna i Valsgärde. Det är de jag kan komma på på rak arm.

Båtgravfältet i Norsa har jag väldigt dålig koll på tyvärr. Grav 75 i Badelunda får nog räknas som från tidig vikingatid med dateringen 750-850, snarare än vendeltida. 46B verkar ha en väldigt bred datering, men sen vendeltid förefaller rimligt efter lite efterforskning. Den bild jag har fått är att Badelundas båtgravar framför allt tillhör vikingatid. Med en vendeltida och resten vikingatida ligger kronologin ett antal generationer senare än Vendel och Valsgärde.

Glömde totalt båtgraven i Augerum! Har ju själv diskuterat den på det gamla forumet för länge sedan. Jag skulle dock säga att den är klockrent 600-tal, alltså vendeltida men inte äldre än de första i Valsgärde. Det är vad jag förstår även Blekinges museums officiella hållning. Det är en gammal datering av Birgitt Arrhenius till tidigt 500-tal som spökar.

[AndreasE]

Hur för vi över detta på Gamla Uppsala?

Vet inte. Har inte sett att någon ortnamnforskare har tittat på Gamla Uppsala utifrån det perspektivet. Lars Hellberg och Stefan Brink har har gjort intressanta fallstudier på andra geografiska områden.

Finns någon teoforisk ort? Betyder det att det innehåller gudanamn?

Teoforiska ortnamn är ortnamn som har en koppling till religiös kult, tex genom att de innehåller ett gudanamn. Andra exempel är tex ortnamnledet "vi" som ungefär betyder "kultplats" (tex "Ullevi").

Militärt ortnamn?

Tex "Rinkeby" och "Rickeby" som innehåller ordet "rink", ungefär "krigare". "Karby" är ett annat exempel, med ordledet "karl", vilket tros benämna en fri man i någon annans tjänst.

Jag antar att Gamla Uppsala var att beteckna som en mycket stor/rik gård. Var låg närmaste andra stora gård?

Av liknande storlek? Skulle gissa på Anundshögsområdet.

Stora och rika gårdar av mindre storlek än GU fanns med kortare avstånd. Åshusby norr om Upplands Väsby är en kandidat (bebyggelsen är okänd, men kungshögen Nordians hög ligger på ett mycket stort gravfält). Vid Östra Aros, där dagens Uppsala ligger, låg kanske en storgård som idag är försvunnen under staden. Den kan möjligtvis haft namnet Ulleråker och var troligtvis en kungsgård under tidig medeltid. Domkyrkans föregångare, en romansk gårdskyrka som nyligen identifierades under korgolvet i dagens kyrka, tillhörde sannolikt denna kungsgård. Äldre källor nämner tre kungshögar som ska ha grävts bort när Uppsala expanderat. Ett gravklot är bevarat från en av dem. Sen har vi förstås mer kända platser lite längre bort som Fornsigtuna, Helgö, Hovgården på Adelsö osv.

[Yngwe]

Den typ av organisation du tycks beskriva Yngwe förefaller tämligen ovanlig.

Den yngre järnälderns samhälle ser arkeologiskt relativt sofistikerat ut. Bebyggelsen är ekonomiskt stratifierad, med ett litet antal mycket rika gårdskomplex, ett lite större skikt välbärgade gårdar, och ett stort antal "vanliga" byar. Ett litet antal människor begravs i monumentala gravanläggningar eller med exklusiva föremål/annan rikedom, medan de flesta får enkla gravar eller inga gravar alls. På vissa håll förefaller en viss bebyggelsemässigt organisation förekomma, med olika typer av namnkomplex (tex Tunaort + teoforiskt namngiven ort + militärt ortnamn som återkommande grupperingar) som tecken på styrd organisation. Produktion av exklusiva föremål sker på ett fåtal platser och distribueras sedan ut till vissa grupper i samhället, samma sak med handel med värdefulla föremål utifrån. Listan kan göras längre.

