Tillnamnet ”Skötkonung”

500 f.Kr. - 1066
Ephraim
Inlägg: 43
Blev medlem: 13 maj 2015, 22:46

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

Inlägg av Ephraim » 24 november 2015, 14:39

Det finns (åtminstone) två fornengelska ord sceatt och scēat som säkert båda kunde skrivas <sceat>. Skillnaden mellan långa och korta vokaler markerades så gott som aldrig (makron, ett streck, över långa vokaler är en modern konvention) och att dubbelteckna långa konsonanter gjordes nog inte konsekvent (och särskilt i slutet av ord fanns nog en tendens till förkortning).

Det första ordet är sceatt med kort diftong och långt t. Detta ger Wiktionary betydelserna:
1. treasure, money, wealth
2. a coin or unit of money


Det här ordet är alltså det som motsvarar gotiska skatts, fornhögtyska scaz etc. som har listats ovan. Det motsvarar även svenskans skatt (fornsvenska skatter) och fornisländskans skattr.

Också i de äldsta nordiska språken verkar ordet ha betytt ungefär detsamma som skatt gör idag (fast det var säkert lite bredare). Se Fornsvensk lexikalisk databas (slå på skatter) och för fornisländska, Cleasby/Vigfusson eller Zoëga (leta på skattr)
http://spraakbanken.gu.se/fsvldb/
http://lexicon.ff.cuni.cz/html/oi_cleas ... b0540.html
http://norse.ulver.com/dct/zoega/

Det andra ordet är scēat med lång diftong och kort t. Detta ger Wiktionary betydelserna:
1. corner, angle, projection
2. nook, area, region
3. lap, bosom
4. bay

https://en.wiktionary.org/wiki/sceatt

Det här ordet är släkt med svenskans sköte och sköt (det senare i betydelsen ’skarv m.m.’) som ursprungligen är samma ord, och fornnordiska skaut. Ursprunget är ett urgermanskt *skautaz. Det finns även ett dialektalt svenskt skot med utvecklingen au > ō istället för au > ȫ som är det typiska i svenskan.

För fornisländskan ger Zoëga följande betydelser av skaut:
(1) corner of a square cloth (hann var borinn í fjórum skautum til búðar); feldr fimm alna í s., a cloak five ells square; of the heaven (þeir gerðu þar af himin ok settu hann upp yfir jörðina með fjórum skautum);
(2) corner of a sail or sheet; byrr beggja skauta, a fair wind (right astern); fig., hann mun verða yðr þungr í skauti, hard to deal with;
(3) flap, skirt of a cloak (hón hafði yfir sik skallats-skikkju hlaðbúna í s. niðr);
(4) lap (sitja, liggja í skauti e-s);
(5) a square piece of cloth, kerchief (menn báru þá hluti sína í s., ok tók jarlinn upp);
(6) a lady’s hood.


https://en.wiktionary.org/wiki/sceat
https://en.wiktionary.org/wiki/Appendix ... ic/skautaz
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.ph ... 9/131.html

————————

Man skulle kanske kunna tolka <sceat> på mynten som ett slags ordvits. Det skulle kunna vara en anglisering skaut > scēat (betydelsemässigt tror jag de besläktade orden fortfarande var ganska lika) men det liknar ju även sceatt i betydelsen ’mynt m.m.’.

Att det nordiska ordet skattr/skatter/skatt i sig självt skulle ha blivit till sköt- eller skot- i detta namn tycker jag låter mindre troligt, då är det något slags oregelbunden ljudutveckling enbart här. Om det finns en koppling får det vara ett lån, men det finns väl ingen solklar källa (jag tror inte att det engelska ordet skulle ha lånats i den formen).

