Gamla Uppsala

[Yngwe]

Vi har dessutom Aska i Östergötland vars byggnad är fullt jämförbar med GU i såväl storlek som utförande. På WP anges åldern till 700-800 tal men det är nog egentligen en ren gissning baserad på just dess likhet med GU (som väl antagligen tolkas som en självklar föregångare... ) Det finns vad jag vet inga andra fynd som stödjer en sådan datering, huset är endast undersökt med georadar.

Ytterbys stora hall är väl också daterad till brytpunkten FVT - Vendel.

Påståendet att GU skulle vara de första monumentala byggnaderna i Skandinavien saknar (vare sig det är Johns eller journalistens) helt grund. Det blir rätt svårt att förstå och uppskatta GU rätt om man hela tiden försöker göra GU unikt, istället för att göra relevanta jämförelser med liknande miljöer runt om i Skandinavien

[anganatyr]

Påståendet att GU skulle vara de första monumentala byggnaderna i Skandinavien saknar (vare sig det är Johns eller journalistens) helt grund. Det blir rätt svårt att förstå och uppskatta GU rätt om man hela tiden försöker göra GU unikt, istället för att göra relevanta jämförelser med liknande miljöer runt om i Skandinavien

Jag håller med. Sånt här är så tråkigt och det förstör bara för Gamla Uppsala som ju är en fantastiskt plats. Till slut avfärdar man allt som skrivs om Gamla Uppsala när det hålles på så här.

[anganatyr]

Tänkte bara lägga upp texten från artikeln ifall den i framtiden försvinner.

Nu har arkeologer för första gången hittat vad man tror är ärkebiskopsgården vid Gamla Uppsala. Sensationellt, säger arkeologerna om den byggnad som grävts fram de senaste två veckorna i närheten av kyrkan.

Precis utanför kyrkogårdsmuren har arkeologerna hittat rester av medeltiden strax under gräset. En av byggnaderna kan vara en jackpot. Det är en bastant byggnad med kraftiga stenmurar och en murad källare, nästan två meter djup, gjord för att lagra dyrbara varor. Byggnadssättet, jordlagrens ålder och några märkvärdiga fynd av dyrbara föremål, som glas från Venedig, får arkeologerna att tro att det är resterna av den första ärkebiskopsgården som hittats.

– Om det är det så är det en sensation. Det är någonting man har pratat om länge, men vi har aldrig hittat de fysiska lämningarna av den. Om vi nu kan säga att det är här den finns är det ju sensationellt, säger Joakim Källberg, doktorand i arkeologi på plats vid utgrävningarna.

Få liknande fynd från tidig medeltid

– Om det är en ärkebiskopsgård, vilket allting pekar på, så är det väldigt ovanligt. I Lund, till exempel, har man inte grävt ut ärkebiskopsgården trots att man grävt ut väldigt mycket, den ligger dold under gatorna. Här är en gård som är övergiven och som aldrig byggts om och utvecklats. Det här är någonting som nedmonteras efter ett tag, säger arkeologen John Ljungkvist som är projektledare för utgrävningarna och som grävt i området sedan 90-talet.

Kort tid med ärkebiskopsgård

Det här är första gången man gräver ut medeltida lämningar i Gamla Uppsala. Tidigare har man fokuserat på äldre perioder.

– Medeltiden är jätteintressant. Det är då Gamla Uppsala går från att vara det stora centrat i början av medeltiden till att bli allt mindre betydelsefullt.

Gamla Uppsala är den första plats i Skandinaven som haft monumental byggnadsmiljö. Alldeles intill utgrävningen av biskopsgården ligger en stor praktbyggnad från vendeltid (600-800-tal) som grävdes ut 2011. Den tros ha varit en festsal som bränts ner under ceremoniella former. Platsen har senare tagits över av den kristna kyrkan och läget för ärkebiskopsgården har varit storslaget i en historiskt mycket laddad miljö.

Avslöjat murar

Utgrävningarna har avslöjat murar som förband kyrkans långhus med ärkebiskopsgården och ytterligare en stor byggnad i vinkel. Tillsammans bildade de en kringbyggd gård vid kyrkan. Under cirka 100 år (1160-1270) fungerade kyrkan som domkyrka, innan den nya byggdes på den nuvarande platsen inne i moderna Uppsala. Då övergavs ärkebiskopsgården och det gick utför med Gamla Uppsala.

– En hel del av de centrala funktionerna i Gamla Uppsala upphör, men det slutar aldrig att vara en betydelsefull plats.

[Opager]

Här är bloggen med rapporter från grävningarna:

http://glaup.blogspot.se/

Hade varit kul att veta hur mycket pengar som pumpas in i GU grävningarna varje år från finansiärerna som nämns på höger sida i bloggen.

Edit: Kunskaperna om högplatån i GU mellan 800 e.Kr. till 1100 e.Kr. verkar vara magert, arkeologiskt.

Opager

[AndreasE]

Snälla, självklart har inte John sagt till journalisten att GU skulle vara det första monumentala byggnadskomplexet i Skandinavien. John är ju trots allt expert på just elitmiljöer under järnåldern, har har stenkoll på materialet både här i Sverige och i resten av Skandinavien. Tyvärr så har artiklar i massmedia om arkeologi en tendens att vara mycket taffligt skrivna. Jag kommer aldrig glömma bort en artikel i SVD om forskningsgrävningarna i GU 2011 som var rent utsagt fientlig, med frågor som "är de här fläckarna i jorden verkligen någonting att bry sig om?".

