Valsgärde

[Starkodder]

Det som jag har problem med om man anser att det är kungar begravda i Valsgärde är att det finns lika rika gravar i Vendel. Dessutom finns Gamla Uppsala högar och sammanlagt blir det väldigt många kungar på en väldigt liten yta. Jag har själv stått på Valsgärde gravbacke och tittat på kyrkan i Gamla Uppsala.

Visst. De tre Kungshögarna rymmer väl rimligen kungar så både Vendel och Valsgärde kanske skiktet under. Det hade varit intressant att se en samlad tidsskala över alla elitgravar i området.

[Carl Thomas]

Två av högarna i GU innehåller högst troligt kvinnor. västhögen innehåller en konstaterad kvinna + ev. en pojke.
Östhögen trolig kvinna eftersom benmaterialet är mycket spensligt. Ingen av dessa gravar innehåller vapen.

Om alla storhögar i GU innehåller kvinnor vet vi inte - med de aom är utgrävda pekar starkt mot att det är kvinnogravar. Vilken roll hade då dessa kvinnor? Var de Drottningar? Völvor? Eller någonting annat?

Ottarshögen innehåller en kvinna och en man. Några av Högomgravarna innehåller kvinnor.

Båtgravarna i Vendel oxh Valsgärde innehåller män och vapen. De är begravda på ett helt annat sätt, mer under jord än över jord och de ligger inte i högar.

Jag tror att hela den syn som varit dominerande under lång tid måste omprövas från grunden helt och hållet.

Thomas

[Starkodder]

Västhögen tycks ha handlat om en man:

http://www.arkeologigamlauppsala.se/Sv/ ... fault.aspx

[Vintervit]

T

Båtgravarna i Vendel oxh Valsgärde innehåller män och vapen. De är begravda på ett helt annat sätt, mer under jord än över jord och de ligger inte i högar.

Jag tror att hela den syn som varit dominerande under lång tid måste omprövas från grunden helt och hållet.

Thomas

Ett intressant exempel att titta på vad gäller båtgravar och kvinnligt/manligt i relation till makt är ju såklart Tuna i Badelunda.

[anganatyr]

Här är dateringarna för Valsgärde.

Valsgärde 1 (1000-1050)

Båten var ca 8 m lång och hade en bredd på omkring 1,4 m. Ett träfragment av båten på ca 45 cm av kölen/förstäven hade bevarats. Materialet i detta fragment har varit barrträd. Båten har sammanfogats av ca 500 nitar och spikar. Borden har haft en tjocklek på ca 1,5 cm eftersom nitarna som sammanfogar två bord har en längd på ca 3 cm mellan huvud och bricka.

Den första båtgraven vid Valsgärde i Gamla Uppsala socken, Allan Fridell (i Fornvännen 25, 1930).

Olsén, Pär. 1945. Die Saxe von Valsgärde 1. (Acta Musei Antiquitatum Septentrionalium, Regiae Universitatis Upsaliensis, Valsgärdestudien).


Valsgärde 2 (892-900, innehåller arabiskt mynt präglat år 892)

Den klinkerbyggda båten i graven var ca 9,15 m lång och 1,95 m bred.

Båtgraven nr 2 vid Valsgärde, Gamla Uppsala, M. Dyfverman (Rig 12 Stockholm).

Modell av Valsgärde 2


Valsgärde 3 (900-talet)
Ej publicerad?


Valsgärde 4 (ca 950)

I graven återfanns en klinkerbyggd båt med en längd på ca 7,95 m och en bredd på ca 1,9 m. Höjden mittskepps var ca 0,55 m (frånsett eventuell "falsk köl") . För att sammanfoga båten har ca 300 nitar och spikar använts. Den var avsedd för 3-4 par roddare. Båten har haft ett ca 20 cm brett bottenbord. Detta bottenbord har varit fäst vid förstäven på ett mycket speciellt sätt. på var sida om bottenbord och förstäv finns en avlång järnbricka som det går fem stycken nitar genom. Om båten haft en "falsk köl" under bottenbordet gick ej att få klarhet i. På toppen av förstäven hade en järnring trätts. Järnringen hade två små järnkläppar (tydligen enkla Torshammare) som hittades tätt under markytan, just där stäven var. Denna ring med Torshammare har troligen varit en form av skyddsamulett för båten. På var sida har funnits fem bord, med nitnaglar på ett inbördes avstånd på ca 20 cm. Reinhold Odencrants beskriver båten på följande vis;