————————
Yngwe skrev:Att sceat i vår del av världen skulle betyda pengar eller mynt är alltså ingen högodsare, och att sceat blir sköt följer väl med samma logik som att dead är död och bread är bröd.
Det är inte riktigt samma logik som att dead och bread motsvarar död och bröd. Skatt/sceatt går tillbaka till urgermanska *skattaz med kort *a som blivit till en kort diftong i fornengelskan. Död/dead och bröd/bread går tillbaka till *daudaz och *braudan med en diftong *au som har blivit till långt ȫ i fornsvenskan (men bevarats som au i fornisländskan, jfr dauðr och brauð) och till en lång diftong ēa i fornengelskan. Notera alltså att dēad och brēad hade långa diftonger i fornengelskan medan sceatt hade en kort. Den korta diftongen ea blev a i medelengelskan så ordet sceatt skulle regelbundet bli till shat (en stavning scat finns det vissa belägg för i medelengelskan men inte senare).

https://en.wiktionary.org/wiki/Appendix ... ic/skattaz
https://en.wiktionary.org/wiki/Appendix ... nic/daudaz
https://en.wiktionary.org/wiki/Appendix ... nic/braudą
Wurner skrev:Sen kanske alltihopa faller redan på att "sköt" eller "sceat" inte på naturligt sätt kan härledas från "skyt" eller hur det nu skrevs och uttalades kring år 1000?
En övergång från y > ö och i > e är faktiskt ganska vanlig i svenskans historia, vilket bland annat ses i fyl > föl. Övergången är mer omfattande i götamål än i andra dialekter. Övergången gäller främst korta vokaler, men det är kanske inte helt självklart att vokalen ursprungligen var lång. Dock sker övergången i första hand i yngre fornsvenska tror jag, och namnet är väl belagt tidigare än så.

Men helt orimligt är det nog inte ljudmässigt att tänka sig sköt av skyt.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4982
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

Inlägg av Yngwe » 24 november 2015, 15:15

Tack för information Ephraim. Intressant, jag tar din rättelse och erkänner gärna att det var hugget ur luften och kanske inte stämmer med ditongernas logik. Om det nu finns någon sådan :D


Är det inte möjligt just att ordet här tagit en omväg via England eller för all del de slaviska områdena och att man sen återinfört det som benämning just för mynt. Om ordet sceat importerades från England på 700-talet, hur skulle det då låta i Skandinavien på 1200-talet?

Castor
Inlägg: 1171
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

Inlägg av Castor » 24 november 2015, 16:14

De äldsta kända formerna är Hervararsagans skautkonung och Äldre Västgötalagens skotkonongær. Varken Adam, Saxo eller Snorre verkar ha känt till namnet. Kopplingen till skyterna verkar inte särskilt trolig. Var benämningen "skyter" ens känd för någon som inte hade studerat antika grekiska och romerska skrifter?

Ephraim
Inlägg: 43
Blev medlem: 13 maj 2015, 22:46

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

Inlägg av Ephraim » 24 november 2015, 17:28

Yngwe skrev:Tack för information Ephraim. Intressant, jag tar din rättelse och erkänner gärna att det var hugget ur luften och kanske inte stämmer med ditongernas logik. Om det nu finns någon sådan :D


Är det inte möjligt just att ordet här tagit en omväg via England eller för all del de slaviska områdena och att man sen återinfört det som benämning just för mynt. Om ordet sceat importerades från England på 700-talet, hur skulle det då låta i Skandinavien på 1200-talet?
Gissningsvis skulle det heta *skiatt eller *skiatter på äldre fornsvenska (där *tt kanske skrevs enkelt i slutet av ord) och *skjatt eller *skjattr på fornisländska. På modern svenska hade det utvecklats till *skjätt.

Man kan jämföra med lån i andra riktningen, såsom fornengelska dearf som troligen lånats från en tidig fornnordisk form motsvarande fornisländska djarfr, äldre fornsvenska diarfer och nusvenska djärv. På 700-talet bör både de nordiska språken och engelskan ha haft en kort diftong ea som uttalades ungefär likadant.

I fornengelskan uttalades <sc> ofta som sh i dagens engelska, så <sceatt> uttalades nog typ ”sheatt” egentligen. Om det var fallet redan på 700-talet är jag dock osäker på, och det är fortfarande möjligt att de nordiska språken lånat ordet med *sk. Alternativet är att det skulle ha hetat *siatt(er) på äldre fornsvenska.
Castor skrev:De äldsta kända formerna är Hervararsagans skautkonung och Äldre Västgötalagens skotkonongær. Varken Adam, Saxo eller Snorre verkar ha känt till namnet.
Detta går ganska bra ihop med att förledet är just det fornnordiska ordet skaut, som alltså heter just skaut på fornisländska och sköt på svenska (ofta med den förlängda form sköte). En dialektal form skot finns även belagd i svenskan.

