Tuna i Badelunda socken

[Castor]

Hittade en rumänsk website av det lite mer spekulativa slaget, där de dakiska ("getiska") och de nordiska ringarna jämförs. Spekulativt om Goter och Geter samt om Dania och Dacia, men fina bilder i alla fall...

https://sites-google-com.translate.goog ... x_tr_hl=en

[Valdemar]

Visst är namnen lite skumma. Tror det finns en viss gemensam tanke om att kopplingen ligger via hantverkare från området norr om Svarta Havet kom till Skandinavien och arbetade för hövdingar här.

[Starkodder]

Visst är namnen lite skumma. Tror det finns en viss gemensam tanke om att kopplingen ligger via hantverkare från området norr om Svarta Havet kom till Skandinavien och arbetade för hövdingar här.

Återvandring av goter till Stevns?

[Valdemar]

Vi är nog före det att Goterna vandrat så långt. Hantverkare som tas hit för att verka hos de mäktigaste hövdingarna är nog den gängse gissningen bland dagens forskare. Cimbrer och andra har säkert vandrat ut tidigare i samband med den påvra perioden i tidig järnålder och då kommit i kontakt med områdena norr om Svarta Havet.

Någon större invandring till Skandinavien efter bronsåldern saknar allt stöd (inkl DNA).

[Castor]

Kammargraven Tuna X innehöll inte bara guld, utan också silver och brons, bl.a. två stycken Hemmoorkärl.

https://digitaltmuseum.se/021027804955/karl
https://digitaltmuseum.se/021027804957/karl

Kärl av Hemmoortyp (tyska: Hemmoorer Eimer, engelska: Hemmoor bucket), efter fyndorten Hemmoor i Niedersachsen, har troligtvis tillverkats i den romerska provinsen Germania Inferior vid Rhen.

I Skandinavien har Hemmoorkärl påträffats i Danmark, sydvästra Norge samt på Gotland. På svenska fastlandet är de mer sällsynta, förutom de två exemplaren från Tuna i Badelunda har ett exemplar hittats i Gödåker norr om Gamla Uppsala.

https://docplayer.org/58789655-Anzeiger ... 10-12.html
(Spridningskarta på sidorna 14 och 15 [118 och 119 i boken], Gödåker är dock felplacerat!)

Mycket av den romerska importen till Skandinavien torde ha kanaliserats via Själland. Märklig är avsaknaden av Hemmoorkärl i Skåne och i Västra Götaland.

[Starkodder]

Vi är nog före det att Goterna vandrat så långt. Hantverkare som tas hit för att verka hos de mäktigaste hövdingarna är nog den gängse gissningen bland dagens forskare. Cimbrer och andra har säkert vandrat ut tidigare i samband med den påvra perioden i tidig järnålder och då kommit i kontakt med områdena norr om Svarta Havet.

Någon större invandring till Skandinavien efter bronsåldern saknar allt stöd (inkl DNA).

Räcker med en kunglig släkt, humlungarna som begravdes i Himlingöje. Är namnet Dan känt utanför Danmark tidigt?

[Valdemar]

Det går inte att göra det så enkelt. Den arkeologiskt tyngsta platsen i Skandinavien under perioden är snarare Gudme på Fyn. Skandinavien bestod av ett stort antal småriken/hövdingdömen. Allianser och enskilda händelser leder till viss införsel av föremål. Vi är inte i närheten av att kunna dra några långtgående slutsatser.

[Castor]

Guldnålarna

I grav X låg två stycken likadana nålar, 52 mm långa och med tio räfflor i huvudänden.

https://digitaltmuseum.se/021027804040/draktnal
https://digitaltmuseum.se/021027804041/draktnal

De korta nålarna är ovanliga i Sverige, däremot har de paralleller i de rika kvinnogravarna med romerska föremål på Själland.

https://historiska.se/upptack-historien ... te-graven/

Guldnålar har även hittats i Beckomberga-Råcksta i västra Stockholm:

Fynden av guldnålar gör dessa gravar särskilt intressanta då direkta paralleller kan dras till ”grav X” i Tuna i Badelunda (se Fernstål 2004) daterad till ca 200-300 talet e.Kr.

https://www.archaeology.su.se/polopoly_ ... ts_tid.pdf

[Historikus]

Kammargraven i Tuna i Badelunda socken brukar, liksom norska Avaldsnes, räknas hit (som perifera utliggare).

Spændende tråd-emne. Her findes en norsk side om Avaldsnes.

https://avaldsnes.info/historie/yngre-r ... -400-e-kr/



Tekst: Ormehodering fra hovedgraven i Flagghaugen.Vekt 24,075g. 5 slike fingerringer er kjente i Norge. 3 av disse er funnet i Nord-Rogaland/ Sunnhordland. (Foto Svein Skare, Universitetsmuseet i Bergen).

[Historikus]

Kärl av Hemmoortyp (tyska: Hemmoorer Eimer, engelska: Hemmoor bucket), efter fyndorten Hemmoor i Niedersachsen, har troligtvis tillverkats i den romerska provinsen Germania Inferior vid Rhen.

I Skandinavien har Hemmoorkärl påträffats i Danmark, sydvästra Norge samt på Gotland. På svenska fastlandet är de mer sällsynta, förutom de två exemplaren från Tuna i Badelunda har ett exemplar hittats i Gödåker norr om Gamla Uppsala.

Nordheim (Norge), der ligger på den vestlige side af næsset ved Karmsundbroen, der går over til øen Karmøy. Her ligger en trekantet grav med 25 m langsider, hvor der fundet romerske mønter og en romersk bronzespand ca. 2 m fra midter-stenene. Spanden indeholdt en tøjbylt med brændte ben og bjørneklør, hvilket tyder på en gravlagt person af høj byrd.


Bronzespand af Hemmoor-typen fra Nordheim.

Bronzespanden - en såkaldt 'Hemmoor' – er fremstillet i Gallien på bronzeværksteder i området vest for Køln. De blev brugt i Rhinlandet og eksporteret til især Tyskland og Skandinavien, hvor gravfund fra bl.a. Sachsen-Anhalt indeholdende denne type, der normalt dateres til perioden C2 eller 2. halvdel af det 3. årh.

I området omkring Karmøy og Avaldnes er der fundet i alt seks romerske bronzespande af Hemmoor- typen, som forbindes med fyrstesædet i Himlingøje på Sjælland. Hemmoor-spande er ligeledes fundet i Sverige på gravfelter i Tuna, Badelunda samt Gödåker, Tensta.

Kilde: Reiersen, Håkon, Status Rings as Indicators of Centres in Western Norway in the Late Roman Iron Age, Sachsensymposion Haderslev 2010, s. 157-170.
https://www.academia.edu/1142617/Status ... n_Iron_Age