Farkosten synes vara byggd med särskild tanke på att bliva lätt och grundgående och den breda bottenplankan bör, om köl saknats, hava varit lämplig vid transport över land mellan olika vatten eller förbi forsar.

Odencrants, Reinhold. 1933. Båtgrav nr 4 vid Valsgärde, (Upplands fornminnesförenings tidskrift 43).


Valsgärde 5 (700-talet)

Finns en mycket kortfattad beskrivning i Vendeltid utgiven av Statens historiska museum, 1980. Se nedan;

Båten var klinkbyggd (ca 425 nitar) och ca 11,70 m lång. Den hade plats för 4-5 par roddare. Den döde låg i mittten av båten på ett mjukt underlag och hade sannolikt en mantel bredd över sig. Till vänster om sig hade han sitt svärd och två huggknivar och dessutom en glasbägare som låg vid svärdsfästet. En sköld låg över den döde och ytterligare två stod lutade mot båtens relingar. Hjälmen låg nedanför fötterna tillsammans med pilar.
Vid ena kanten av båten låg en s k angon - en hullingförsedd spjutspets, ett ålderdomligt och sällsynt föremål. Tre betsel låg nedanför mannens fötter, varav ett har förgyllda bronsbeslag, och strax därintill låg en trekloig gaffel.
En järnkittel låg vid ena båtkanten och den tillhörande järnkedjan för upphängningen påträffades i mitten av båten. Strax intill kitteln låg en eldbock och en järnyxa. Provianten, som hade lagts nära kitteln, bestod av delar av nötkreatur, ett och ett halvt svin, ett hästben samt eventuellt en grågås. Norr om båten låg ben efter två hästar och ett nötkreatur och söder om båten låg ben efter fyra hundar

UTRUSTNINGSLISTA

Vapen
1 hjälm
3 sköldar
1 svärd
2 huggknivar
1 angon
18 pilspetsar
1 kniv
1 bälte
2 svärdsgehäng eller bälten

För mat och dryck
1 glasbägare
1 järnkittel
1 skärding
1 halskar
1 eldbock

För häst och hund
3 betsel
1 dragkrok
4 broddar
3 hundkoppel

Till båten?
järnspiraler

Djur
4 hundar
2 hästar
minst 1 nötkreatur
1½ svin
½ får
grågås?

Verktyg
1 yxa
1 sax

Malmer, Anita. 1998. The textile fragments in boat-grave 5, Valsgärde, Old Uppsala parish, Uppland.

Lorentzon, M. 1997. Filt eller mantel? Analys av textilfragment från båtgrav 5 i Valsgärde. (i CD-uppsatser i laborativ arkeologi 96/97, del 2, Archaeological Research Laboratory, Stockholm University).


Valsgärde 6 (ca 750)

Rymde en klinkbyggd båt av granträ, omkring 10 meter lång med omkring 360 järnnitar. Den hade plats för 4-5 par roddare. Trots sin storlek så hade båten bara tre breda bordgångar på var sida om kölen. Den begravde låg på en bädd av fjädrar i båtens akter. På sin vänstra sida hade han två svärd, en scramasax, två glasbägare, och på sin högra sida ytterligare en scramasax. Kroppen och utrustningen förefaller ha varit täckt av någon slags täcken. I båten hittades också stora näversjok, hopsydda med sentråd. Gunilla Larsson har tolkat detta som ett näversegel.
Mot relingen fanns stod sköldar lutade. Över sköldarna fanns rester av textilier och mattor av näver, som tolkats som ett tält. Vid den dödes fötter låg två betsel samt två buntar med pilar. Vidare fanns en verktygskista, en kittel med upphängning, grytgaffel och stekspett, en glasskål, spelbräde med spelbrickor, ett svärdgehäng och två bälten, ett spjut, ett skrin, en hjälm samt därtill en häst och 2-3 hundar. Utanför båten låg en häst och en oxe

Näversegel

Arwidsson, Greta., 1942. Valsgärde 6. Die Gräberfunde von Valsgärde I. Acta Musei
Antiquitatum Septentrionalium Regiæ Universitatis Upsaliensis I. Uppsala.