MrB
Inlägg: 262
Blev medlem: 16 september 2015, 07:50

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

Inlägg av MrB » 24 november 2015, 17:51

Angående tillnamnet skotkonung/skötkonung:

1200-tals källan?
Som redan nämnt, Hervararsagan eller varför inte västgötalagens kungalängd? (Eller är denna längd en 1300-tals produkt?)

Den första källan?
Se ovan. Men om nu vissa ord på Sigtuna-mynten kan tolkas som ord liknandes ord som skot eller sköt så blir väl en ännu tidigare källa just dessa mynt och källtiden just när dessa mynt präglades.

Andra källor?
Kanske kan man hitta några skot-/sköt-liknande ord i andra sammanhang i den norröna litteraturen?

Websidan http://www.abdn.ac.uk/skaldic listar i alla fall en hel del skot/sköt-liknande ord, se listan direkt nedan (jag sökte efter sk%t%-ord, rensade bort en hel del som jag tyckte låg för långt ifrån, %=wildcard)

(Ursäkta att listan blev så lång trots rensing)

skata (noun f.) - 1
Skatalundr (noun m.) - 0
skati (noun m.) ‘chieftan, prince’ - 42
skatta (verb) - 31
skattaheimta (noun f.) - 1
skattahǫfðingi (noun m.) - 4
skattalauss (adj.) - 11
skattaskinn (noun n.) - 0
skattbóndi (noun m.) - 8
Skatteimr (noun m.) - 0
skattfé (noun n.) - 1
skattfœrir (noun m.) - 1
skattfrí (adj.) - 1
skattgilda (verb) ‘[tribute-paying]’ - 24
skattgildi (noun n.) - 13
skattgildr (adj.) - 31
skattgjafaskuld (noun f.) - 1
skattgjafaskylda (noun f.) - 1
skattgjald (noun n.) - 7
skattgjalda (verb) - 1
skattgjǫf (noun f.) - 18
skattgreizla (noun f.) - 1
skattheimta (noun f.) - 0
skattheimtan (noun f.) - 0
skattheimtandi (noun m.) - 0
skattheimtumaðr (noun m.) - 1
skattjarl (noun m.) - 1
skattjǫrð (noun f.) - 1
skattkaupandi (adj.) - 7
skattkonungr (noun m.) - 21
skattland (noun n.) ‘[tributary lands]’ - 29
skattmaðr (noun m.) - 7
skattpenningr (noun m.) - 2
skattr (noun m.) ‘treasure, wealth’ - 244
skattskylda (noun f.) - 0
skattskylda (verb) - 0
skattsœti (noun m.) - 1
skattsvarr (adj.) - 1
skatttaka (noun f.) - 2
skattvarareyrir (noun m.) - 0
skattvarr (adj.) - 1
skattyrða (verb) - 15
skattyrði (noun n.) - 1
skattþing (noun n.) - 0
skaturnir (noun m.) - 0
skatuvegr (noun m.) - 0
skatviða (noun f.) - 0
Skatyrnir (noun m.) ‘Skatyrnir’ - 2
skatzvarr (adj.) - 0
skaut (noun n.) ‘sail’ - 118
skautaðarskeggi (noun m.) - 0
skautakistill (noun m.) - 1
skautbjǫrn (noun m.) - 0
skautermr (noun f.) - 1
skautfagr (adj.) - 1
skautfeldr (noun m.) - 3
skautgjarn (adj.) - 0
skauthekla (noun f.) - 1
skauthetta (noun f.) - 3
skauthreinn (noun m.) ‘[sail-reindeer]’ - 1
skauti (noun m.) - 15
skautjǫlfuðr (noun m.) - 1
skautkistill (noun m.) - 0
skautkonungr (noun m.) - 0
skautreip (noun n.) - 2
skauttoga (verb) - 6
skautvanr (adj.) - 0
