Vikingar i Afrika

[Jerrark]

På 800-talet anföll vikingar en stad i nuvarande Marocko vid namn Nekor. Anfallet är inte så välkänt även om det omnämns i några historiska källor. Här är en kort redogörelse översatt från engelskan:

Vikingar i Afrika

Under medeltiden ledde nordiska upptäcktsresande, handelsmän och krigare från Skandinavien (nuvarande Danmark, Norge och Sverige) en rörelse som syftade till att utforska avlägsna länder i jakt på rikedom och kolonisation.
Dessa resenärer färdades längs Europas kustler och slog sig ner på de brittiska öarna, Island, Grönland och så långt västerut som Vinland (nuvarande Kanada i Nordamerika).
De färdades även inåt land via olika floder till Ukraina och Ryssland, där de grundade Kievriket. Genom att ta sig söderut till Kaspiska havet och Svarta havet nådde de till och med Konstantinopels murar, huvudstaden i det bysantinska riket.
En del av vikingarnas expansion som ofta förbises är deras kontakter med Afrikas kust.
Geografiboken Boken om vägar och kungariken skriven på 1100-talet av Abu Abdullah al-Bakri beskriver vikingarna som "Majus", ett begrepp för hedningar och elddyrkare.
Historiska källor är fragmentariska och ibland ifrågasatta, men enligt vissa uppgifter plundrade en stor vikingaflotta år 859 kungariken på Iberiska halvön och runt Medelhavet. De attackerade kungariket Asturien, Emiratet Córdoba och Umajjadkalifatet vid Orihuela, Balearerna och Roussillon.
De landsteg i Mauretanien, nuvarande Marocko, och gick vidare mot staden Nekor, som idag delvis är översvämmad av Abdelkrim Khattabi-dammen. Vid den tiden beskrevs Nekor som ett av de främsta centra för arabisk kultur i Rif-regionen.
Staden försvarades av Sa’id II ibn Salih, men föll för vikingarnas räder och plundrades under åtta dagar. Enligt vissa texter togs många av stadens invånare som slavar, medan andra källor hävdar att Hastein köpte "blámenn", blå män – möjligen Soussi- eller Tuaregfolk – för att säljas på slavmarknader i Irland.
Räden mot Nekor nämns av al-Bakri (baserat på äldre texter), där han skriver: "Majūs – Gud förbanna dem – landsteg i Nakūr år 244 (858–859). De tog staden, plundrade den och gjorde dess invånare till slavar, utom de som räddade sig genom flykt. Bland fångarna fanns Ama al-Raḥmān och Khanūla, döttrar till Wakif ibn-Mu’tasim ibn-Ṣāliḥ. Muḥammed löste dem. Majūs stannade åtta dagar i Nakūr."
Denna berättelse återges även av andra författare, såsom den andalusiske historikern Ibn al-Qūṭīya på 900-talet, samt senare av Ibn Idhārī och Ibn Khaldūn. En version förekommer också i den kristna krönikan av Alfonso III från sent 800-tal.
Ännu har inga arkeologiska bevis hittats som bekräftar vikingarnas räd mot Nekor, men skelettrester av husmöss på Madeira (inte långt från Marocko sjövägen) antyder att mössen kan ha transporterats dit med ett vikingaskepp och koloniserat ön mellan år 903–1036 e.Kr.
En studie publicerad i Proceedings of the Royal Society B visar att dessa möss har mitokondrie-DNA som liknar möss från Skandinavien och norra Tyskland – men inte från Portugal.
Hundratals år senare, mellan 1146–1148 e.Kr., grundade normanderna – ett folk som uppstod i medeltida Normandie genom blandning mellan nordiska vikingar och västfrankiska samt galloromerska grupper – det så kallade Kungariket Afrika.
Riket var en utvidgning av det siculo-normandiska gränsområdet och omfattade delar av Tunisien, Algeriet och Libyen. Den lokala aristokratin fick i stort sett behålla sin makt, och muslimska furstar styrde den civila administrationen under sicilianskt överinseende. Normandernas styre blev dock kortvarigt, då riket föll till Almohadkalifatet mellan 1158–1160.
Flottan, ledd av Hastein – en framstående vikingahövding från sent 800-tal – och hans lärling Björn Järnsida, son till vikingakungen Ragnar Lodbrok, riktade därefter sin uppmärksamhet söderut mot Emiratet Nekor vid Afrikas kust.