Valsgärde 7 (ca 675)

Rymde en klinkbyggd båt av ekträ, ca 8,5 meter lång och 1,6 m bred, sammanfogad med ca 510 nitar. Den hade plats för 3-4 par roddare. Den begravde låg i båtens akter i en vagnskorg på ett fjäderbolster med en kudde. Till vänster om honom låg ett svärd och en scramasax och till höger ännu ett svärd med gehäng och en scramasax samt ett koger med pilar. Över kroppen låg tre sköldar. En dryckesbägare i trä och ett dryckeshorn låg till vänster om honom samt två mindre dryckeshorn längre bak i skeppet. Norr om kroppen låg en hjälm, möjligen ursprungligen förvarad i en korg eller kista. Sydväst om den döde mot förskeppet låg en yxa, en ullsax, en tåg och ett hundkoppel, samt ytterligare småsaker i ett skrin med lås och nyckel, samt ytterligare småsaker som kammar och träskålar. I ett läderfodral nära hans bälte fanns en pincett, eldstål och reservbrodd. Tillsammans med rester efter djur fanns ytterligare två samlingar av pilar, spelbrickor med bräde och tärningar. I båten låg även en lans.

Arwidsson, Greta., 1977. Valsgärde 7. Die Gräberfunde von Valsgärde III. Acta Musei Antiquitatum
Septentrionalium Regiæ Universitatis Upsaliensis V. Uppsala.


Rekonstruktionsteckning Valsgärde 7.


Valsgärde 8 (625-650)

Rymde en klinkbyggd båt huvudsakligen av granvirke, ca 9 meter lång och med omkring 440 nitar. Den hade plats för 4-5 roddare. Stävarna är svåra att rekonstruera på detta fynd. Den begravde var placerad på en bolsterbädd med kudde och täcke. Två sköldar täckte hans ben. Under sköldarna återfanns två skrin, det ena med rustningsdelar, det andra med olika småredskap. Två buntar pilar låg även under den ena skölden. En hjälm var också placerad vid fotändan. Vid sin vänstra sidan hade den döde en glasbägare, framför fotändan ytterligare två dryckeskärl samt minst fem träskålar. Här fanns även en verktygslåda med bryne, kniv, ullsax, kam, eldstål, pincett, järntråd och harts. I båtens förände fanns ett spelbräde, spelbrickor och ett skrin. Här fanns även en kittel med upphängning och en grytgaffel. I båten hittades näversjok, hopsydd med sentråd. Gunilla Larsson tolkar dessa näverdukar som ett segel. I förskeppet fanns även en hund med koppel. Två broddade hästar, dock endast den ena betslad, låg utanför ena sidan, och framför förskeppet en ko.

Näversegel

Arwidsson, Greta., 1954. Valsgärde 8. Die Gräberfunde von Valsgärde II. Acta Musei Antiquitatum
Septentrionalium Regiæ Universitatis Upsaliensis IV. Uppsala.


Valsgärde 9 (1000-talet, tyskt mynt från 1020)
Ej publicerad?


Valsgärde 10 (950-1000, mynt från Hedeby 950-1000)
Ej publicerad?

Valsgärde 11 (1000-talet)
Ej publicerad?


Valsgärde 12 (952-1000, arabiskt mynt präglat åt 952)
Ej publicerad?