skautvænn (adj.) ‘[sail-fair]’ - 1
skettingr (noun m.) - 1
skeyta (verb) - 54
skeyti (noun n.) ‘arrow, missile’ - 63
skeytiligr (adj.) - 0
skeyting (noun f.) - 10
skeytingafé (noun n.) - 0
skeytingarvitni (noun n.) - 5
skeytingr (noun m.) - 1
skeytingseyrir (noun m.) - 2
skeytir (noun m.) - 0
skeytligr (adj.) - 0
skeytningavitni (noun n.) - 3
skeyttr (adj.) - 1
skitinbeinn (adj.) - 1
skitinkjafta (noun f.) - 1
skitinn (adj.) - 1
skitja (noun f.) - 1
skitligr (adj.) - 1
Skitságulíð (noun ?) - 0
skíat (noun f.) - 0
skíta (verb) - 9
skítfugl (noun m.) - 2
skítíandliti (noun n.) - 0
skítkarl (noun m.) - 2
skítr (noun m.) ‘shit’ - 4
skítráðr (adj.) - 1
skjáti (noun m.) - 1
skjátr (adj.) - 0
Skjáþveit (noun f.) - 0
skjót- ((prefix)) - 0
skjóta (verb) ‘shoot’ - 1272
skjótandi (noun m.) ‘[Shooter]’ - 2
skjótbúinn (adj./verb p.p.) - 1
skjótfall (noun n.) - 1
skjótfara (adj.) - 0
skjótfœri (noun n.) - 1
skjótfœrr (adj.) - 3
skjótgǫrr (adj.) - 1
skjóthendr (adj.) - 2
skjóti (noun m.) - 2
skjótkeyptr (adj./verb p.p.) - 1
skjótkørinn (adj./verb p.p.) - 1
skjótla (adv.) - 1
skjótlátr (adj.) - 4
skjótleiki (noun m.) - 3
skjótleikinn (adj./verb p.p.) - 1
skjótleikr (noun m.) - 11
skjótleiksmunr (noun m.) - 3
skjótliga (adv.) ‘[quickly]’ - 69
skjótligana (adv.) - 2
skjótligr (adj.) - 34
skjótlitinn (adj./verb p.p.) - 1
skjótlyndr (adj.) - 2
skjótmælgi (noun f.) - 1
skjótorðliga (adv.) - 1
skjótorðr (adj.) - 17
skjótr (noun m.) - 13
skjótr (adj.) ‘quick(ly)’ - 1143
skjótráðinn (adj./verb p.p.) - 0
skjótráðr (adj.) - 15
skjótræði (noun n.) - 15
skjótskipti (noun n.) - 0
skjótsvarðr (adj./verb p.p.) - 1
skjótsvarinn (adj./verb p.p.) - 0
skjóttíndr (adj./verb p.p.) - 1
skjóttr (adj.) - 1
skjótyrði (noun n.) - 2
skjúta (verb) - 0
skœti (noun n.) - 0
skœting (noun f.) - 4
skœtingr (noun m.) - 0
skot (noun n.) ‘shot’ - 181
skota (noun f.) - 0
skota (verb) ‘[shoves]’ - 4
skotahǫfðingi (noun m.) - 1
skotakollr (noun m.) - 7
skotakonungr (noun m.) - 31
skotakonungsveldi (noun n.) - 0
skotan (noun f.) - 3
skotaveldi (noun n.) ‘[Scots’ realm]’ - 2
skotáss (noun m.) - 1
skotbakkalengð (noun f.) - 1
skotbakki (noun m.) - 9
skotbaugr (noun m.) - 1
skotberg (noun n.) - 2
skotblað (noun n.) ‘[shoot-blade]’ - 1
skotborgará (noun f.) ‘Kongeå’ - 3
skotbógr (noun m.) - 3
skotbrattr (adj.) - 0
skotbroddr (noun m.) ‘[missile-points]’ - 1
skotbrot (noun n.) - 0
Skotbrú (noun f.) - 0
skoteldr (noun m.) - 9
skoteygr (adj.) - 5
skotfé (noun n.) - 7
skotfimi (noun f.) - 4
skotfimr (adj.) - 3
skotfjárheimta (noun f.) - 1
skotfœri (noun n.) - 18
skotfœrr (adj.) - 1
skotfróðr (adj.) - 0
skothenda (noun f.) - 1
skothending (noun f.) - 3
skothendr (adj.) - 2
skothlutr (noun m.) - 2
skothríð (noun f.) - 25