Artikel (på engelska): The Vikings in Africa
https://www.heritagedaily.com/2022/12/t ... ica/145505

Från 1000-talet härstammar skriften Fragmentary Annals of Ireland. Där berättas det också om samma, räd i Marocko.

A great host of captives?

A note on Vikings in Morocco and Africans in early medieval Ireland & Britain

The following short note is based on a narrative preserved in the eleventh-century Fragmentary Annals of Ireland that tells of a Viking raid on Morocco in the 860s. This raid is said to have led to the taking of 'a great host' of North African captives by the Vikings, who then carried them back to Ireland, where they reportedly remained a distinct group—'the black men'—for some considerable period of time after their arrival.

Hela citatet kan läsas här:
https://www.caitlingreen.org/2015/09/a- ... tives.html

[Daner]

Ännu har inga arkeologiska bevis hittats som bekräftar vikingarnas räd mot Nekor, men skelettrester av husmöss på Madeira (inte långt från Marocko sjövägen) antyder att mössen kan ha transporterats dit med ett vikingaskepp och koloniserat ön mellan år 903–1036 e.Kr.

Som nævnt findes der desværre ikke arkæologiske beviser for, at nordboerne sejlede sydpå langs Spaniens kyst og frem til Middelhavet. Alligevel eksisterer der visse dokumentariske referencer - bl.a. i kilderne fra det islamiske kalifat - der rapporterer om nordboernes plyndringstogter, ikke kun på det moderne Spanien, men ligeledes på både de europæiske og afrikanske kyster af Middelhavet.

Ifølge det islamiske kalifats kilder findes der optegnelser om vikingeangreb - to togter - på Spanien år 844 e.Kr. samt år 859 e.Kr.
Kilder: bl.a. Ibn ‘Idhârî al-Marrâkushî, Kitâb al-bayân al-mughrib, ed. Georges Séraphin Colin and Évariste Lévi- Provençal (2 vols, Leiden: Brill, 1951) vol.2, pp.96-7.

Flere historiske eksperter er dog noget skeptiske hvad angår de mange berettede detaljer i de senere arabiske kilder. Dog indeholder Annales Bertiniani - som nævnt i indlægget - adskillige opslag om vikingeekspeditionerne på den Iberiske Halvø i årene 844 og 859.

Kilde: Al Muqtabis skrevet af Ahmad Al Razi:
-
” In 230 (17th September 844), the Madjus, coming from the furthest regions from Spain, came to attack the Muslim regions from the sea. First, they appeared in dhou’l-hiddja 229 (August-September 843) near Lisbon, where they fought several battles against the Muslims, from there they arrived in Cádiz, and then in Sidonia, where they had more battles. On 8 of moharrem (24th September), they headed towards Seville.”
***

ML Design 2007.jpg (942.88 KiB) Visad 1894 gånger

[Daner]

VIKINGERNE I SPANIEN OG MIDDELHAVET ÅR 844 AD.
*
Der er intet arkæologisk bevis for, at nordboerne sejlede længere mod syd langs Middelhavet. Alligevel er der dokumentariske referencer, som rapporterer nordiske razziaer - ikke kun på det moderne Spanien, men også på både de europæiske og afrikanske kyster ved Middelhavet.
*
Eksempel:

I 844 forlod en flåde floden Loire og sejlede sydpå. På den spanske nordkyst, i kongeriget Galicien, blev de fordrevet og led store tab. Uberørt rundede de Kap Finisterre og drog videre mod syd for at nå kyststrækningen, der var under kontrol af den arabiske ’Emir af Cordoba’. På vejen plyndrede de Lissabon, Sevilla, Cadiz og andre steder, før de til sidst blev betydeligt besejret af en muslimsk hær.

