Vad har du för källa till detta?Västgöten skrev: Lagarna och tinget kom ju för att få stopp på blodshämnd. Alltför många riskerade att dö för ättens äras skull, därför instiftades tinget.
Kungars makt under järnåldern
Re: Kungars makt under järnåldern
Re: Kungars makt under järnåldern
Det stårförstps inte i någon lag, utan är logiska slutsatser som historiker gjort. Jag skall leta efter källa, men slutsatsen är egentligen självklar.
Tidigare gällde regeln att om någon dödades så krävde ättens ära att någon i mördarens ät slogs ihjäl. Hittade man inte mördaren så dög det med någon annan. Detta kunde pågå länge och blev ett hot eftersom alltför många dog. Istället kom tinget och utdömde straff som bl a innefattade ett skadestånd till ätten. Äran var räddad utan våld.
Tidigare gällde regeln att om någon dödades så krävde ättens ära att någon i mördarens ät slogs ihjäl. Hittade man inte mördaren så dög det med någon annan. Detta kunde pågå länge och blev ett hot eftersom alltför många dog. Istället kom tinget och utdömde straff som bl a innefattade ett skadestånd till ätten. Äran var räddad utan våld.
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Kungars makt under järnåldern
Jag tror att tinget växte fram ur kaos och maktövergrepp - och "den starkes rätt". Lag satt i spjutspets ände - är kanske en beskrivning av hur det var döre lagarna kom till.
Landskapslagarna reglerar pengabot för de flesta brott och specificerar en del fall hur mycket boten skall vara ochbhur den skall fördelas. Jag tycker att landskapslagarna är skrivna så att konflikter skall lösas med böter i första hand - och om man inte kan komma överens löste man konflikter med vapen i hand på tingsplatsen - men det var sista utvägen.
"Land skall med lag byggas" är en formulering som beskriver hur folket ville leva i samhället. Man ville leva i fred och i trygghet. Nästa strof " nöd bryter lag" beskriver att lag inte alltid gällde - och att man hade rätt, utan att straffas, att försvara sig med våld.
Thomas
Landskapslagarna reglerar pengabot för de flesta brott och specificerar en del fall hur mycket boten skall vara ochbhur den skall fördelas. Jag tycker att landskapslagarna är skrivna så att konflikter skall lösas med böter i första hand - och om man inte kan komma överens löste man konflikter med vapen i hand på tingsplatsen - men det var sista utvägen.
"Land skall med lag byggas" är en formulering som beskriver hur folket ville leva i samhället. Man ville leva i fred och i trygghet. Nästa strof " nöd bryter lag" beskriver att lag inte alltid gällde - och att man hade rätt, utan att straffas, att försvara sig med våld.
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Kungars makt under järnåldern
Jag tror inte alls att tings-traditionen skapats som motvikt till något anarkistiskt kaos regerat av våld. Hur skulle man i ett sådant kaos skapat förtroende för en sådan institution? Jag tror snarast att det kan kopplas till glesbygd med relativt låg konfliktnivå, där man i bygderna har haft ett stort beroende av sina grannar.
Detta borde nog vara ett normaltillstånd som bara kan upplösas i samhällen med stort överskott på resurser som ackumeleras hos ett fåtal.
Detta borde nog vara ett normaltillstånd som bara kan upplösas i samhällen med stort överskott på resurser som ackumeleras hos ett fåtal.
Re: Kungars makt under järnåldern
Appropå resurser som ackumuleras hos ett fåtal...
Förvisso ej järnålder utan 1100-tal, men läser precis en artikel av Christian Lovén om Sigridlev. I en dansk källa nämns att Valdemar I ärvt 90 attungar i Sverige från någonting som kallades "Sigridlev". Denna Sigrid har identifierats som en annars ej belagd dotter till Inge d.y. och hans hustru Helena, som måste dött barnlös runt år 1155. Denna Sigrid är troligtvis samma som enligt en källa donerade Varnhem till cistercienserorden 1152. Hennes arv borde bara med tanke på levande arvingar (och det vi vet om dåtidens arvslagar) delats i minst tre delar (bland andra verkar Erik den Heliges hustru Kristina ha ärvt en del). En minimumberäkning av arvet ger då att hon måste lämnat efter sig minst 270 attungar, a' en (1) landbogård per attung i snitt. Alltså - en idag i stort sett okänd prinsessa ur Stenkilsätten lämnade efter sig ett arv på minst 270 landbogårdar ca år 1155.