skothvalr (noun m.) - 4
skothyrna (noun f.) - 0
skoti (noun m.) ‘[adversaries]’ - 12
skotjǫrð (noun f.) ‘[swaying earth]’ - 1
skotkonungr (noun m.) - 0
Skotland (noun n.) ‘[Scotland]’ - 69
Skotlandsfirðir (noun m.) - 0
skotlenzkr (adj.) - 1
skotmaðr (noun m.) - 9
skotmannshlutr (noun m.) - 11
skotmannshvalr (noun m.) - 4
skotmark (noun n.) - 1
skotmál (noun n.) - 30
skotmæli (noun n.) - 1
skotna (verb) - 2
skotnaðr (noun m.) - 0
skotnaðr (noun m.) ‘[luck]’ - 1
skotnaðr (noun m.) ‘shooting-adder’ - 1
skotningr (noun m.) - 1
skotnuðr (noun m.) - 0
skotpenningr (noun m.) - 12
skotpenningsmǫrk (noun f.) - 1
skotr (noun m.) ‘Scot’ - 24
skotra (verb) - 1
skotri (noun m.) - 1
skotshlutr (noun m.) - 2
skotsilfr (noun n.) - 6
skotskúr (noun f.) - 1
skotspánn (noun m.) ‘[a target]’ - 1
skotspjót (noun n.) - 3
skotssilfr (noun n.) - 16
skotsteinn (noun m.) - 0
skott (noun n.) - 0
skotta (verb) - 5
Skottaland (noun n.) - 0
skotteinn (noun m.) - 1
Skotti (noun m.) - 0
skottóttr (adj.) - 1
skotvagn (noun m.) - 1
skotvápn (noun n.) - 24
skotvǫndr (noun m.) - 1
skotyrði (noun n.) - 3
skotǫgn (noun f.) - 0
Skótbúð (noun f.) - 0
Skótún (noun n.) - 0
skutaran (noun ?) - 0
skutari (noun m.) - 0
skutá (noun f.) - 0
skutborð (noun n.) - 0
skutbreiðr (adj.) - 1
skutbryggja (noun f.) - 10
skutbyggi (noun m.) - 1
skutfestr (noun f.) - 4
skutildiskr (noun m.) - 2
Skutileyjar (noun f.) - 0
Skutilfjǫrðr (noun m.) - 0
skutill (noun m.) ‘[trencher]’ - 13
skutill (noun m.) - 5
Skutilsfjǫrðr (noun m.) - 3
skutilssveinn (noun m.) - 55
skutilsveinaskylda (noun f.) - 1
skutilsveinn (noun m.) - 11
skutilsveinssonr (noun m.) - 0
skutla (verb) - 15
Skutlaberg (noun n.) - 0
skutlahlið (noun n.) - 0
skutlan (noun f.) - 2
Skutlin (noun f.) - 0
skutmenni (noun n.) - 0
skutr (noun m.) ‘[stern]’ - 29
skutstafn (noun m.) - 24
skuttingr (noun m.) - 1
skutull (noun m.) - 2
skutþilja (noun f.) - 2
skúta (noun f.) ‘boat’ - 197
Skúta (noun f.) ‘Skúta’ - 41
skúta (verb) - 3
Skútaðarskeggi (noun m.) - 0
skúti (noun m.) ‘overhanging cliff’ - 117
skútnaherr (noun m.) - 10
skútnalið (noun n.) - 4
skútnamaðr (noun m.) - 6
skútuhvalr (noun m.) - 1
skútuskip (noun n.) - 0
skytahlutr (noun m.) - 1
skytari (noun m.) - 1
skyti (noun m.) - 18
skytingr (noun m.) - 0
skytingsstofa (noun f.) - 1
skytja (noun f.) ‘[markswoman [= Skaði]]’ - 5
skytningastofa (noun f.) - 1
skytningr (noun m.) - 32
skytningseyrir (noun m.) - 0
skytningsfé (noun n.) - 0
skytningsstofa (noun f.) - 15
skytta (noun m.) - 0
skyttabátr (noun m.) - 0
skyttatjald (noun n.) - 0
skyttr (noun m.) - 0
skýtjald (noun n.) - 1
skǫtu- ((prefix)) - 0
skǫtubarð (noun n.) - 2
Skǫtufjǫrðr (noun m.) - 0
skǫtulær (noun n.) - 2
skǫturoð (noun n.) - 0
skǫtuvegr (noun m.) - 0