*
- “they had, as it were, filled the ocean with dark red birds, in the same way as they had filled the hearts of men with fear and trembling. After landing at Lisbon, they sailed to Cadiz, then to Sidonia, then to Seville. They besieged this city, and took it by storm. After letting the inhabitants suffer the terror of imprisonment or death, they remained there seven days, during which they let the people empty the cup of bitterness” -

*
Source: Ibn ‘Idhârî al-Marrâkushî, Kitâb al-bayân al-mughrib, ed. Georges Séraphin Colin and Évariste Lévi- Provençal (2 vols, Leiden: Brill, 1951) vol.2, pp.96-7.

[Daner]

VIKINGERNE I SPANIEN OG MIDDELHAVET ÅR 859 AD.
*
Fra det islamiske kalifats kilder findes ingen optegnelser om yderligere vikingeangreb på Spanien før året 859. Her bemærkes en flåde på 62 skibe ved floden Loira. Først forsøgte flåden at plyndre det asturiske kongerige i Nordspanien, men blev slået tilbage.
**
Kilde: Al Muqtabis skrevet af Ahmad Al Razi:

“In that year – 245 of Hegira (8th April 859-27, March 860) – the “madjus” parted from Al-Andalus on their ships towards other lands occupied by Muslims. Then Muhammad Ibn Abd Al Rahman, prince of the Muslim lands, ordered the troops to part against them.”

***
Efter flere nederlag under deres plyndringsrejse langs den Iberiske Halvø, drejede ’vikingerne’ ind i Gibraltarstrædet og angreb steder på både den europæiske samt nordafrikanske side, før de sejlede videre ind i Middelhavet. Her formåede de at plyndre ’Algeciras’ i Gibraltarbugten og næste mål blev Nekor-emiratet i Nordmarokko og Mazimma. Her plyndrede de i 8 dage og tog derefter tilbage til Spanien. Togtet gik videre nordpå mod emiratet Tudmir, de Baleariske Øer, det sydøstlige Frankrig og Roussillon, hvor flåden overvintrede i Camargue ved Rhône-flodens udmunding. Her gik det ud over Languedoc og Azurkysten. De næste to år, 860-61 fortsatte togtet og flåden nåede helt frem til Italien.
*
På hjemturen tabte flåden et slag mod en arabisk ditto, men det lykkedes alligevel nordboerne at vende tilbage til Loire med 20 skibe året 862.

****
Flere kilder: Haywood, John, The Penguin Historical Atlas of the Vikings, London, New York, 1995, s. 58-59; Encyclopaedia of the Viking Age, London, 2000, s. 93.

[Daner]

VIKINGETOGTER TIL SPANIEN OG MIDDELHAVET? II
*
Af de islamiske kalifats kilder fremgår det, at nordboerne (al-Majus) solgte de fleste af deres fanger igen for løsepenge, mens andre uheldige blev tilbageholdt på grund af deres eksotiske udseende. Blandt dem var bl.a. sorte afrikanere eller meget mørkhudede Sahara-berbere, der blev taget til fange i Nekor i Marokko.
*

En søgning i de irske annaler 'The Fragmentary Annals of Ireland', FA330, findes denne tekst opført kronologisk for året 867:

"Mauretaniernes konge flygtede fra lejren om natten, efter at hans hånd var blevet hugget af. Da morgenen kom, greb nordboerne deres våben og klargjorde sig fast og tappert til kampen. Mauretanierne derimod, flygtede da de opdagede, at deres konge var taget afsted. Derpå fejede nordboerne hen over hele landet, hvor de hærgede og brændte alt. Efterfølgende samlede de en stor flok mænd som fanger, som de tog med sig til Irland, dvs. såkaldte ”sorte mænd” (irsk 'fir gorm') der forblev i Irland i lang tid. Mauretanien ligger overfor De Baleariske Øer.”

**
Note:
Den nordiske term for ’sort mand’ var ‘blámenn’ ligesom Nordafrika hed ’Bláland’. Flere kilder antyder, at eksotiske fanger (Moors) muligvis blev solgt på vikingetidens markeder som Dublin og York. De irske tekster beretter, at :

“da irerne generobrede Limerick fra nordboerne, omfattede deres bytte også en storslået maurisk sadel og farvede silkeklæder fra de islamiske lande”.
-
Kilde: 'The Fragmentary Annals of Ireland' er fra et tabt manuskript fra det 15. århundrede og er en samling af forskellige annaler samt narrativ historie.