Valsgärde 13 (800-talet)

Finns en mycket kortfattad beskrivning i Vendeltid utgiven av Statens historiska museum, 1980. Se nedan;

Båten var ca 9,8 m lång och 2,2 m bred. Den var byggd av 3 breda bord på vardera sidan om ett bottenbord. Till båten hörde relingsbeslag och en spik med öglehuvud. Vid relingarna hittades två flata järnspiraler som möjligen kan ha suttit i ändarna på stänger som uppburit ett tält över den döde. Ett ca 4 m2 stort stycke gulgrönt filtliknande material täckte större delen av båtens aktre hälft och låg både över och under den döde och hans vapenutrustning.
Den döde hade placerats strax akter om båtens mitt med huvudet i öster. Vid kraniet hittades en orange-gul pärla, som möjligen tillhört dräkten. Mitt i skelettet låg en liten hästfibula av brons, med bogar, lår och ögon av inlagd röd emalj. Resterna av en sköld påträffades ovanför kraniet och ytterligare en sköld vid båtens mitt.
Ett svärd med en stor del av träslidan bevarad låg insvept i det tältlika materialet på skelettets vänstra sida och under svärdet hittades ett eldstål och en flintbit. Två buntar med pilspetsar, den ena med 27 pilar, den andra med tio, låg nära båtens mitt.
Tvärs över båtens botten, nära fören, låg ett betsel, som möjligtvis legat i ett träfodral. Betslet har ormbett av järn och läderremmarna var dekorerade med förgyllda bronsplattor med djurornamentik, en del även med emaljinläggningar.
Strax nedanför betslet påträffades en verktygslåda som bl a innehöll en ull-sax, en hammare och ett par oanvända hästbroddar.
Resten av båtens förstäv var fylld med skelettdelar av fisk, får och nötkreatur och ibland dessa hittades de 36 små halvklotformiga spelbrickorna av ben. I rad utanför båten låg tre hästar. Alla var broddade och två hade grimmor dekorerade med bronsstift. Intill den mittersta hästen hittades två dragkrokar och ett par järnsöljor.

UTRUSTNINGSLISTA

Vapen
1 svärd
2 sköldar
37 pilar

För häst och hund
1 betsel
2 grimmor
17 isbroddar, varav 2 oanvända
2 dragkrokar
2 järnsöljor

Djur
fisk
fågel
får
nötkreatur

Verktygslåda
Sax
1 hammare

Övrigt
1 orange-gul pärla
1 hästfibula
eldstål + flinta

Spel och dobbel
36 spelbrickor

Textilier
gulgrönt filtliknande material

Valsgärde 14 (ca 800 e.Kr.)

Båten i graven var klinkerbyggd och ca 11,75 m lång och ca 2,09 m bred. Båten var byggd i ekträ och hade en vikt på ca 800 kilo. Båten bör ursprungligen ha haft 6 årpar. Sommaren 1985 och 1986 blev fullskale rekonstruktionen Arnljot byggd i Gällö. Ledare för rekonstruktionsbygget var Jan Bill från Vikingeskibsmuseet i Roskilde. Med som konsulent från museet i Roskilde var också Søren Vadstrup och ledare för hela projektet var Thomas Johanson (ledare för Institutet för Förhistorisk teknologi i Östersund). Arnljot byggdes med tidstypiska verktyg och arbetsmetoder. Till exempel klyvdes borden ut ur stockarna istället för att sågas. På rekonstruktionen sattes ett ca 25 kvadratmeter stort råsegel för att testa båtens seglingsegenskaper. Om originalbåten haft segel vet vi inte. Båten kunde dock hålla höjden vid kryssning, men mot vinden ros den snabbare, Vid halvvind og akter for tvers kom rekonstruktionen upp i en hastighet av 7 knop. Arnljot sjösattes klockan 12.05 den 5 oktober 1986. Båten kunde ros utan vidare längre sträckor med en hastighet av omkring 4 knop. Topphastigheten vid rodd låg på ca 5,5 knop.

Arnljot - Vikingabåten i Gällö, Jan Bill och Thomas Johansson (i Forntida teknik nr 14 1987).

I vikingernes kølvand, Søren Vadstrup, 1993 (utgiven av Vikingskibshallen i Roskilde).