Alltför få av de ovannämnda orden har fått en engelsk översättning.
Här några mer eller mindre lyckade engelska->svenska översättningar till de ord som faktiskt har en engelsk översättning och av mig lite lätt grupperade:
ledare, prins
tribut, skatt, rikedom
segel, segla, båt, skuta, akter
pil, skott, skjuta, skytt
snabb
skit
knuff, knuffa
skotte (Skottland)
motståndare, fiende
barsk, bister, hård
överhängande klippa
bräde

Avslutningsvis denna gång, några nya/upprepade tolkningsfunderingar till benämningen skotkonung/skötkonung:

1/ Wikipedia menar att Olof blev "förste kung som bevisligen regerade över både Mälardalen och Västergötland".
Kan man tänka sig att han bär ansvaret för att dessa två landområden så att säga "skotades"?
Skota=hopfoga enligt http://g3.spraakdata.gu.se/saob/, men skota i denna betydelse verkar vara ett väldigt lokalt och modernt uttryck så detta tolkningsförslag får nog läggas väldigt långt nere i högen.

2/ Wikipedia nämner flertalet fientligheter mellan Olof och Sven Tveskägg, Olof och Olav Tryggvasson, Olof och Olav Haraldsson. Man får enligt samma sida känslan av att Olof var en aning svår att ha med att göra ("Olof gjorde anspråk", "Olof skall ... ha tvingats sluta fred", "missnöje bland hedniska svear, som avsatte honom [Olof]", "missnöje med Olof Skötkonungs långvariga krig mot Norge", "Olof Skötkonungs ovilja att lyssna på goda råd"). Andra källor ger en liknande bild (t.ex. http://heimskringla.no/wiki/Olav_den_heliges_historia: "Sveakonungen [Olof] förebrådde häftigt dem", "Konungen [Olof] blev mycket vred, när han fick höra detta; det sparades icke på stora ord", "Konung Olav den svenske [Olof] fattade sådant hat till Olav Haraldsson", "Han [Olof] svarade vredgat i fråga om förlikningen och förebrådde jarlen häftigt", "Konung Olav [Olof] var stolt och ovänlig i sitt tal", "Konungens [Olofs] dotter Ingegerd hade nu fått veta sanningen om konung Olavs [Olofs] sinnelag" etc.).
Kan man beskriva Olof med ord som fientlig, omedgörlig, ovänlig, vresig? Kan man tänka sig att ett relativt synonymt ord faktiskt var något i stil med skot/sköt? I listan ovan finns ett "skoti" ungefär lika med engelskans "adversaries" (fiende?). I listan finns också ett "skutr" ungefär lika med engelskans "stern" (akter eller barsk, bister, hård?).
Men, även detta förslag är nog ett ganska dåligt förslag då man lätt får känslan att nästan alla regenter förr i tiden var väldigt egna, bistra och fientliga.

3/ Om man får tro Wikipedia så menade Adam av Bremen att Olof mer eller mindre blev förskjuten från makten eller maktens centrum. Kan man tänka sig att han sedermera fick epitetet den förskjutna kungen Olof? Är det detta som åsyftas med Skötkonung?

4/ Kristian IX av Danmark kallades ibland för "Europas svärfar" då många av barnen blev ingifta i flertalet europeiska furstehus (se t.ex. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristian_IX_av_Danmark). Kan man tänka sig att Olof kallades skotkonung då många av hans barn ("skott"?) blev endera furstar eller gifta med furstar?
(Sonen Anund Jakob blev kung i Sverige, dottern Astrid blev gift med norska kungen Olav, sonen Emund blev kung i Sverige, dottern Ingegerd blev gift med Jaroslav i Kiev. Många av Olofs barnbarn blev också kungligheter eller gifta med kungligheter).
(Obs! Jag har inte hittat, i och för sig inte heller toksökt efter, belägg att barn förr kan (inklusive i poetiska sammanhang) ha kallats för skott.)

