Vikingarnas Novgorod

[Bäckahästen]

Är det någon som vet mer om det vikingatiden Novgorod? Hur stort var det? Vilka varor handlades det mycket med i staden? Hur mycket är utgrävt?

[Ättelägg]

En intressant länk till ett mer eller mindre förbisett fenomen som även behandlar Novgorod https://en.wikipedia.org/wiki/Rus%27_Khaganate

En bok att rekommendera är: W. Duczkos bok Viking Rus som föredömligt behandlar hela ämnet, inkl. Novgorod och även Khagan Rus.

[Bäckahästen]

Tack Ättelägg.

[Yngwe]

Jag har lite tankar på hur vi bör se på Novgorod. Jag har uppfattningen om att man ofta ser Novgorod som något som springer ur en skandinavisk "hållplats" för handel med med Dnepr och Volga-området, framförallt då med de rika områdena runt Svarta havet och Kaspiska havet.

Efter att under ganska lång tid plottat och studerat floder i "Ryssland" och toponymer knutna till flodfärder har jag en annan bild.

Först och främst. Utifrån geografiska förutsättningar är Novgorod inte en så solklar knutpunkt för att nå såväl Dnepr som Volga. På en nordlig rutt vore Staroja Ladoga ett naturligare alternativ, där man kan ta Volkhov söderut, (via Novgorod) och vidare via bl.a. Lovat och Dvina mot Dnepr, och man kan dessutom ta sig vidare upp till Onega och ta sig över mot Belozero då man nått Volga-systemet. Ett sydligare alternativ vore att från Östersjön ta sig upp för Dvina och runt Polotsk eller Gnezdovo välja rikting mot Volga eller Dnepr. Dessa alternativ lär vara kända för skandinavierna eftersom arkeologi påvisar deras närvaro längs dessa rutter.
Om syftet är att nå enbart Dnepr, eller enbart Volga, så är Novgorod inte heller en tydlig hållpats.
Inte heller är Novgorod en naturlig omlastningsplats där ett hinder av något slag tvingar fram en omlastning, vilket skulle göra det till en naturlig plats där handel uppstår. Det finns alltså inget som antyder att Novgorod (med föregångare) mer eller mindre per automatik uppstår på grund av skandinavisk handel.

Om man istället ser på platsen på samma sätt som vi skulle se på det om platsen låg i Sverige, så ser vi att läget vit utloppet ur Ilmen är centralt i en bygd som definieras av ett antal floder av betydelse. Msta, Lovat, Pola, Polist, Shelon plus flera mindre vattendrag är tillflödem, Volkhov utflödet. Novgorod är alltså en mycket tydlig regional knutpunkt och har förutsättningar för att vara en samlingsplats för regionens folk så länge dom funnits där. Dessutom finns goda jordbruksmarker runt Ilmen, vilket ger förutsättningar för relativt stor befolkning, och kanske framväxten av en lokal elit.

Tittar vi sen på förutsättningarna för Novgorod att bli en "överregional knutpunkt" så ser förutsättningarna ut så här, i medsols uppräkning.

Volkhov, förbindelse med Ladoga, vidare mot Östersjön, Finlands inland, Onega, och i förlägning Vita havet
Msta, förbindelse via belagd passage till Tversta i Volgasystemet.
Pola , möjlig förbindelse till övre Volga
Lovat, belagd passage till Dvina, med Polotskområdet, och vidare mot Östersjön eller Dnepr. Även Gnezdovo är ett aletrnativ.
Shelon, mot Pskovområdet, goda förutsättningar för passage mot Chereha, har dock inte lyckats belägga det ännu.
Mshaga (biflöde till Shelon) med belagd passage till Luga, vilken leder vidare till Östersjön


Enligt mig ska alltså Novgorod inte ses som en skandinavisk hållplats utan som ett regionalt centrum som expanderar sina kontakter utifrån sitt utmärkta läge. Skandinavernas roll i detta är egentligen sekundär, även om de på grund av sin inblandning kommer att spela en stor roll.

[Ättelägg]

Eller så är det helt enkelt en regional knutpunkt för Gårdarike, det tidiga Khaganatet. enl. Duczko var regionen mycket glest befolkat när de första skandinavierna redan vid slutet av 700 talet anlände till regionen. Slaverna hade inte än dykt upp så långt i norr och befolkningen bestod mest av jägarfolk med följande glesa population. Handelsvägen fanns där sedan mycket länge, handel och kontroll över handeln ledde till gårdarna i Gårdarike med möjligen Holmgård i centrum. Utöver detta är namnet Novgorod intressant då det betyder nya-staden, i relation till den gamla.

[Yngwe]

I det fallet litar jag mer på de som verkligen jobbat med detta, än Duczkos antagande. Möjligen kan han vara drabbad av pro-slavisk syn vilket inte sällan innebär att den slaviska expansionen var helt lugn och bara utnyttjade tomma områden...

Här finns läsvärt i ämnet som verkar påvisa att området nog var väl så bebott som Skandinavien under denna tid!

[Ättelägg]

Nä inte skall vi vända oss till arkeologi och historiker, bättre med andra vetenskaper som den om blommor och bin. Den verkar intressant och läste lite dit du länkat och vad jag förstår så har vi ett signifikant avbrott i jordbruket i tidig järnålder, när nu det var, som inte kan förklaras sedan är det allmänt om slaver och skogsbruk för att landa i medeltid. Skall läsa den närmare men Duczko är arkeolog, Polsk, och aktiv inom svensk arkeologi. Hans bok är inte speciellt kontroversiell utan han tar upp olika skolor och ideer kring Rus och dess historia. Han säger inte att det var folktomt men att slaverna inte än hade hunnit upp till trakterna av Novgorod när skandinavierna etablerade sig. Antar att det baserar sig på arkeologi vilket kanske inte säger allt men ger ändock hintar om större kulturella förändringar. Om vi har ett glapp i den tidiga järnåldern behöver absolut inte betyda att det som fanns före är detsamma som det som finns efter.

[Ättelägg]

en länk som beskriver samma sak, under 900 talet börjar slaverna dominera trakterna av bla Novgorod. https://en.wikipedia.org/wiki/East_Slavs

[Yngwe]

Ättlägg, artikeln ger en hel del information, inte minst en antydan om "skogsbruket" som alternativ. Även i Sverige tolkar vi gärna rikedom utifrån det klassiska jordbruket.... men det finns god anledning att se till alternativ. Boskap och skördande av skogens skatter är som påpekat i artikeln ett gott alternativ. Dock talar man om att det är floddalarna som är befolkade. På det stora hel är landet alltså glest befolkat om man jämför med kontinentala mått. Dock är knappast befolkningen glesare än i Skandinavien.... troligen är den ganska likartat i distributionen, den återfinns längs större vattendrag och sjöar, och i skogen däremellan är den mycket gles...


Alldeles oavsett, min analys av läget gäller oavsett hur länge man funnits på plats, oavsett när populationen växer till så är förhållandena detsamma. Det är inte skandinavernas handelsresor till Svarta havet eller Volgabulgarerna som skapar Novgorod, vilket svenskar ofta vill ge sken av. Det är läget i regionen, och de vidare möjligheterba, som skapar Novgorod. Sen har skandinaverna en betydande roll som inte ska förringas. Min mening är att det är tekniken med båtbyggeri som ger en framträdande roll. Man är helt enkelt bäst i detta vilket ger status och möjligheter.

[Bäckahästen]

Det här är en riktigt intressant diskussion som jag följer med spänning.