För det första så handlar det väl om att veta - och veta är en process. Tro gör man ju i kyrkan. Så det är lite lustigt att du utgör dig för att veta med hög trovärdighet - detta med att använda just begreppet trovärdig - som ju har med tro att göra
Det låter lite som en 40-talist (som min far;) ) som sitter på sin piedestal med egentligen bristfällig vetenskapsteori. Fakta är nog allt ingen fakta förrän det sitter ihop i en helhet som verkar fungera tillsammans med flera andra och där man kan komma överens om att så är fallet. Fakta är alltså egentligen inte mer än en åsikt - och verkligheten är större än oss alla tillsammans. Denna verklighet förändras också ständigt, - i och med att vi ju har tiden som ett av de olika dimensionerna. Allt är föränderligt samt att vi inte vet allt än. Kunskapen kan ackumuleras - om man kan lära sig sätta ihop ett och ett.Det verkar som du är inne på det här med att lita på källor eller att få info ifrån tidigare källor. Att vara källkritisk också då, i förlängningen. Men det är bara det att bara vissa källor släpps/släpptes ut och man kan på detta sätt begränsa samhälleliga infallsvinklar och synsätt - via källkritiska medborgare. Tidigare har man haft monopol på problemformuleringen och - just detta har man fortsatt velat ha.
Svensk arkeologi representerar ett utomordentligt fånigt, idiotiskt och parfymerat narrativ när det kommer till att reda ut sådana här uråldriga platser då Sverige inte ens fanns. Och parfymen luktar illa = dess narrativ/påståenden till problemställningen levererar inga vetenskapliga belägg. - Det behövs inte för den är svensk. Punkt!
Vore det inte bättre om vi alla blev informationskritiska? Där det ingår att vara källkritisk men även att kunna tänka själv, och läsa mellan raderna. Tvärtom finns ju inte, där det gäller att vara informationskritisk för en som är källkritisk.
Alltså, man har fastnat i ett paradigm. Via källkritik så får man ett begränsat narrativ. Man ser verkligheten ur en del av tårtan, ur en av tårtbitarna. Bara en del av hela paletten. - Tvärvetenskapliga perspektiv behövs.
Allting handlar väl om att kunna bryta detta informationsmonopol / källkritik - lösningen är informationskritik. Det handlar väl om att själv kunna lägga ett pussel i en helhet. En kontext. Detta gör man lämpligast med olika perspektiv då ju, och inte enbart använda dessa begränsade källor och perspektiv.
Bland annat har man ju kunnat "bevisa" som du säger saker genom ja, till exempel etymologi - var namnen härrör ifrån och kommer från. Helt utan att använda det geografiska strukturella perspektivet. Var är vi - och vad fanns då, vilka naturgeografiska förutsättningar finns och fanns!? De som skrev Ortnamn i Bohuslän visste inte om detta. Man märker hur de många gånger gissar hejvilt o inte har en aning om vad som fanns förr.
"Några kloster har troligtvis inte funnits på Orust, då det finns en ganska god dokumentation om dem inom kyrkorna genom tiderna. Diket du såg är nog från 1800-1900 - talet, annars borde det varit försvunnet"
Det är ju det här som är poängen med det jag gör. Att kunna se igenom det här.. Det du skriver är väl inget nytt. Detta är ju just anledningen till att vi måste prova och se nya möjliga infallsvinklar i det hela.
Om du bara hade läst samt försökt förstå - Så hade du väl kunnat se och förstå nu, vid detta lag - vad det är "vi" har hittat!?
Det handlar om den tidens kontroll av naturresursflöden där södra vägen via Bornholm och den vägen in i Östersjön inte var så säker på grund av olika anledningar. Danmark är dock de som senare börjar ta områden såsom Estland (som senare blir Svenskt). Via Danmark kristnas också Finland - innan Sverige senare tar över detta område - och detta är inte förrän sent - fram mot 11- 12- och 13oo talen. - MYCKET - hände innan dess enligt sagorna och källorna, men inte på de platser som man senare vill ha det till att det utspelade sig, såsom Mälardalen. (Särskilt i senare utgåvor och nya "översättningar" ( Såsom Peringsköld till exempel )
På den tiden var man tvungen att runda Jylland - dessutom var man tvungen att runda Vänern när man färdades på land - En stor strategisk förträngning uppstod då vid vägarna in till Vänern - som också leder vidare in i Sverige (och viktiga delar av nuvarande Norge (också via Gullmaren), men även ett södra Sameland upp mot nuvarande Dalarna). - Ön, Orust - som där emellan ligger strategiskt, är perfekt att kontrollera för de som vill införa kristendom och påverka Norden utifrån. Denna strategiska förträngning låg då vid den norra infarten via Strömmarna (Lögrinn), på grund av dess naturgeografiska fördel.
Det är först senare som man kommer att bygga ut slussar etc. via Göta älv istället. Men då, på den tiden - så gick vägen norr om Orust in.. via fjorden in till Uddevalla - och vidare mot Vänern. Efteråt byggdes Marstrand och Göteborg som andra befästa platser och vägar in i detta rike. Sverige motsvarades vid denna tid av nuvarande Västra Götaland. (Dalsland och Västra Västergötland - ( det senare Älvsborgs län) - enligt en av sagorna) Detta kan bekräftas genom att se vilka områden som senare gick till Bo Jonson Grip. Dvs inte de närmast nuvarande Bohuslän. >Kom ihåg att Norden ännu var under "Dansk" kontroll.
Här vid Orusts norra kust förlade man Kloster vid dessa lukrativa handelsvägar. - Visst kan det här ha funnits kloster innan Dragsmark - som bara ligger några hundra meter från Torebo och Orust. Familjen Bildt hade på 1500 och 1600 - talet Morlanda och Torebo innan dessa gårdar separerades. Torebo angränsar dessutom till Kungsviken och Krakekullen (som i sin tur angränsar till Orusts största fornborg Valeberget/Rånäs/Hronesnaess i Beowulfsagan?). Rolf Krake var en dansk Kung runt tiden för Beowulf.
Stenarna som ligger vid gärdsgårdarna runt Torebo säger det mesta. Om jag var Arkeolog så skulle jag kolla upp denna plats med en gång.
Det finns en fond för just detta ändamål som har flera miljoner. Chefen för Bohusläns museum är med i styrelsen för denna fond. Det är bara att sätta fart. Allt annat med denna vetskap vore tjänstefel.
God Jul!)
Men då gick vägen in via fjorden..)