Antropologiska ser det här inte ut som ett demokratiskt samhälle där jämlika bönder möts på ett ting och beslutar saker tillsammans. Den sortens gemensamma styre brukar tillhöra mindre komplexa samhällen, där befolkningsgrupperna är mindre och organisationen svagare, och där den sociala stratifieringen är svag. Kulturantropologin har visat att "demokrati" är någonting som försvinner när samhällen blir för komplexa, för att sedan i vissa fall komma tillbaka när komplexiteten blir tillräckligt stor. Några grekiska stadsstater uppnådde något mått av folkstyre i mitten av 1:a årtusendet f.Kr. (för att ganska snart förlora det igen), Rom gjorde det delvis i några hundra år innan Augustus, men annars är det skralt fram till modern tid. Det skandinaviska samhället under yngre järnålder var inte ett Aten eller Rom i komplexitet, men inte heller ett ostratifierat, hyperlokalt bondesamhälle av neolitiskt snitt. De organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna fanns för enskilda individer och släkter att samla på sig politisk makt, och arkeologin indikerar starkt att så skedde. Kan det ha funnits ett ting med betydande politisk funktion samtidigt? Absolut, sådana har funnits i nästan alla kulturer till en eller annan grad - envåld kräver även det en viss nivå av social komplexitet och resurser.

AndreasE, du missar nog poängen helt. Hypotesen är framförd som ett alternativ man måste förhålla sig till. Det har jag klart och tydligt påpekat flera gånger. Den beskriver ingen organisation utan är en alternativ förklaring till en mycket begränsad miljö.


Självklart är miljön under tiden sofistikerad. Men det säger bara att samhället är organiserat. Vilket knappast är någon överraskning. Att förklara med att samhället inte helt och hållet var demokratiskt (blir det någonsin det?) räcker liksom inte för att sätta en kung på tronen i GU. Det är återigen bara en möjligheternas förklaring. Liksom Tuna-orterna och de andra du antyder. Vi har ingen aning om Tuna-orterna är ett organisatoriskt begrepp som används fristående i bygderna eller om de är underordnade en överhöghet. Tro mig, det finns ingen som kunnat påvisa detta även om många försökt. Så även med detta försöker du använda möjlighet som styrkande. I själva verket är det uppenbart att den äldre forskningen som den senare till del har som grund helt klart utgår från att de är underställda en kung eller iallafall en centralmakt, Brink är en av dem. I själva verket är ju detta mer eller mindre rena gissningar som dessutom lämnar gott om utrymme för en annan typ av organisation. Och om vi sen kommer till den stora Gården, så är väl inte hallarna i GU bostadshus enligt arkeologin? Hallarna är alltså ingen "storgård" utan något annat, ett funktionskomplex. Runt hallen har det alltså funnits människor och verksamhet. Man kan fråga sig hur det skulle skilja sig från hur en större medeltida kyrka hade tolkats om vi inte hade känt igen den som en religiös byggnad. Skulle den kanske antyda social stratifiering? Skulle Alvastra kloster sticka ut rejält från sin omgivning, och därmed tolkas som kungligt högsäte? Där är ju en hel drös kungar begravda.... Hur skulle den platsen tolkas om det inte fanns skrivna källor och inget minne om kulten som utövades där?

Alltså, för dig antyder kungshögarna kungar, fast det lika oftast hittas kvinnor i dom. Tuna-orterna antyder detsamma trots att vi inte vet ett skvatt om dom. Stratifiering betyder kungar, även om fenomenet återfinns precis överallt i mänskliga samhällen och med alla möjliga kopplingar, inte mins religiösa. Allt som glimmar är kungligt låter det som. Jag köper inte det, guldringar återfinns på händer av vitt skiljda slag.

Därför, som sagt, förhåller jag mig neutral till vem som huserade i GU tills verkliga fakta kan ge bättre svar!

[anganatyr]

Glömde totalt båtgraven i Augerum! Har ju själv diskuterat den på det gamla forumet för länge sedan. Jag skulle dock säga att den är klockrent 600-tal, alltså vendeltida men inte äldre än de första i Valsgärde. Det är vad jag förstår även Blekinges museums officiella hållning. Det är en gammal datering av Birgitt Arrhenius till tidigt 500-tal som spökar.

Alla båtgravarna i Valsgärde är inte publicerade och av de som är publicerade har de flesta en gammal datering som tex Birgit Arrhenius datering av Augerumsgraven. Alltså dateringar som behöver en uppdatering. Vilken/vilka gravar i Valsgärde anser du är äldre än båtgraven i Augerum och vad baserar du dateringen av denna grav/dessa gravar på?

