Valsgärde

[anganatyr]

Jag kunde inte låt bli utan att göra en skiss med siluetter av de olika båtarna som finns rekonstruerade från Valsgärde. Man ser tex de olika stävformerna och de olika storlekarna på båtarna. Helst ska det givetvis vara en planriting och spantritningar för att man bättre skall förstå de olika båtarnas form, men det här är ändå bättre än inget.

[anganatyr]

Jag tror att båtar runt 10 meter i längd var oerhört dyrbara föremål. De tog lång tid att bygga och byggandet krävde många arbetare och en del specialister - samt virket tog lång tid att skaffa fram, järnet som gick åt var dyrbart och det gick åt en hel del tid att få fram råvaran - och ännu längre tid att smida nitar och brickor.

Thomas

Jag kan inte annat än hålla med.

[Anders i Uppsala]

Att man fortsatte begrava på liknande sätt på samma plats i århundraden tyder på kontinuitet. Kanske var inte samhällssystemet alltför olika år 600 jämfört med år 900.

En tanke jag fick, är att kungabröder och/eller kungasöner med familj bodde i Valsgärde. För att undvika att bli lönnmördad i sömnen av någon manlig släkting eller hans hird ville man kanske hålla viss distans.

[AndreasE]

AndreasE,

Njaa, mellan 500 talet och 1100 talet skiljer det 600 år...

Jag tror att vi gick från små ättesamhällen styrda av "hövdingar" till små Kungastyrda områden när ättesamhällen slogs ihop - där sedan dessa Kungastyrda områden slogs ihop till vad som kallades Land styrda av en Landkung.

Detta kan mycket väl ha skett någon gång mellan 500 - 1100.

Jag tror att båtar runt 10 meter i längd var oerhört dyrbara föremål. De tog lång tid att bygga och byggandet krävde många arbetare och en del specialister - samt virket tog lång tid att skaffa fram, järnet som gick åt var dyrbart och det gick åt en hel del tid att få fram råvaran - och ännu längre tid att smida nitar och brickor.

Förutom detta fick man kanske brist på en båt nör den döde behravdes i den. Det borde ge ett betydande ekonomiskt avbräck - fram tills en ny båt byggts. Ingen av båtgravarna innehåller en vrakbåt vad jag kan förså. Det var troligen viktigt att båten var i gott skick, den skulle ju föra den döde till dödsriket. Ine förlisa på vögen dit.

Thomas

"Hövdingadömen" med radie på vad, 4-5 km, är extremt litet oavsett om det är 600-tal eller år 1100. Ditt ursprungliga resonemang föreslog dessutom att dessa extremt små kungadömen/hövdingadömen inte skulle ha slagits ihop förrän under tidig medeltid. Om du nu talar om en process av sammanslagning med kulmen under tidig medeltid, varför är då båtgravfälten som flest under vikingatid, inte vendeltid? I sådana fall har vi snarare en splittring i fler hövdingadömen med tiden, samtidigt som platser som Birka och Hovgården växer fram.

Min poäng är att det inte finns något underlag för att tro att människorna i båtgravarna är "kungar" eller hövdingar. Visst tillhör de samhällets elit, framför allt under vendeltid, men det handlar om ett fyndmaterial som har en betydligt bredare spridning. Bara de senaste åren har tex två hjälmar l hittats i brandgravar i närheten av Uppsala - på Inhåleskullen och i Gnista. I Gnistahögen fanns dessutom ett praktsvärd och praktsköld samt glasbägare och spelpjäser. Om alla dessa människor är kungar eller hövdingar så har vi en uppsjö (med ett mått av överdrift förstås) av dem. Jag tror att det är betydligt mer sannolikt att vi här ser uppvisningsutrustningen hos en vendeltida markägande elit. Det här var den samhällsgrupp som kunde uppbåda beridna krigare och om det fanns ett valkungadömme redan då, valde kungen. Men det betyder inte att de alla var kungar.