Ett begrepp som dyker upp i den redan nämnda samlingen Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven (SDHK) (https://sok.riksarkivet.se/SDHK) är skötning med många varianter. "Skötning" som exempel i sökfönstret "Innehåll" för 161 träffar (dateringar: 1198-1537) dvs. ett välanvänt begrepp under stora delar av medeltiden. Innehav, arv, affärer av jord, skog, boskap med mera var extremt centralt under denna tid (slutet av 1100-talet och framåt). Men med tanke på att tillnamnet skotkonung/Skötkonung dyker upp första gången under just en mellanliggande tid (1200-/1300-talet?) och då faktiskt Olof verkar ha skänkt en stor mängd egendom eller rikedomar till kyrkan så är det återigen inte alls otänkbart att det är här som man fräst bör söka efter förklaringar. Men visst det står väl skotkonung och inte skötkonung när det gäller Olof men å andra sidan så skrev man väl ofta scot% eller skot% när skötning eller närliggande åsyftades i själva brevtexten (ofta latin, förhoppningsvis goda exempel: scotatio, scotatione, scøtingu, scøtatione, scotationis, scotationem, skotauit, skotacionis).

MrB
Inlägg: 262
Blev medlem: 16 september 2015, 07:50

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

Inlägg av MrB » 24 november 2015, 18:03

Är tvunget att nämna om det inte tidigare är nämnt.
Det finns även en Óláfr Skotakonungr men givetvis i Skottland.
Se vidare bl.a. kap. 52 i Egils saga Skalla-Grímssonar (heimskringla.no/wiki/Egils_saga_Skalla-Grímssonar).
Tyvärr är väl kopplingen till Olof den svenske (Skötkonung) väldigt liten om ens någon finns.

MrB
Inlägg: 262
Blev medlem: 16 september 2015, 07:50

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

Inlägg av MrB » 24 november 2015, 18:55

Ett danskt exempel från 1200-talet.

Tekst: Cristoforus rex dimisit monasterio bona quedam sibi scotata que dominus Esbernus Nicolai legauit nobis in Rugtved.

Oversættelse: Kong Kristoffer overlod klostret noget ham tilskødet gods, som hr. Esbern Nielsen testamenterede os i Rugtved.

Diplomatarium Danicum nr. 12529999002, online siden: 2014-09-01, besøgt: 2015-11-24+01:00,
URL: http://diplomatarium.dk/dokument/12529999002

(Andra möjliga latinska termer i det danska materialet, bör checkas först: scotans, scotacio, scotauit)

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4982
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

Inlägg av Yngwe » 24 november 2015, 19:29

Ephraim skrev:Gissningsvis skulle det heta *skiatt eller *skiatter på äldre fornsvenska (där *tt kanske skrevs enkelt i slutet av ord) och *skjatt eller *skjattr på fornisländska. På modern svenska hade det utvecklats till *skjätt.

Man kan jämföra med lån i andra riktningen, såsom fornengelska dearf som troligen lånats från en tidig fornnordisk form motsvarande fornisländska djarfr, äldre fornsvenska diarfer och nusvenska djärv. På 700-talet bör både de nordiska språken och engelskan ha haft en kort diftong ea som uttalades ungefär likadant.

I fornengelskan uttalades <sc> ofta som sh i dagens engelska, så <sceatt> uttalades nog typ ”sheatt” egentligen. Om det var fallet redan på 700-talet är jag dock osäker på, och det är fortfarande möjligt att de nordiska språken lånat ordet med *sk. Alternativet är att det skulle ha hetat *siatt(er) på äldre fornsvenska.
Och om det istället gått via slaviska språk? :D

Ephraim
Inlägg: 43
Blev medlem: 13 maj 2015, 22:46

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

Inlägg av Ephraim » 24 november 2015, 20:35

Yngwe skrev:Och om det istället gått via slaviska språk? :D
Jag gissar att det hade lånats som *skot eller *skɔt med kort vokal (det senare skulle bli *skat på fornsvenska men *skǫt på fornisländska). Ev. ändelse kan vi bortse från här.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4982
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Tillnamnet ”Skötkonung”

Inlägg av Yngwe » 24 november 2015, 22:23

Ephraim skrev:
Yngwe skrev:Och om det istället gått via slaviska språk? :D
Jag gissar att det hade lånats som *skot eller *skɔt med kort vokal (det senare skulle bli *skat på fornsvenska men *skǫt på fornisländska). Ev. ändelse kan vi bortse från här.
Och att skot eller skott blir till sköt är ju fullt logiskt, särskilt för en västgöte 8-)

Skriv svar