[Ättelägg]

Erich von Däniken var en alternativ uttolkare av människans fornhistoria, enl. hans teorier var alla högkulturer en utkomst av utomjordingar. Kan vi applicera detta på GU, tja varför inte, högarna är naturligtvis en primitiv härmning av rymdskepp. Mycket att nordisk mytologi handlar om stjärnor och planeter. Odens krafter är naturligtvis ett blekt minne om den fantastiska teknologi som dessa utomjordingar hade. Ta bara hans två korpar som flög ut över världen för att skaffa information, en liknelse av drönare, satelliter.

Att skapa hypoteser i sig är ingen svårighet dock blir förklaringsvärdet och rimlighet det avgörande. Som Andreas är inne på, är GU som en urtida demokratisk utopi ensamt? Och om så, varför det eller är alla platser utslag av samma fenomen? Centralplatserna i Skandinavien under vendeltid liknar varandra likaså i nordeuropa, ex Sutton Hoo. Tolkar vi GU utifrån Yngwes hypotes får det följdverkningar i tolkning av andra centralplatser. Är hypotesen mer trolig, tillför den bättre förklaringsvärde?? Rent krasst har vi andra källor än de anförda som belyser just GU mer än många andra centralplatser vilket gör GU unik och därmed väldigt skrämmande för dem som gärna ser universums mittpunkt i sin egna bakgård. Hela ämnet blir lite sorgligt då vi med GU unika informationsvärde utifrån mytologi och arkeologi kan ge oss en osedvanlig djup insikt i sakernas förhållande, vilket med logik även gör GU till en ren skräck för vissa. Fanns det en marknad vid GU under vendeltid, vi har inga reella källor men sannolikt ja, varför inte? Var det GU:s centrala funktion, tja för vissa godissugna kanske men inte dess ursprungliga funktion. Makt och maktuppvisning är inget unikt för GU utan är ett genomgående tema än idag.

Problemet Uppsala är dess tydlighet i mytologin, dess givna plats, knutet till historia och ynglingaätten, dess position som angivet religiöst centrum utöver Uppland och Sverige. Helt enkelt ett mycket besvärande fenomen för de alternativa historikerna. Tidigare försökte man förlägga platsen någon annanstans liksom med Sigtuna. Detta låter sig idag svårligen göras så därmed måste man omförhandla dess funktion/betydelse, vilket bara blir sorgligt. Vad vi idag vet är att GU är sagornas Uppsala så nu är nästa steg att kliva in i sagorna och hämta den information som finns där för att fördjupa kunskapen om tid och centralplatsers betydelse. Med detta månde grisarna gråta men GU är för viktig för nordeuropas järnåldershistoria för att offras på lokalpatriotens altare.

[anganatyr]

Men Sutton Hoo anses väl vara en begravningsplats för kungar, inte ett kungasäte? Det finns flera exempel i historien där härskare regerar på ett ställe och begravs på ett annat (ofta i en religiös kontext).

[Ättelägg]

Må så vara, det är inte själva poängen, poängen att vi har GU med dess hela komplexitet vilket är mkt ovanligt för denna tid i nordeuropa.

[Yngwe]

Jo Ättelägg, det är just själva poängen. Att säga att GU liknar Sutton Hoo och med det försöka styrka sin tes, trots att Sutton Hoo inte alls liknar GU. Visst finns det likheter inom det begränsade delar av det arkeologiska materialet, men på det stora hela är det helt olika platser. Du "fuskar" alltså för att stärka din tes.

Sen innehåller ju de tidigaste någorlunda informativa källorna om såväl GU som Lejre uppgifter om att de är platser för tempel. De närmaste de källorna kommer en kung är väl att Lejre skulle vara en huvudort. (Caput)

Sen är det ju inte så att alla centralplatser behöver omtolkas bara för att man ser objektivt på det hela. Uppåkra tolkas knappast på samma vis som vare sig Birka eller GU, Kap Arkonas slaviska borgs sägs uttryckligen vara en kultplats. Det finns alltså vida spektrum att röra sig inom och det går inte att säga att ett nytag skulle få allt att rasa. Att påstå det känns mer som ett försök att förhindra "second opinions"


Sen tillstår du Ättelägg att du tar stöd i myterna. Det tycker jag är fajn, Då är ju ditt underlag väl redovisat och kan bedömas av andra utifrån detta. Skillnad blir det när man påstår sig inte göra det, men uppenbarligen ändå gör det. Då är det svårare att respektera.