Som jag sa så tror jag inte att "vanliga" bönder hade lagt resurser på att anlägga båtgravar, men jag tvivlar på att man behövde vara kunglig. En båt på 6-10 meter var säkert en betydande ekonomisk investering, men knappast utanför den rikare markägande gruppens förmåga. Skickliga snickare hade man säkert ständigt knutet till sig, och i stort sett alla större gårdar hade egen järnproduktion och/eller eget järnsmide. Med tanke på båtens betydelse för transporter så var de nog mångtaliga längs vattendragen.

Vad jag vet finns det inga studier på båtarnas skick när de begravdes. Har för mig att någon var gammal och sliten, men oftast återstår ju bara nitarna. Flera båtar är stockbåtar med ett par varv spånt.

[Carl Thomas]

AndreasE,

Ingen av oss vet hur stort ett hövdingadöme var - eller ens om det fanns Hövdingar på 500 talet eftersom källor saknas - och arkeologin inte kan berätta det. Vi båda tror på olika saker och händelseutvecklingar. Något facit finns inte.

Min tro är att en ätts område inte var speciellt stort. Bara så stort att det kunde föda ättens medlemmar och att de kunde bo inom ättens område. ättens område gränsade till en annan ätts område.

Jag tror detta på grund av att jag tror att de första bönderna hade mutat in stora ägor för en gård (ett antal kvadratkilometrar) - och sedan klövs denna gård genom arv under seklernas gång fram till en punkt där det inte längre gick att klyva gårdarna då de inte längre skulle klara att försörja en familj.

Ursprungsgården blev alltså genom arvsskiften mindre - samtidigt var man släkt med folket i alla andra gårdar i området, släkten (Ätten) hade en huvudman som troligen kallade sig för Hövding, senare kanske Kung. Det var ungefär så ätterna bildades - och eftersom alla var släkt kunde ingen sälja sin gård till någon från ett annat område - och ungefär så föddes Odalbegreppet = ingen ägde sin gård, man bara förvaltade gården till nästa generation.

När gårdarna blev så små att de inte längre kunde delas ändrade man lagen och äldste sonen ärvde hela gården. Syskonen fick flytta från gården - eller starta ett torp på gården på gårdens mark. Detta innebar att ättesamhället började luckras upp, gränserna blev flytade, ätterna började slå sig samman - och grunden till Kungadömen var lagd.

Thomas

[anganatyr]

Jag gör som vanligt och lägger in siluetterna i det här inlägget.


Valsgärde 1 (1000-1050)

Båten var ca 8 m lång och hade en bredd på omkring 1,4 m. Ett träfragment av båten på ca 45 cm av kölen/förstäven hade bevarats. Materialet i detta fragment har varit barrträd. Båten har sammanfogats av ca 500 nitar och spikar. Borden har haft en tjocklek på ca 1,5 cm eftersom nitarna som sammanfogar två bord har en längd på ca 3 cm mellan huvud och bricka.

Den första båtgraven vid Valsgärde i Gamla Uppsala socken, Allan Fridell (i Fornvännen 25, 1930).

Olsén, Pär. 1945. Die Saxe von Valsgärde 1. (Acta Musei Antiquitatum Septentrionalium, Regiae Universitatis Upsaliensis, Valsgärdestudien).


Valsgärde 2 (892-900, innehåller arabiskt mynt präglat år 892)

Den klinkerbyggda båten i graven var ca 9,15 m lång och 1,95 m bred.

Båtgraven nr 2 vid Valsgärde, Gamla Uppsala, M. Dyfverman (Rig 12 Stockholm).

Modell av Valsgärde 2


Valsgärde 3 (900-talet)
Ej publicerad?


