Gamla Uppsala

[AndreasE]

John daterar högarna till ca 575-625 e.Kr.

Det är svårt att säga något om när "elitindikationer" dyker upp. På kungsgårdsområdet har bara den sista fasen delundersökts. På södra platån gäller det då en hallbyggnad från 700-talet. Under den finns minst två äldre byggnader, troligtvis hallar, som vi inte har någon datering för. Samma sak för norra platån, där en sista vendeltida fas med mycket rikt hantverk (granatproduktion, pärltillverkning osv) har delvis tagits fram, men ett provschakt vi grävde 2010 visade ca 1 meter av kulturlager ner till den naturliga åsen och ett antal äldre faser, med de äldsta dateringarna i 300-400-tal.

Det händer nog mycket i GU runt 500/600-tal - en spridd jordbruksbebyggelse på Uppsalaslätten flyttas in till GU och en stor by etableras, området monumentaliseras med högar, resta stolpar osv. Men den exakta karaktären på platsen innan dess vet vi ganska lite om.

Eliten är ganska svår att identifiera i fyndmaterialet på boplatserna, inte minst under romersk järnålder. De exklusiva föremålen hittas generellt sett inte på boplatserna, utan i gravar eller som deponier i tex våtmarker. Man får titta på saker som bebyggelsens struktur och typ för att bedöma social tillhörighet.

[Anders i Uppsala]

OK, så eliten kan ha hållit till i Gamla Uppsala redan på 300-/400-talet, men men har inte hittat mycket material från den tiden, dels för att man främst undersökt senare lämningar och dels för att eliten under folkvandringstiden lämnade efter sig färre statusföremål.

Sedan kan man fråga sig om statusföremål och makt alltid hör ihop. Är det självklart att en delvis kringresande kung hade mer statusföremål än en rik storbonde?

Och vad betyder det att kungshögarna och båtgravarna är ungefär samtida. Vilka begravdes på vilket ställe?

[Yngwe]

Vad elitfynden i GU (eller på andra ställen) representerar vet vi ju inte. Det kan vara kungar och eller drottningar, det kan vara präster och prästinnor, aristokrater eller varför inte hjältar av något slag.

[AndreasE]

Anders - nja, vi kan förstås inte säga att elite funnits vid en viss tid utan belägg. Vad vi kan säga är att det finns indikationer på tex att kungsgårdsområdet börjar bebyggas på 300/400-talet, och att vi vet att vi har odaterade äldre faser än de som har delundersökts arkeologiskt. Däremot så är monumentaliseringsfasen mot slutet av 500-talet väl belagd arkeologiskt. Frågan är ju vad den representerar - en ny elit som markerar sin etablering i området (den s.k. "founder"-teorin, enligt denna borde kungshögarna vara de äldsta gravarna då de tillhör de första generationerna) eller en redan etablerad elit som av någon anledning väljer att börja manifestera sig i landskapet på ett nytt sätt.

Yngwe - jag tror att du gör det mer komplicerat än det är. Oavsett vad människorna i GU på 500- eller 600-talet kallade sig själva så utgjorde de en elit inom det lokala samhället. De kontrollerade betydande arbetskraft, antingen genom ren värdsligt maktutövande, religiös makt eller kontroll av fysiska tillgångar som tex matproduktion. Man har även haft tillgång till ett handelsnätverk som distribuerade värdefulla och ovanliga föremål över stora områden, samt en lokal produktion av sådana föremål. Allt det här är utmärkande för en elit, om den sen bestod av en "kung" och dennes familj/följeslagare eller någonting annat (hövding, jarl, religiös ledare eller någonting annat) är sekundärt. Vad menar du med hjältar? Vad skulle det innebära?

[Anders i Uppsala]

Omkring Uppsala finns flera Sala-namn: Vaksala socken strax öster om Uppsala/sydost om Gamla Uppsala, den tidigare byn Sala som låg i Vaksala socken(?) vid den nuvarande stadsdelen Sala backe. Vad är senaste tankarna kring detta? Kan varje Sala-ort från början ha haft en hallbyggnad (=sal?)?.

[Yngwe]

Yngwe - jag tror att du gör det mer komplicerat än det är. Oavsett vad människorna i GU på 500- eller 600-talet kallade sig själva så utgjorde de en elit inom det lokala samhället. De kontrollerade betydande arbetskraft, antingen genom ren värdsligt maktutövande, religiös makt eller kontroll av fysiska tillgångar som tex matproduktion. Man har även haft tillgång till ett handelsnätverk som distribuerade värdefulla och ovanliga föremål över stora områden, samt en lokal produktion av sådana föremål. Allt det här är utmärkande för en elit, om den sen bestod av en "kung" och dennes familj/följeslagare eller någonting annat (hövding, jarl, religiös ledare eller någonting annat) är sekundärt. Vad menar du med hjältar? Vad skulle det innebära?

Jag kan inte på något vis se att det skulle vara komplicerande att vara öppen för alternativ. Det borde vara mycket mer komplicerat att låsa fast sig i tankebanor och sen försöka se på materialet objektivt, för att inte tala om att hur bökigt det blir att backa om det skulle behövas. Du har ju själv sett hur man fortfarande inom forskningen hamnar i ett resonemang om kungar, som man sen får försvara, eller snarare ursäkta...

Det finns väl knappast någon arkeologi i Gamla Uppsala som inte skulle kunna åstadkommas som en kollektiv handling. Det finns väl inget som säger att en rik bygdegemenskap inte skulle kunna åstadkomma högarna helt utan att kontrolleras av någon makt? Varför ska då en sådan möjlighet uteslutas?