Arnljot (rekonstruktion av Valsgärde 14).


Valsgärde 15 (900-talet)
Ej publicerad?





Allmänna källor om Valsgärde
Rapport från utgrävningarna i Valsgärde
Development and change of a
burial ground over 1300 years
Uppsala högars datering
Hade de näversegel under yngre järnålder?
De vikingatida båtgravarna i Valsgärde : relativ kronologi, Schönbäck Bengt, (i Fornvännen 2002).
Larsson Gunilla, Båtarna från Valsgärdes båtgravar, (i TOR vol.5 1993).
Schönbäck Bengt, A grafwae bakkae, (i TOR 1957).
Statens Historiska Museum (red; Sandwall Ann), Vendeltid, Stockholm 1980.

[anganatyr]

Här är en snabbkoll på dateringarna av Gamla Uppsala högar enligt John Ljungkvist.

Västhögen
575-625 e. Kr

Mitthögen
Gravgömman ej utgrävd.

Östhögen
550-600e. Kr

[anganatyr]

Man skall inte heller glömma att det finns ett båtgravfält i Gamla Uppsala där både man och kvinna är begravda.

Else Nordahl, Båtgravar i Gamla Uppsala - Spår av en vikingatida högreståndsmiljö, i Aun 29, Uppsala 2001.

[anganatyr]

Här är en snabbkoll på de gamla dateringarna av båtgravarna i Vendel (har för mig att John Ljungkvist gjort nya och senarelagt dateringarna).

Grav X
575-600

Grav XIV
600

Grav XI
600-650

Grav XII
650

Grav I
675-700

Grav VII
750-800

Grav III
800

Grav IV
800-850

Grav VIII
850

Grav VI
850-900

Grav II
900

Grav IX
950

Grav XIII
1000

Grav V
1000-1050

[anganatyr]

Här är dateringarna av båtgravarna i Gamla Uppsala.

Grav 1
800-talets slut eller 900-talets början

Grav 2
Graven går inte att tidfästa närmare. Troligen vikingatida.

Grav 3
Gravgåvorna går inte att datera, men med ledning av båtens konstruktion torde graven vara vikingatida.

Grav 36
800-talet


Med stor sannolikhet finns det fler båtgravar på platsen då endast en mindre yta undersöktes.

[Carl Thomas]

Starkodder,

Vapen återfinns ibland även i kvinnogravar. Vapen är alltså ingen bra indikation av kön. Men inga vapen fanns i denna hög, däremot kammar, pärlor och brynen.

Hur skall vi tolka avsaknaden av vapen - samt kammar, pärlor och brynen?

Benresterna tolkades först som att en man och en kvinna begravts, senare tolkades det som att en man begravts. Benmaterialet var av sådan art att det kan komma från en slank man eller en kvinna. Beroende på den grundsyn tolkaren har - tolkas könet.

I alla tider har storhögarna tolkats, och namngetts, som manliga. Jag tror att det är dags att ompröva hela synen på gravar i GU.
Vi behöver även referensmaterial, alltså gräva ut andra storhögar i ansra delar av landet så att vi kan jämföra gravmaterialet. Kanske är alla storhögar kvinnorgravar? Kanske ör det pargravar = gravar över en man och en kvinna? Kanske ör en del mansgravar och en del kvinnogravar. Peoblemet vi har idag är att vi inte vet.

Ottarshögen var en pargrav. Pargravar finns i GU och Högom och på en eller två platser till. Kan det leda oss någonstans?

Alla stora gravar "skall vara" Kungsgravar. Under den tid dessa monument skapades fanns bara valkungar som valdes på tinget - och tinget kunde både cälja kung och avsätta kung. Kungen var alltså en tjänsteman under tinget och han avlönades av tinget. Hans chef var lagmannen.

Varför bygga stora monument över en vald tjänsteman? Ser vi på var makten låg borde lagmännen ligga i monumentala gravar...

Jag tror att det är dags att ompröva hela den gamla synen på gravskick och starta den diskussionen från scratch.

Thomas