Valsgärde 4 (ca 950)

I graven återfanns en klinkerbyggd båt med en längd på ca 7,95 m och en bredd på ca 1,9 m. Höjden mittskepps var ca 0,55 m (frånsett eventuell "falsk köl") . För att sammanfoga båten har ca 300 nitar och spikar använts. Den var avsedd för 3-4 par roddare. Båten har haft ett ca 20 cm brett bottenbord. Detta bottenbord har varit fäst vid förstäven på ett mycket speciellt sätt. på var sida om bottenbord och förstäv finns en avlång järnbricka som det går fem stycken nitar genom. Om båten haft en "falsk köl" under bottenbordet gick ej att få klarhet i. På toppen av förstäven hade en järnring trätts. Järnringen hade två små järnkläppar (tydligen enkla Torshammare) som hittades tätt under markytan, just där stäven var. Denna ring med Torshammare har troligen varit en form av skyddsamulett för båten. På var sida har funnits fem bord, med nitnaglar på ett inbördes avstånd på ca 20 cm. Reinhold Odencrants beskriver båten på följande vis;

Farkosten synes vara byggd med särskild tanke på att bliva lätt och grundgående och den breda bottenplankan bör, om köl saknats, hava varit lämplig vid transport över land mellan olika vatten eller förbi forsar.

Odencrants, Reinhold. 1933. Båtgrav nr 4 vid Valsgärde, (Upplands fornminnesförenings tidskrift 43).


Valsgärde 5 (700-talet)

Finns en mycket kortfattad beskrivning i Vendeltid utgiven av Statens historiska museum, 1980. Se nedan;

Båten var klinkbyggd (ca 425 nitar) och ca 11,70 m lång. Den hade plats för 4-5 par roddare. Den döde låg i mittten av båten på ett mjukt underlag och hade sannolikt en mantel bredd över sig. Till vänster om sig hade han sitt svärd och två huggknivar och dessutom en glasbägare som låg vid svärdsfästet. En sköld låg över den döde och ytterligare två stod lutade mot båtens relingar. Hjälmen låg nedanför fötterna tillsammans med pilar.
Vid ena kanten av båten låg en s k angon - en hullingförsedd spjutspets, ett ålderdomligt och sällsynt föremål. Tre betsel låg nedanför mannens fötter, varav ett har förgyllda bronsbeslag, och strax därintill låg en trekloig gaffel.
En järnkittel låg vid ena båtkanten och den tillhörande järnkedjan för upphängningen påträffades i mitten av båten. Strax intill kitteln låg en eldbock och en järnyxa. Provianten, som hade lagts nära kitteln, bestod av delar av nötkreatur, ett och ett halvt svin, ett hästben samt eventuellt en grågås. Norr om båten låg ben efter två hästar och ett nötkreatur och söder om båten låg ben efter fyra hundar

UTRUSTNINGSLISTA

Vapen
1 hjälm
3 sköldar
1 svärd
2 huggknivar
1 angon
18 pilspetsar
1 kniv
1 bälte
2 svärdsgehäng eller bälten

För mat och dryck
1 glasbägare
1 järnkittel
1 skärding
1 halskar
1 eldbock

För häst och hund
3 betsel
1 dragkrok
4 broddar
3 hundkoppel

Till båten?
järnspiraler

Djur
4 hundar
2 hästar
minst 1 nötkreatur
1½ svin
½ får
grågås?

Verktyg
1 yxa
1 sax

Malmer, Anita. 1998. The textile fragments in boat-grave 5, Valsgärde, Old Uppsala parish, Uppland.

Lorentzon, M. 1997. Filt eller mantel? Analys av textilfragment från båtgrav 5 i Valsgärde. (i CD-uppsatser i laborativ arkeologi 96/97, del 2, Archaeological Research Laboratory, Stockholm University).