Opager, när det gäller den arkeologiska kunskapen om "högplatån" (är inte riktigt säker på vad du refererar till med det uttrycket... Själva högåsen? Eller kanske området med husplatåer runt kyrkan?) så varierar det. Forskningsundersökningar har ägt rum på olika platser i några omgångar. Norra och södra platån har man börjat förstå i och med de senaste 5 årens undersökningar, medan kunskapen om området runt kyrkan är mer fragmenterat pga de stora störningar som själva kyrkobyggnaden och kyrkogården utgör. Vikingatiden och medeltiden är dock mycket närvarande i de områden som undersöktes inom ramen för OKB-projektet 2012-13.

[Opager]

Andreas. Bra att du kommenterar. Jag kan inte GU i detalj utan min referens är allt som sticker upp runt högarna och kyrkan. Jag menar hela åsen. Du är experten.

Kan du förklara var dessa historier om unika fynd ofta kommer ut från pressreleaser om GU grävningar, som vägen med stolparna för ett par år sedan, när det redan hittats liknade fynd både på andra platser i Mälardalen och i Degeberga?

Kanske dags att ta det lugnt med adjektiv som sensationer, unikt eller bomben som du själv skrev på det gamla forumet?

Opager

[Yngwe]

Nja Andreas, John vore ju inte den första expert som tog till övertoner om så vore fallet. Nu säger jag inte att det är så, det kan mycket väl vara journalistens utbrodering, det var därför jag reserverade mig för vem som sagt vad. Men samtidigt, om man blir intervjuad så får man i regel frågan om man vill läsa igenom artikeln innan den går i tryck, eller en genomgång innan reportaget går i sändning, för att kolla att det är rätt. Våra topparkeologer måste kunna handskas med detta. Dom har alla möjligheter att ställa dessa krav, och kräva korrigering. Så även om John inte sagt så här, så är han inte utan ansvar. Det är hans uppgift att se till att det är rätt. Om han blir felciterad trots protest har han utmärkta kanaler i form av bloggar och projekt-sidor för att åtminstone nå de mest intresserade med en dementi. Ingenstans kan jag finna en sådan trots att det nog är rimligt att anta att John tagit del av intervjuns resultat.

Problemet ligger nog här i att båda parter har att vinna på denna "sensationsjournalistik". Förlorarna är givetvis allmänheten och vetenskapen, och även vi som har kunskap nog att se att det som sägs inte är sant.

Jag har gillat John skarpt men min tanke är nog att han nu blir lite bländad av strålkastarljuset. Den naturliga frågan blir väl om arkeologer har någon som helst utbildning i att hantera media.... eller något som helst stöd för att göra det? Det har väl inte direkt med GU att göra, men det drabbar ju ändå GU. Många av oss vill så gärna ta del av de senaste upptäckterna och rönen om GU, men då helst utan rappakaljan. Det blir så tråkigt när man måste läsa med all skepsism påslagen....

[AndreasE]

Vad jag vet så brukar vi inte få se och "godkänna" artiklar innan de publiceras. Oftast är det en praktikant eller sommarvikarie som skickas ut, och ofta vet vi inte ens om det blir någon artikel innan den dyker upp i tidningen. Längre reportage i typ Vetenskapens Värld kan man kanske får se i förväg, men knappast sådant som visas i vanliga nyhetssändningen.

Jag känner ju nu John personligen vilket jag antar att du inte gör. Han är den sista att bli bländad av strålkastarljuset, och inte heller är han lagd åt att tala i övertoner. Däremot så tror jag inte att han ser detta faktafel i den lokala tidningen som så graverande att han skulle behöva gå ut och göra en dementi. Det kan man ju förstås ha åsikter om - vi arkeologer kan nog ibland underskatta medias betydelse och tänka "det är nog ändå inte så många som läser den där artikeln".

Däremot är det ju tråkigt att diskussionen här direkt handlar om ett uppenbart researchfel från en journalists sida och inte vad artikeln faktiskt handlar om, och att det så i sin tur påstås misstänkliggöra all forskning om GU.

Opager: jag vet inte riktigt vad för "bomben" jag ska skrivit om på det gamla forumet, men stolpraderna som upptäcktes i GU var ett fantastiskt fynd. Det finns några paralleller, men de är inte alls lika extensivt dokumenterade så det här var första gången som ett så stort konstruktionskomplex av den här typen hittats i Sverige. Sen var det ju andra aspekter också som gjorde arkeologerna så uppspelta - tex att en av raderna löpte spikrakt under dagens Vattholmaväg vars sträckning alltså verkar vara minst 1500 år gammal, spekulationerna om vad konstruktionen haft för funktion osv.

[Carl Thomas]

Blir du intervjuad har du rätt att läsa igenom det som skrivits innan det publiceras.

Frågan är alltså hur viktigt det är att bli rätt citerad, att alla fakta blir korrekta och att ingenting läggs i din mun som du inte har sagt. Det är alltså den intevjuvades ansvar att kontrollera detta.

Ja, det är tråkigt att en eventuell Biskopsgård inte diskuteras, det var ju det det hela handlade om - men se detta som ett bevis på hur viktigt det är att informationen som lämnas ut också kontrolleras av den intevjuvade innan den publiceras.

Nu "försvann" alltså det man ville förmedla beroende på ett felcitat...

Thomas

[Opager]

Andreas. Stolpraderna i Degeberga är äldre än de i GU. Finns en länk i tråden om resultaten från Degeberga.

I Degeberga har, om mitt minne inte sviker mig, har 135 m av stolpraderna grävts ut. Det finns mer där.

Vad du menar med att stolpraderna i Degeberga inte är lika "extensivt dokumenterade" som i GU förstår jag inte?

Har man slarvat med dokumentationen i Degeberga eller fick man inte lika stora anslag och fick göra det på kortare tid? Har man använt smartare arkeologer i GU? Vad menar du?

Opager