Som sagt, det är definitivt en sanning med modifikation att vi inte skulle ha haft någonting liknande ett feodalsystem i Skandinaviens jordbruksområden. Källorna tyder inte på att landsbygden bestod av en majoritet självägande bönder. Snarare verkar en mycket stor del av landets jordbruksmark ha ägts av frälset, kungastolen och med tiden kyrkan (som förstås samlat på sig sina stora landinnehav via markdonationer från just frälset och kungamakten).
Källa: Sigridlev och godsrikedomen i Stenkilsätten
Förvisso ej järnålder utan 1100-tal, men läser precis en artikel av Christian Lovén om Sigridlev. I en dansk källa nämns att Valdemar I ärvt 90 attungar i Sverige från någonting som kallades "Sigridlev". Denna Sigrid har identifierats som en annars ej belagd dotter till Inge d.y. och hans hustru Helena, som måste dött barnlös runt år 1155. Denna Sigrid är troligtvis samma som enligt en källa donerade Varnhem till cistercienserorden 1152. Hennes arv borde bara med tanke på levande arvingar (och det vi vet om dåtidens arvslagar) delats i minst tre delar (bland andra verkar Erik den Heliges hustru Kristina ha ärvt en del). En minimumberäkning av arvet ger då att hon måste lämnat efter sig minst 270 attungar, a' en (1) landbogård per attung i snitt. Alltså - en idag i stort sett okänd prinsessa ur Stenkilsätten lämnade efter sig ett arv på minst 270 landbogårdar ca år 1155.
Som sagt, det är definitivt en sanning med modifikation att vi inte skulle ha haft någonting liknande ett feodalsystem i Skandinaviens jordbruksområden. Källorna tyder inte på att landsbygden bestod av en majoritet självägande bönder. Snarare verkar en mycket stor del av landets jordbruksmark ha ägts av frälset, kungastolen och med tiden kyrkan (som förstås samlat på sig sina stora landinnehav via markdonationer från just frälset och kungamakten).
Källa: Sigridlev och godsrikedomen i Stenkilsätten
Re: Kungars makt under järnåldern
Carl Thomas
Din bild verkar stämma bortsett från att man naturligtvis inte löste tvister med vapen på tinget. I så fall vore ju tinget menibgslöst.
Din bild verkar stämma bortsett från att man naturligtvis inte löste tvister med vapen på tinget. I så fall vore ju tinget menibgslöst.
Re: Kungars makt under järnåldern
Yngwe
Att landskapslagarna var till för att stoppa anarkin är ju inget jag kommit på. Förmodligen har jag läst det hos Dick Harrison men jag tror att samma sak kan läsas hos fler historiker. Varflör skulle man annars göra sig besvär med att samla folk till ting. Den utvecklingen sker överallt och det går att se att man lånat bra lagar från andra länder.
Att landskapslagarna var till för att stoppa anarkin är ju inget jag kommit på. Förmodligen har jag läst det hos Dick Harrison men jag tror att samma sak kan läsas hos fler historiker. Varflör skulle man annars göra sig besvär med att samla folk till ting. Den utvecklingen sker överallt och det går att se att man lånat bra lagar från andra länder.
Re: Kungars makt under järnåldern
AndreasE. I stort enig med dig!
Det tenderar att bli off topic. Men ägandet av alla dessa gårdar, vilket väl motsvarar ett drygt cistercienserklosers, ska nog ses med rätt ögon. En rätt vettig jämförelse är nog att en dryg handfull banker äger den absoluta merparten av alla fastigheter i detta land idag. Då som nu är det dock inte riktigt så enkelt, utan landborna skulle såväl Sigfrid som klostren (och bankerna idag) gå totalt bankrutt. Sigfrid och cisterciencerna kan alltså jämföras med investerare som tjänar pengar på ränta och avkastning. Det är stor skillnad mot det antagande som många verkar göra att man äger och driver alla dessa gårdar i egen regi med "personal"
Inte desto mindre representerar de mycket stora förmögenheter och jordägandet var synnerligen koncentrerat. Som kuriosa hjälpte jag en god vän att undersöka deras gårds historia. Det sades stolt att gården var den enda i trakten som aldrig legat under Lyckås. Efter mycket grävande kom vi fram till att frun på Lyckås, efter att make och alla andra utom en dotter dött, förmodligen i digerdöden, donerade gården för att få en plats i Vadstena kloster... summa summarum, hela trakten ägdes av en släkt....