Valsgärde 6 (ca 750)

Rymde en klinkbyggd båt av granträ, omkring 10 meter lång med omkring 360 järnnitar. Den hade plats för 4-5 par roddare. Trots sin storlek så hade båten bara tre breda bordgångar på var sida om kölen. Den begravde låg på en bädd av fjädrar i båtens akter. På sin vänstra sida hade han två svärd, en scramasax, två glasbägare, och på sin högra sida ytterligare en scramasax. Kroppen och utrustningen förefaller ha varit täckt av någon slags täcken. I båten hittades också stora näversjok, hopsydda med sentråd. Gunilla Larsson har tolkat detta som ett näversegel.
Mot relingen fanns stod sköldar lutade. Över sköldarna fanns rester av textilier och mattor av näver, som tolkats som ett tält. Vid den dödes fötter låg två betsel samt två buntar med pilar. Vidare fanns en verktygskista, en kittel med upphängning, grytgaffel och stekspett, en glasskål, spelbräde med spelbrickor, ett svärdgehäng och två bälten, ett spjut, ett skrin, en hjälm samt därtill en häst och 2-3 hundar. Utanför båten låg en häst och en oxe

Näversegel

Arwidsson, Greta., 1942. Valsgärde 6. Die Gräberfunde von Valsgärde I. Acta Musei
Antiquitatum Septentrionalium Regiæ Universitatis Upsaliensis I. Uppsala.


Valsgärde 7 (ca 675)

Rymde en klinkbyggd båt av ekträ, ca 8,5 meter lång och 1,6 m bred, sammanfogad med ca 510 nitar. Den hade plats för 3-4 par roddare. Den begravde låg i båtens akter i en vagnskorg på ett fjäderbolster med en kudde. Till vänster om honom låg ett svärd och en scramasax och till höger ännu ett svärd med gehäng och en scramasax samt ett koger med pilar. Över kroppen låg tre sköldar. En dryckesbägare i trä och ett dryckeshorn låg till vänster om honom samt två mindre dryckeshorn längre bak i skeppet. Norr om kroppen låg en hjälm, möjligen ursprungligen förvarad i en korg eller kista. Sydväst om den döde mot förskeppet låg en yxa, en ullsax, en tåg och ett hundkoppel, samt ytterligare småsaker i ett skrin med lås och nyckel, samt ytterligare småsaker som kammar och träskålar. I ett läderfodral nära hans bälte fanns en pincett, eldstål och reservbrodd. Tillsammans med rester efter djur fanns ytterligare två samlingar av pilar, spelbrickor med bräde och tärningar. I båten låg även en lans.

Arwidsson, Greta., 1977. Valsgärde 7. Die Gräberfunde von Valsgärde III. Acta Musei Antiquitatum
Septentrionalium Regiæ Universitatis Upsaliensis V. Uppsala.


Rekonstruktionsteckning Valsgärde 7.


Valsgärde 8 (625-650)

Rymde en klinkbyggd båt huvudsakligen av granvirke, ca 9 meter lång och med omkring 440 nitar. Den hade plats för 4-5 roddare. Stävarna är svåra att rekonstruera på detta fynd. Den begravde var placerad på en bolsterbädd med kudde och täcke. Två sköldar täckte hans ben. Under sköldarna återfanns två skrin, det ena med rustningsdelar, det andra med olika småredskap. Två buntar pilar låg även under den ena skölden. En hjälm var också placerad vid fotändan. Vid sin vänstra sidan hade den döde en glasbägare, framför fotändan ytterligare två dryckeskärl samt minst fem träskålar. Här fanns även en verktygslåda med bryne, kniv, ullsax, kam, eldstål, pincett, järntråd och harts. I båtens förände fanns ett spelbräde, spelbrickor och ett skrin. Här fanns även en kittel med upphängning och en grytgaffel. I båten hittades näversjok, hopsydd med sentråd. Gunilla Larsson tolkar dessa näverdukar som ett segel. I förskeppet fanns även en hund med koppel. Två broddade hästar, dock endast den ena betslad, låg utanför ena sidan, och framför förskeppet en ko.

Näversegel

Arwidsson, Greta., 1954. Valsgärde 8. Die Gräberfunde von Valsgärde II. Acta Musei Antiquitatum
Septentrionalium Regiæ Universitatis Upsaliensis IV. Uppsala.


