Vem valde kungen?

[Västgöten]

Ättelägg

Det var ju just det frågan handlade om. Vilka var det som utsåg kungen och hur gick till? Och om folket inte får vara med att välja så handlar det om diktatur. I dagens diktaturer finns också dolda grupper som gör valet som folket sedan får låtsas rösta om.

[Ättelägg]

Jaha, människan är sig lik. Skillnad finns dock i tid och referensramar. Att man idag har låtsas demokrati är just för att demokrati i dagens tappning existerar som fenomen. Järnålderns- och tidig medeltids svensken hade knappast den ramen. De torde ha något nedärvt system som de kan relatera till som dessutom med stor sannolikhet förändras över århundranden med förändrade minnen därefter. Om du undrar kring om jag tror på en demokrati där folket genom tinget hade makten, nä. Kunde folkets mening ha en betydelse, ja. Många gånger handlar det mesta för gemeneman att överleva dagen, stabilitet är vad människan för det mesta eftersträvat men om allt ställs på sin spets utifrån olika anledningar så tvingas folket att reagera, en faktor att räkna med. Rösträtt nämns här många gånger, rösträtt till vad är frågan som borde ställas.

Att försöka se dåtid genom nutidens lins är alltid svår. Att föreställa sig det som är bortom en själv ställer höga krav på individen. Men i mångt och mycket handlar det om individens position i samhällsgruppen. Vi ser även att skillnader mellan grupper verkar ha varit mer cementerade än i dag även om det inte är helt fritt från gruppens betydelse idag. Än idag är det grannens nya bil som står i fokus gällande min egen status än direktörens supermercedes på gräddhyllan. Folk repar inte deras bilar men gärna grannen, kompisens.

[Västgöten]

Ättelägg
Självklart handlade det inte om demokrati i dagens mening. Mer om sunt förnuft.
Nör kungen förr eller senare går i strid betyder det förstås mycket om folket frivilligt följer honom eller har tvingats ta emot honom som kung. Naturligtvis kämoar de hårdare för en kung de gillar.
Så tillspetsat kan man säga att rätten att vara med och välja kung var viktigare för kungen än för folket.

[Ättelägg]

Till detta måste läggas vad folket såg som rättmätig kung. Inte säkert, knappast troligt, att de lade samma betydelse av härskare i den yttersta ledaren som vi i dag. Hade kandidaten de mäktiga bakom sig, vart det lugnt i landet, rådde årsfred och rikliga skördar kanske det i sig räckte. Själv skulle jag tro att kandidaten presenterades utifrån rådande läge och de flesta nöjde sig därmed. Visade sig kandidaten ej hålla måttet, trots rätta anor kunde det säkert slå över. Men just vid valtillfället krävdes det nog mycket innan allmogen höjde sitt ogillande. Konsekvenserna för valet måste tas med i beräkningen, om jag som odal, går emot makten torde jag kunna räkna med konsekvenser om det ens hade någon betydelse. Ingen betydelse, tja då vet man vad denne står och har personen något inflytande överhuvudtaget torde det bli surt. Med betydelse ställs allt på sin spets, motståndet kommer att kosta i termer av allt från sanktioner till regelrätt krig. Vid sådana lägen måste du veta att du har stöd, inte bara allmänt ogillande av läget bakom dig, annars kommer du stå där utan allierade när motreaktionen kommer.

[Västgöten]

Alla tänkbara kungakandidatet var förstås mäktiga, så risken fanns alltid att stöta sug med makten.
Nu skall vi minnas att lagar ofta visar idealtillstånd. Av de kungaskiften vi vet något om så verkar det sällan enkelt. För hur skulle folk på tinget känna sig när de dömde en lönnmördare till kung?

[Ättelägg]

Återigen, det beror på tid och sed. Inte säkert att det var så förskräckligt att lönnmörda en "orättmätig" konung och dessutom berör det inte den lille mannen utan är de stora släkternas beteende. Politik under den största delen av människans historia har varit föremål för dem med makt, det har krävts antingen, religiösa skäl, osedvanligt miserabla eller en skicklig uppviglare för att skapa en maktsträvande kraft som "utgått" från vanligt folk, och med detta menas fria bönder inte de obesuttna. Vi har några fall av rena slavuppror som Spartacus och Haiti men då har det varit i kulturer med osedvanligt stor massa slavar och karismatiska ledare. Sällsynt men det har skett. Känner dock inte till något från Sverige eller närområdet.

[Yngwe]

Får glatt erkänna Ättelägg att jag gillar dina senaste inlägg. Du beskriver en ganska kärv och krass tillvaro där mycket handlar om att finna den enklaste tillvaron. Vem som var kung spelade nog inte så stor roll för allmogen, så länge han hök sig i skinnet och hade minimalt inflytande över deras liv. Kan tänka mig att valet av lagman var en större angelägenhet då risken var större att det skulle få betydelse för en själv.

[Västgöten]

Ättelägg
Det finns ju en rad kungamord beskrivna och i inget fall framgår det att det handlade om dåliga kungar. Det handlade om konkurrenten som struntade i valet och valde sug själva med svärd i hand.
Jag tycker att du gröver ner dig i egna tankevärldar istälket för att titta på de fakta vi faktiskt har.

[Ättelägg]

Och ett faktum är att den egenmäktige kunde ta över makten utan större svårigheter vilket du själv har nämnt. Kanske du skall gräva lite i din egen tankevärld?
Det jag skriver är naturligtvis utslag av mina tankar, det mesta spekulationer men det bygger på psykologi och de fakta vi har. Att läsa Erikskrönikan som en sanning är att gå på ett politiskt alster från en tid där källgranskning inte var speciellt omhuldat. Alstren beställdes av någon för att förhärliga någon. Även kyrkkrönikor osv var inte speciellt sakliga och oberoende. På detta kan vi lägga tidens knapphet och tidens tand. Vi har väldigt lite att fundera kring mao. En landskapslag, vem skrev den och i vilket syfte. Den äldsta är nog äldre västgötalagen som berör västgötland under ung 1200-talet. Varför skrevs den ned, kan det ha med tiden att göra. Varför behovet att visa på lag med skrift och dessutom peka på historiskt ursprung? Sannolikt för att hävda en ståndpunkt från de som bekostade projektet. Inte en oberoende, sann, källa till kunskap utan sannolikt behäftad med den dagens aktuella politik utifrån någons behov. Så, det som beskrivs är någons behov av att hävda något gentemot någon/ra annan/dra.
Tillbaka till ditt förakt med det jag skriver: kungamord är kungamord och att inte tro att det fanns folk som starkt ogillade detta är att blunda, skulle inte den mördades klienter och släkt köpa den nya som en god kung? Knappast, men vem skrev historien? Utöver dessa källor, brydde sig de övriga om överhetens görande om det inte direkt berörde dem? Gräv lite i dessa frågor.

[Carl Thomas]

Ättelägg,

Jag tror att vi skall se landskapslagarna som en del i maktkampen mellan kungen och tingen där kungen kämpade för att få en större maktsfär - och tingen kämpade för att behålla sin makt.

Lagmännen skrev ned, eller lät skriva ned, lagarna som gällde i respektive landskap - och tingen godkände sedan lagen.

Om lagarna kom till på kungens begäran - eller om Lagmännen präntade ned lagarna så att de kunde döma Kungen att följa respektive landskaps lag vet vi inte. Jag kan tänka mig att lagmännen tvingade igenom att kungen skulle garantera den lag som gällde i respektive landskap - och att kungen då ville ha lagarna skriftligt...

Thomas