Självförsörjande gårdar?
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1994
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Självförsörjande gårdar?
Var gårdar under yngre järnålder självförsörjande? Och om de inte var det, vad behövde de i så fall köpa in?
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1994
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Självförsörjande gårdar?
Järn tror jag är något de måste köpa in till gården.
Re: Självförsörjande gårdar?
Vad gäller järn så skiljer det sig över landet beroende på råvarutillgång. Mitt intryck är att järnhanteringen blev storskaligare under yngre järnålder. Ugnarna blev större oc placerades på utmarken nära råvaran, tiidigare var de små och på gården. Om det var en protoindustri ägd av en storman eller bygdeugnar där man gemensamt brände tillräckligt mycket järn för ett årsbehov vet vi inte.
Annars är väl salt ett bra exempel på en vara som man behövde köpa in.
Annars är väl salt ett bra exempel på en vara som man behövde köpa in.
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.
Re: Självförsörjande gårdar?
Andra varor som jag kan tänka mig att man inte var fullt självförsörjande på, eller kanske snarare hade system för att förbättra, var:
1/ livdjur. Jag har svårt att tänka mig att man inte bytte lite djur mellan gårdarna för att undvika inavel. Inavel kan märkas relativt snabbt genom små och få avkommor, det var man garanterat medveten om och motverkade. Men hur man visar rent arkeologiskt hur utbyte av livdjur skedde vet jag inte.
2/ utsäde. Jag kan tänka mig att man i någon mån handlade med eller bytte utsäde. Det är en del av det system som ger utveckling/förädling av grödor samt skapar möjlighet att likrikta odlingen regionalt så som vi faktiskt ser i materialet. Det pågår nu forskning på att ursprungsbestämma utsäde, dvs kolla om det är lokalt framställt eller har annat ursprung. Detta görs genom isotopanalyser på makrofossilt material.
Men sedan hänger det lite på vad man lägger i begreppet självförsörjande. Det är en glidande skala som kan betraktas på flera nivåer.
1/ livdjur. Jag har svårt att tänka mig att man inte bytte lite djur mellan gårdarna för att undvika inavel. Inavel kan märkas relativt snabbt genom små och få avkommor, det var man garanterat medveten om och motverkade. Men hur man visar rent arkeologiskt hur utbyte av livdjur skedde vet jag inte.
2/ utsäde. Jag kan tänka mig att man i någon mån handlade med eller bytte utsäde. Det är en del av det system som ger utveckling/förädling av grödor samt skapar möjlighet att likrikta odlingen regionalt så som vi faktiskt ser i materialet. Det pågår nu forskning på att ursprungsbestämma utsäde, dvs kolla om det är lokalt framställt eller har annat ursprung. Detta görs genom isotopanalyser på makrofossilt material.
Men sedan hänger det lite på vad man lägger i begreppet självförsörjande. Det är en glidande skala som kan betraktas på flera nivåer.
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.
Re: Självförsörjande gårdar?
Jag tror man måste se självhushållet som en grund, men som mycket sällan rått fullt ut. I en byggd så har någon gård av någon anledning alltid saknat något som man behövt eller velat ha så det har alltid funnits ett visst behov av utbyte.
En sällan nämnd vara som jag tror många varit tvungna att köpa in är lysstickor av tjärved. I vissa trakter har man nog haft mycket långt till närmsta tjärstubbe och jag tror nog att för den vanlige bonden har det tagit emot rejält att dra ut i storskogen för att leta efter sådana....
En sällan nämnd vara som jag tror många varit tvungna att köpa in är lysstickor av tjärved. I vissa trakter har man nog haft mycket långt till närmsta tjärstubbe och jag tror nog att för den vanlige bonden har det tagit emot rejält att dra ut i storskogen för att leta efter sådana....
Re: Självförsörjande gårdar?
Det har jag inte tänkt på men det ligger det ju något i. Hänger ju även samman med hur skogen såg ut, fanns det tall öht i trakten? Kan ju tänkas att vallhjonen fick hålla ögonen öppna efter användbarheter, inte minst töreved, när de låg ute.Yngwe skrev: En sällan nämnd vara som jag tror många varit tvungna att köpa in är lysstickor av tjärved. I vissa trakter har man nog haft mycket långt till närmsta tjärstubbe och jag tror nog att för den vanlige bonden har det tagit emot rejält att dra ut i storskogen för att leta efter sådana....
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.
Re: Självförsörjande gårdar?
Hur har vi det med keramik?
Opager
Opager
Re: Självförsörjande gårdar?
Av någon anledning ser jag en bild där folk som är marginaliserade söker igenom storskogarna och sen går från gård till gård och säljer knippen....Leif skrev:Det har jag inte tänkt på men det ligger det ju något i. Hänger ju även samman med hur skogen såg ut, fanns det tall öht i trakten? Kan ju tänkas att vallhjonen fick hålla ögonen öppna efter användbarheter, inte minst töreved, när de låg ute.Yngwe skrev: En sällan nämnd vara som jag tror många varit tvungna att köpa in är lysstickor av tjärved. I vissa trakter har man nog haft mycket långt till närmsta tjärstubbe och jag tror nog att för den vanlige bonden har det tagit emot rejält att dra ut i storskogen för att leta efter sådana....
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Självförsörjande gårdar?
bönder vistades i skog och mark en hel del skulle jag tro, dels skulle de fälla träd för ved vilket innebär att de vistas ute i skogen. När de ändå är där tar de även annat de behöver. De jagar och fiskar också naturligtvis, på sina egna marker i första hand - men även på allmänningar och ihop med grannar, ibland med hela områdets folk i vargskall osv.
När man är ute i skog och mark inventerar man vad som finns. Man kan sin mark och sin jaktmark eftersom man faktiskt brukar den. Bland annat torrfuror, bra svampställen, masurknölar, rätt växt virke för byggen av olika slag osv. Naturen var ett lager av material. Behövde man någonting visste man redan var det man behövde växte - och gick bara och hämtade det.
Ville man ha bågstänger i ett planerat bygge började man böja träd några år innan om man inte hade naturligt böjda träd på gårdens mark. Snötyngd björk kan t.ex. enkelt böjas ytterligare. Masurknölar hämtade man på sommaren som slöjdmaterial till vintern. När man högg ned träd till ved skördade man gårdens behov av näver, osv. Näver användes till slöjd, taktäckning, knivskaft, och mycket annat.
Thomas
När man är ute i skog och mark inventerar man vad som finns. Man kan sin mark och sin jaktmark eftersom man faktiskt brukar den. Bland annat torrfuror, bra svampställen, masurknölar, rätt växt virke för byggen av olika slag osv. Naturen var ett lager av material. Behövde man någonting visste man redan var det man behövde växte - och gick bara och hämtade det.
Ville man ha bågstänger i ett planerat bygge började man böja träd några år innan om man inte hade naturligt böjda träd på gårdens mark. Snötyngd björk kan t.ex. enkelt böjas ytterligare. Masurknölar hämtade man på sommaren som slöjdmaterial till vintern. När man högg ned träd till ved skördade man gårdens behov av näver, osv. Näver användes till slöjd, taktäckning, knivskaft, och mycket annat.
Thomas
Historia är färskvara.
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1994
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Självförsörjande gårdar?
I skärgården här nere hade de olika typer av fetter som tex sälspäck i en skål som brann så de fick lyse. Skålen bar de med sig.