Valsgärde 9 (1000-talet, tyskt mynt från 1020)
Ej publicerad?


Valsgärde 10 (950-1000, mynt från Hedeby 950-1000)
Ej publicerad?

Valsgärde 11 (1000-talet)
Ej publicerad?


Valsgärde 12 (952-1000, arabiskt mynt präglat åt 952)
Ej publicerad?

Valsgärde 13 (800-talet)

Finns en mycket kortfattad beskrivning i Vendeltid utgiven av Statens historiska museum, 1980. Se nedan;

Båten var ca 9,8 m lång och 2,2 m bred. Den var byggd av 3 breda bord på vardera sidan om ett bottenbord. Till båten hörde relingsbeslag och en spik med öglehuvud. Vid relingarna hittades två flata järnspiraler som möjligen kan ha suttit i ändarna på stänger som uppburit ett tält över den döde. Ett ca 4 m2 stort stycke gulgrönt filtliknande material täckte större delen av båtens aktre hälft och låg både över och under den döde och hans vapenutrustning.
Den döde hade placerats strax akter om båtens mitt med huvudet i öster. Vid kraniet hittades en orange-gul pärla, som möjligen tillhört dräkten. Mitt i skelettet låg en liten hästfibula av brons, med bogar, lår och ögon av inlagd röd emalj. Resterna av en sköld påträffades ovanför kraniet och ytterligare en sköld vid båtens mitt.
Ett svärd med en stor del av träslidan bevarad låg insvept i det tältlika materialet på skelettets vänstra sida och under svärdet hittades ett eldstål och en flintbit. Två buntar med pilspetsar, den ena med 27 pilar, den andra med tio, låg nära båtens mitt.
Tvärs över båtens botten, nära fören, låg ett betsel, som möjligtvis legat i ett träfodral. Betslet har ormbett av järn och läderremmarna var dekorerade med förgyllda bronsplattor med djurornamentik, en del även med emaljinläggningar.
Strax nedanför betslet påträffades en verktygslåda som bl a innehöll en ull-sax, en hammare och ett par oanvända hästbroddar.
Resten av båtens förstäv var fylld med skelettdelar av fisk, får och nötkreatur och ibland dessa hittades de 36 små halvklotformiga spelbrickorna av ben. I rad utanför båten låg tre hästar. Alla var broddade och två hade grimmor dekorerade med bronsstift. Intill den mittersta hästen hittades två dragkrokar och ett par järnsöljor.

UTRUSTNINGSLISTA

Vapen
1 svärd
2 sköldar
37 pilar

För häst och hund
1 betsel
2 grimmor
17 isbroddar, varav 2 oanvända
2 dragkrokar
2 järnsöljor

Djur
fisk
fågel
får
nötkreatur

Verktygslåda
Sax
1 hammare

Övrigt
1 orange-gul pärla
1 hästfibula
eldstål + flinta

Spel och dobbel
36 spelbrickor

Textilier
gulgrönt filtliknande material

Valsgärde 14 (ca 800 e.Kr.)

Båten i graven var klinkerbyggd och ca 11,75 m lång och ca 2,09 m bred. Båten var byggd i ekträ och hade en vikt på ca 800 kilo. Båten bör ursprungligen ha haft 6 årpar. Sommaren 1985 och 1986 blev fullskale rekonstruktionen Arnljot byggd i Gällö. Ledare för rekonstruktionsbygget var Jan Bill från Vikingeskibsmuseet i Roskilde. Med som konsulent från museet i Roskilde var också Søren Vadstrup och ledare för hela projektet var Thomas Johanson (ledare för Institutet för Förhistorisk teknologi i Östersund). Arnljot byggdes med tidstypiska verktyg och arbetsmetoder. Till exempel klyvdes borden ut ur stockarna istället för att sågas. På rekonstruktionen sattes ett ca 25 kvadratmeter stort råsegel för att testa båtens seglingsegenskaper. Om originalbåten haft segel vet vi inte. Båten kunde dock hålla höjden vid kryssning, men mot vinden ros den snabbare, Vid halvvind og akter for tvers kom rekonstruktionen upp i en hastighet av 7 knop. Arnljot sjösattes klockan 12.05 den 5 oktober 1986. Båten kunde ros utan vidare längre sträckor med en hastighet av omkring 4 knop. Topphastigheten vid rodd låg på ca 5,5 knop.