Så ackumulerandet har med all tydlighet skett även hos oss, men avkastningen har inte varit tillräcklig för att skaffa sig total kontroll... man har kunnat bli rik på det, men samtidigt varit beroende av allmogen för att bli det.
Det tenderar att bli off topic. Men ägandet av alla dessa gårdar, vilket väl motsvarar ett drygt cistercienserklosers, ska nog ses med rätt ögon. En rätt vettig jämförelse är nog att en dryg handfull banker äger den absoluta merparten av alla fastigheter i detta land idag. Då som nu är det dock inte riktigt så enkelt, utan landborna skulle såväl Sigfrid som klostren (och bankerna idag) gå totalt bankrutt. Sigfrid och cisterciencerna kan alltså jämföras med investerare som tjänar pengar på ränta och avkastning. Det är stor skillnad mot det antagande som många verkar göra att man äger och driver alla dessa gårdar i egen regi med "personal"
Inte desto mindre representerar de mycket stora förmögenheter och jordägandet var synnerligen koncentrerat. Som kuriosa hjälpte jag en god vän att undersöka deras gårds historia. Det sades stolt att gården var den enda i trakten som aldrig legat under Lyckås. Efter mycket grävande kom vi fram till att frun på Lyckås, efter att make och alla andra utom en dotter dött, förmodligen i digerdöden, donerade gården för att få en plats i Vadstena kloster... summa summarum, hela trakten ägdes av en släkt....
Så ackumulerandet har med all tydlighet skett även hos oss, men avkastningen har inte varit tillräcklig för att skaffa sig total kontroll... man har kunnat bli rik på det, men samtidigt varit beroende av allmogen för att bli det.
Re: Kungars makt under järnåldern
AndreasE
Mycket intressanta artiklar, men det framgår ju att osäkerheten i kalkylen är mycket stor. Dessutom framgår inte hur stora gårdarna är.
Men inte minst framstående kvinnor kunde genom lämpliga giften samla på sig massor av egendom.
Vad gäller antalet skattebönder, heter det väl, så varierade det myckett i olika delar av landet.I Västergötland var det stora delar som ägdes av stormän och kyrka.
Mycket intressanta artiklar, men det framgår ju att osäkerheten i kalkylen är mycket stor. Dessutom framgår inte hur stora gårdarna är.
Men inte minst framstående kvinnor kunde genom lämpliga giften samla på sig massor av egendom.
Vad gäller antalet skattebönder, heter det väl, så varierade det myckett i olika delar av landet.I Västergötland var det stora delar som ägdes av stormän och kyrka.
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Kungars makt under järnåldern
AndreasE,
Feodalvälde är tvärtom mot "tingsvälde". Vid tingen kom makten från de fria männen.
I ett feodalvälde kommer makten från kungen och går nedåt via adel, vasaller osv ned till livegna bönder som i princip inte fick lämna gården de föddes på.
Våra bönder hade skjutsplikt och gästningsplikt (fram till Magnus Ladulås ) samt vissa arrendatorsbönder hade skyldighet att utföra dagsverken. Hårda pålagor naturligtvis - men - bönderna och arrendatorerna var aldrig livegna. Tvärtom, även en arrendator var en fri man vad det verkar.
Thomas
Feodalvälde är tvärtom mot "tingsvälde". Vid tingen kom makten från de fria männen.
I ett feodalvälde kommer makten från kungen och går nedåt via adel, vasaller osv ned till livegna bönder som i princip inte fick lämna gården de föddes på.
Våra bönder hade skjutsplikt och gästningsplikt (fram till Magnus Ladulås ) samt vissa arrendatorsbönder hade skyldighet att utföra dagsverken. Hårda pålagor naturligtvis - men - bönderna och arrendatorerna var aldrig livegna. Tvärtom, även en arrendator var en fri man vad det verkar.
Thomas
Historia är färskvara.