Om vi kallar en styrande personlig makt för jarl, hövding eller kung kvittar som sagt. Men att förutsätta en sådan makt är inte att förlita sig på faktisk kunskap, istället är det att utgå från ett antagande som har en helt annan grund. Bara genom att vidga vyerna en aning så kan man finna en uppsjö andra exempel på hur samhällen skapat rikedom.

[AndreasE]

En kollektiv handling är förstås inte omöjlig som förklaringsmodell. Däremot så avviker det från det mesta vi vet/tror om det germanska samhället under yngre järnålder, samt en ganska väl belagd social stratifikation som börjar synas arkeologiskt under romersk järnålder. Varför skulle en bygdegemenskap anlägga exklusiva och arbetskrävande gravar för ett fåtal av sina medlemmar? Varför skulle en gård av 20 sticka ut så mycket bebyggelsemässigt? Varför skulle den materiella rikedomen vara samlad till vissa delar av bebyggelsen och gravområdena? Det är inte så att alla bara har antagit att det suttit kungar i GU och därför aldrig utfört några förutsättningslösa analyser av yngre järnålderns bebyggelse. Det finns massor av forskning runt det här.

Anders - jag är ingen namnforskare, men det finns olika teorier. Vissa tror att det försvunna Sala i Vaksala socken är det äldsta och att GU fått sitt namn i relation till den byn, men det finns ingen arkeologi som bekräftat det åldersförhållandet. Rent generellt sett är "Sala" inte helt genomskinligt, så det är inte säkert att det ens handlar om en hallbyggnad.

[Yngwe]

En kollektiv handling är förstås inte omöjlig som förklaringsmodell. Däremot så avviker det från det mesta vi vet/tror om det germanska samhället under yngre järnålder, samt en ganska väl belagd social stratifikation som börjar synas arkeologiskt under romersk järnålder. Varför skulle en bygdegemenskap anlägga exklusiva och arbetskrävande gravar för ett fåtal av sina medlemmar? Varför skulle en gård av 20 sticka ut så mycket bebyggelsemässigt? Varför skulle den materiella rikedomen vara samlad till vissa delar av bebyggelsen och gravområdena? Det är inte så att alla bara har antagit att det suttit kungar i GU och därför aldrig utfört några förutsättningslösa analyser av yngre järnålderns bebyggelse. Det finns massor av forskning runt det här.

.

Vad vi/ni vet/tror bygger ju inte på något tydligt material, utan ganska långt gående tolkningar utifrån vissa modeller, vilka i sig har en grund i en tid när man satte namn på vilka kungar det rörde sig om. Har jag fel?
Det är alltså inga lösa antagande, men grundar sig i en historiebeskrivning som knappast kan beskrivas som vetenskapligt korrekt, och som till syvende och sist grundar sig i medeltida sagor. Det finns ju trots allt få tidiga uppgifter som stöder tanken på en stark styrande monarki. Om ens någon. Det är rätt svårt att hävda att man är objektiv och förutsättningslös när man presenterar en gravhög som man själv tillstår innehåller en kvinna som en kungagrav....

När det gäller det kollektiva samlandet av rikedomar till en specifik plats så är ju redan under medeltiden våra kyrkor ett utmärkt exempel på detta. Varför ska man kollektivt bidra till att bygga dessa byggnader, med rika utsmyckningar? Tydligen finner man ett värde i det. Rör det sig sen om helgon-kyrkor blir rikedomen än större, då en enskild person tillskrivs ett mycket högt värde till vilket kollektivet gärna bidrar. Jag ser inget som helst hinder för att liknande sociala funktioner kan ha rått innan kristendomen. Jag kan inte se någon skillnad på en medeltida kyrka i en rik bygd och en hallbyggnad i detta avseende.

En centralplats kan ses som platsen för den rikaste i bygden, runt vilka alla mer eller mindre ofrivilligt samlas. En kung eller hövding eller vad man vill som dikterar villkoren och för vilka alla bugar sig. Eller så kan en centralplats ses som bygdens naturliga samlingsplats, i vilken bygdens investeringar ackumuleras och ger sig till känna. Vilken central funktion platsen har kan säkert variera, det kar vara fråga om lag och rätt, kult och tro, handel och kommers eller ren trivsel. Ofta är det nog en god blandning av allt detta.

Att påstå att en kunglig utgångspunkt för tolkningar är väl grundad är enligt mig ren gallemattias, och kommer fortsätta vara så tills man presenterat åtminstone ett enda vettigt skäl för detta.

[Anders i Uppsala]

Visst ska man vara objektiv och kritisk, men tidsavståndet mellan sagorna och händelserna de beskriver inte alltid är flera hundra år. Vi är många, till och med i vår historielösa tid, som kan återberätta saker som hände våra släktingar på 1800-talet, exempelvis en släkting som blev mördad för snart 200 år sedan, vilket visade sig vara korrekt när man läser domböckerna. De som tecknade ner sagorna hade nog delvis koll på vad de skrev om, i alla fall när tidsavståndet "bara" är 100-200 år och i alla fall avseende de mycket stora dragen, t ex att det fanns kungar, vilka platser som var betydelsefulla, etc. Att hävda att vi inte vet någon alls för oss nog längre från sanningen.

[Yngwe]

Jo men vad hjälper det om avsikten inte är att återge en korrekt beskrivning av historien, utan att skapa en imponerande ättelinje, gärna med rötter i Troja. Det var ju ganska populärt vid denna tiden.

Sen har dom säkert inslag av sanning, man behövde ju inte alls hitta på allt. Men om vi då ska se till det äldre materialet, var ges det en klar bild om kungar som styr i toppen på samhället? Knappast i Ynglingatal, det är snarare en saga om ett antal kungars mer eller mindre märkliga sätt att trilla av pinnen. Någon beskrivning av deras roll i samhället finns egentligen inte.