Arnljot - Vikingabåten i Gällö, Jan Bill och Thomas Johansson (i Forntida teknik nr 14 1987).

I vikingernes kølvand, Søren Vadstrup, 1993 (utgiven av Vikingskibshallen i Roskilde).


Arnljot (rekonstruktion av Valsgärde 14).


Valsgärde 15 (900-talet)
Ej publicerad?





Allmänna källor om Valsgärde
Rapport från utgrävningarna i Valsgärde
Development and change of a
burial ground over 1300 years
Uppsala högars datering
Hade de näversegel under yngre järnålder?
De vikingatida båtgravarna i Valsgärde : relativ kronologi, Schönbäck Bengt, (i Fornvännen 2002).
Larsson Gunilla, Båtarna från Valsgärdes båtgravar, (i TOR vol.5 1993).
Schönbäck Bengt, A grafwae bakkae, (i TOR 1957).
Statens Historiska Museum (red; Sandwall Ann), Vendeltid, Stockholm 1980.

[Carl Thomas]

Angantyr, har du sett denna bok?

https://books.google.se/books/about/Die ... edir_esc=y

Thomas

[anganatyr]

Angantyr, har du sett denna bok?

https://books.google.se/books/about/Die ... edir_esc=y

Thomas

Jag tror det är en annan utgåva av Greta Arwidssons bok om Valsgärde 7 (bok nr 3 i serien). Jag har den boken, men i en annan utgåva. Framsidan ser annorlunda ut på min bok.

[anganatyr]

Jag har precis börjat läsa Ship and Society - Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden, Aun 37, Uppsala 2007, en avhandling av Gunilla Larsson. Tyvärr så har jag inte jättestort förtroende för Gunilla Larssons rekonstruktionen då hon oftast gör båtarna större än vad materialet tillåter. Tex så rekonstruerade hon om en av båtarna i båtgravarna från Gamla Uppsala (Bengt Schönbäck hade redan gjort en bra rekonstruktion av båten i grav 3) och den var så stor att den inte fått plats i det ursprungliga gravschaktet. https://abc.se/~pa/bld/embla.htm
Gunilla Larssons rekonstruktion;

Båten i båtgrav 3 är i rekonstruktion 7,2 m lång och 1,5 m bred.

Båtgravar i Gamla Uppsala, Else Nordahl, sidan 72;

Schaktet, som var lagt i OSO-VNV, var ca 5,6 m långt och 1,15 m brett, vilket ger en preliminär uppfattning om storleken på den båt, som rymts i schaktet.

Nu har hon gjort rekonstruktioner av samtliga båtarna i Valsgärde i sin avhandling. Tyvärr finns inga rekonstruktionsritningar, utan bara en tabell med måtten på båtarna. Om man jämför med tidigare rekonstruktioner så har hon åter igen gjort båtarna väldigt stora (jämför måtten på båtarna i tidigare inlägg i denna tråd). Men det är kanske bättre än ingenting?

