Vad vet vi om Lejre

[Starkodder]

Jag startade tråden och tycker att diskussionen flyter iväg från huvudämnet: Vad vet vi om Lejre.

Jordanes har inget med Lejre att göra.

Starkodder: En av platserna jag nämnde, med stora hallar, hade skånes största hall och många dyrbara fynd. Vet du vilken plats?

Opager

Lejre är traditionellt betraktad som ett tidigt danskt kungasäte, före Roskilde. Därav kungadiskussionen ju. Därför har Jordanes indirekt med Lejre att göra, som indikation om att det fanns kungar i Norden på 500-talet.

Fast mig gör det inget om man kallar Lejre för hövdingasäte. Big deal....

[Opager]

Starkodder. Ta gärna diskussionen om Jordanes i en egen tråd. Jag är ingen moderator utan det är bara en önskan.

De stora investeringarna i Danmark under vikingatiden sker inte på Själland utan på Jylland med de olika försvarsvallar som byggs upp söderöver. Där kan det har suttit en kung med makt att dirigera mängder av resurser sedan 700-talet e.Kr.

En jämförelse mellan Uppsala och Lejre är också intressant men då kan det dyka upp nya arkeologiska problem eftersom den stora hallen i Uppsala byggs kring 700-talet och sedan tas bort 100 år senare. Lejre har ett område med en hall och andra byggnader mellan 600 och slutet av 900 talet.

Opager

[Carl Thomas]

Bo Jonsson Grip levde på 1300 talet. Han ägde 1/3 del av Sverige samt hela Finland. Han var aldrig Kung.

Idag finns det i Sverige 147 miljardärer. På på plats 1 dinns IKEAS grundare. Vår Kung är inte ens med på denna lista....

Rika personer och släkter/Ätter har alltid funnits. Jag förmodar att deras rikedom avspeglas i arkeologiska fynd....

Före 1500 talet valdes Kungarna på tinget. Till sin försörjning hade de Uppsala Öd ( ?) vars avkastning kungen fick använda sig av rill ain försörjning. Frågan ör så vilka kungar man valde på tinget. Valde man de man ansåg mest dugliga - eller valde man de rika? Uppsala Öd jag ju faktiskt tyda på att man valde efter duglighet eftersom kungens försörjning redan var ordnad. Detta kan innebära att kungens personliga ekonomi kunde vara skral - men han ansågs duglig som Kung.

Kungar valdes. De ärvde inte tronen. De visste aldrig vem som skulle efterträda dem. Rika privatpersoner ärvdes av äldste sonen. Det som byggdes på släktgården ärvdes av äldste sonen, i generation efter generation, blev någon kristen byggdes en kyrka. Var någon hedning byggdes kanske en hög, osv.

Det är alltså inte en självklarhet att stora rika arkeologiska lämningar skall anses vara "kungliga", tvärtom, troligast är att det är lämningar från en rik släkt...

Thomas

[Opager]

Fjälkinge är svaret på min fråga till Starkodder. Platsen har lika lång kontinuitet som Uppåkra men är inte lika stor och har inte lika många dyrbara fynd. Hallen i Fjälkinge var 58 m lång.

Källa: Uppåkrastudiern 5, Bertil Helgesson, Järnålderns Skåne(2002)

Opager

[Starkodder]

Bo Jonsson Grip levde på 1300 talet. Han ägde 1/3 del av Sverige samt hela Finland. Han var aldrig Kung.

Idag finns det i Sverige 147 miljardärer. På på plats 1 dinns IKEAS grundare. Vår Kung är inte ens med på denna lista....

Rika personer och släkter/Ätter har alltid funnits. Jag förmodar att deras rikedom avspeglas i arkeologiska fynd....

Före 1500 talet valdes Kungarna på tinget. Till sin försörjning hade de Uppsala Öd ( ?) vars avkastning kungen fick använda sig av rill ain försörjning. Frågan ör så vilka kungar man valde på tinget. Valde man de man ansåg mest dugliga - eller valde man de rika? Uppsala Öd jag ju faktiskt tyda på att man valde efter duglighet eftersom kungens försörjning redan var ordnad. Detta kan innebära att kungens personliga ekonomi kunde vara skral - men han ansågs duglig som Kung.

Kungar valdes. De ärvde inte tronen. De visste aldrig vem som skulle efterträda dem. Rika privatpersoner ärvdes av äldste sonen. Det som byggdes på släktgården ärvdes av äldste sonen, i generation efter generation, blev någon kristen byggdes en kyrka. Var någon hedning byggdes kanske en hög, osv.

Det är alltså inte en självklarhet att stora rika arkeologiska lämningar skall anses vara "kungliga", tvärtom, troligast är att det är lämningar från en rik släkt...

Thomas

Huruvida 500-talets kungar ärvde eller valdes till tronen vet varken du eller jag med säkerhet. En kungason kan ju "väljas" på tinget. Faktum är att det ofta handlade om släktstrider inom familjen eller släkten för att kapa åt sig kungatiteln. Fanns det ingen son att tillgå så valde man naturligtvis en annan. Har för mig att redan Tacitus nämnde att kungar ärvde tronen. Liksom Beowulfs. Du får det låta som om Beowulfs kungar var fattiglappar, när de i själva verket delade ut guldringar m m till sina dugliga krigare.

[Starkodder]

Fjälkinge är svaret på min fråga till Starkodder. Platsen har lika lång kontinuitet som Uppåkra men är inte lika stor och har inte lika många dyrbara fynd. Hallen i Fjälkinge var 58 m lång.

Källa: Uppåkrastudiern 5, Bertil Helgesson, Järnålderns Skåne(2002)

Opager

Och?

[Yngwe]

Faktum är ju att om kungar vet vi rätt lite, men såväl medeltida lagtexter som Tacitus ger antydingar om att kungar inte har den högsta makten. Deras närvaro i Lejre är alltså ingen självklarhet. Uppgifterna om sådana är långt ifrån samtida, och man får väl därför rimligen hålla sig försiktig till sanningshalten och se på Lejre förbehållslöst med även andra tolkningsmöjligheter än kungar!

[Starkodder]

Faktum är ju att om kungar vet vi rätt lite, men såväl medeltida lagtexter som Tacitus ger antydingar om att kungar inte har den högsta makten. Deras närvaro i Lejre är alltså ingen självklarhet. Uppgifterna om sådana är långt ifrån samtida, och man får väl därför rimligen hålla sig försiktig till sanningshalten och se på Lejre förbehållslöst med även andra tolkningsmöjligheter än kungar!

Nån funktion hade rimligen kungen. T ex anförare i krig och ledare för kulten.

[Carl Thomas]

När landskapen enades och ett rike bildades ca 1260 tror jag att ett av problemen man hade var att Kungen ville ha en gemensam lag för riket - men lagmännen kämpade emot och krävde att varje landskap skulle ha sin egen lag, lagmännen ville alltaå behålla sin makt - och kungen klarade inte av att göra dem arbetslösa.

Landskapslagarna skrevs runt år 1300, alltså ca 40 år efter att riket bildades. Så lång tid pågick alltså denna kamp. Första Landslagen som akulle gälla för hela riket kom ytterligare ca 40 år senare, ca 1340. Lagmännen dömde trots det efter landskapslagarna in i början på 1400 talet.

Valkungar dömdes av lagmännen att de skulle garantera lag. En av Kungens arbetsuppgifter var alltså att garantera lag - troligtvis även med vapenmakt om så akulle krävas. Samtidigt stod valkungarna inte över lagen eftersom tingen kunde både välja kung - och vräka kung.

Vilka valdes då till Kung! Min tro är att man främst valde tidigare Kungs ättlingar. Kungen valdes - men kanske var det så att menigheten fick välja mellan två, eller fler, kandidater som lagmännen tagit fram ? Hur valen gick till vet vi alltså inte mer än att det var majoritetsbeslut.

Thomas

[Starkodder]

Faktum är ju att om kungar vet vi rätt lite, men såväl medeltida lagtexter som Tacitus ger antydingar om att kungar inte har den högsta makten. Deras närvaro i Lejre är alltså ingen självklarhet. Uppgifterna om sådana är långt ifrån samtida, och man får väl därför rimligen hålla sig försiktig till sanningshalten och se på Lejre förbehållslöst med även andra tolkningsmöjligheter än kungar!

En sådan sägenflora om Lejre hade inte uppstått om det inte varit något speciellt med platsen. En centralort, vilket alltså bekräftats arkeologiskt. På det viset är platsen mycket lik GU. Muntlig tradition tycks vara ett okänt begrepp här på forumet.