Valsgärdebåtarna enligt Gunilla Larsson;

Valsgärde 1
Längd: 9.06 m
Bredd: 1.72 m

Valsgärde 2
Längd: 9.84 m
Bredd: 2.2 m

Valsgärde 3
Längd: 14.1 m
Bredd: 2.25 m

Valsgärde 4
Längd: 8.65 m
Bredd: 2.02 m

Valsgärde 5
Längd: 13 m
Bredd: 2.1 m

Valsgärde 6
Längd: 12.76 m
Bredd: 2.01 m

Valsgärde 7
Längd: 10.45 m
Bredd: 1.95 m

Valsgärde 8
Längd: 10.95 m
Bredd: 1.86 m

Valsgärde 9
Längd: 5.45 m
Bredd: 1.07 m

Valsgärde 10
Längd: 9.85 m
Bredd: 1.44 m

Valsgärde 11
Längd: 6.6-7.1 m
Bredd: 0.9-1.02 m

Valsgärde 12
Längd: 11.45 m
Bredd: 1.88 m

Valsgärde 13
Längd: 11.14 m
Bredd: 2.5 m

Valsgärde 14
Längd: 12.14 m
Bredd: 2.16 m

Valsgärde 15
Längd: 12.15 m
Bredd: 1.7 m

[anganatyr]

Jag har precis börjat läsa Ship and Society - Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden, Aun 37, Uppsala 2007, en avhandling av Gunilla Larsson. Tyvärr så har jag inte jättestort förtroende för Gunilla Larssons rekonstruktionen då hon oftast gör båtarna större än vad materialet tillåter. Tex så rekonstruerade hon om en av båtarna i båtgravarna från Gamla Uppsala (Bengt Schönbäck hade redan gjort en bra rekonstruktion av båten i grav 3) och den var så stor att den inte fått plats i det ursprungliga gravschaktet. https://abc.se/~pa/bld/embla.htm
Gunilla Larssons rekonstruktion;

Båten i båtgrav 3 är i rekonstruktion 7,2 m lång och 1,5 m bred.

Båtgravar i Gamla Uppsala, Else Nordahl, sidan 72;

Schaktet, som var lagt i OSO-VNV, var ca 5,6 m långt och 1,15 m brett, vilket ger en preliminär uppfattning om storleken på den båt, som rymts i schaktet.

Nu har hon gjort rekonstruktioner av samtliga båtarna i Valsgärde i sin avhandling. Tyvärr finns inga rekonstruktionsritningar, utan bara en tabell med måtten på båtarna. Om man jämför med tidigare rekonstruktioner så har hon åter igen gjort båtarna väldigt stora (jämför måtten på båtarna i tidigare inlägg i denna tråd). Men det är kanske bättre än ingenting?

Valsgärdebåtarna enligt Gunilla Larsson (inom parantes tidigare rekonstruktion);

Valsgärde 1
Längd: 9.06 m (8 m)
Bredd: 1.72 m (1.95 m)

Valsgärde 2
Längd: 9.84 m (9.15 m)
Bredd: 2.2 m (1.95 m)

Valsgärde 3
Längd: 14.1 m
Bredd: 2.25 m

Valsgärde 4
Längd: 8.65 m (7.95 m)
Bredd: 2.02 m (1.9 m)

Valsgärde 5
Längd: 13 m (11.7 m)
Bredd: 2.1 m

Valsgärde 6
Längd: 12.76 m (10 m)
Bredd: 2.01 m

Valsgärde 7
Längd: 10.45 m (8.5 m)
Bredd: 1.95 m (1.6 m)

Valsgärde 8
Längd: 10.95 m (9 m)
Bredd: 1.86 m

Valsgärde 9
Längd: 5.45 m
Bredd: 1.07 m

Valsgärde 10
Längd: 9.85 m
Bredd: 1.44 m

Valsgärde 11
Längd: 6.6-7.1 m
Bredd: 0.9-1.02 m

Valsgärde 12
Längd: 11.45 m
Bredd: 1.88 m

Valsgärde 13
Längd: 11.14 m (9,8 m)
Bredd: 2.5 m (2.2m)

Valsgärde 14
Längd: 12.14 m (11.75 m)
Bredd: 2.16 m (2.09 m)

Valsgärde 15
Längd: 12.15 m
Bredd: 1.7 m