Hur kom veden till Birka?

[Carl Thomas]

Angantyrs bilder visar hur man fraktade ved ända fram till vår moderna tid. Det finns många liknande bilder, samt bilder på hur stora vedstaplar det blev på kajerna där veden lastades av.

En möjlighet är t.ex. Att ved fraktades på skepp redan under järnåldern till vissa platser. Birka kan vara en sådan plats. Säg att bönder längs Östersjökusten sålde ved till Birka? Kanske vpra första vägar byggdes för att frakta ved till platser där det var ont om ved, som till Birka och andra öar - och till städerna som började växa fram? Jarlabanke kanske hade en vedförsäljning som byggde broar för att få enklare transporter?

10.000 stammar från stora björkar bör bli ca 20.000 stockar om ca 3 meters längd. Hur många båtlaster är detta? Hur måna akeppslaster är det? Hur många vagnskador är det?

Klart är att det fraktades med båt eller skepp fram den sista biten till Birka.

Jag tror (gissar) att man först tog ved från närområdet i Mälaren - men folk har bott i närområdet i några tusen år redan - så en fråga är hur mycket vedskog det fanns när Birka började byggas - och hur mycket vedskog det fanns kvar efter 100 år nör Birka tagit över 1 miljon björkar till ved?

Återväxten blir då intressant. Fanns det ett område avsatt till ved, som var så stort, att återväxten klarade vedåtgången? Om ja, var låg då detta område? Vem ägde området? Vqr det gratis att hämta ved därifrån eller fick man köpa veden?

Ett annat alternativ är att Kungen lockade fick att bosätta sig i Birka genom att leverera gratis ved till Birka - men då är jag inne på en kunglig organisation och administration som jag inte tror fanns under denna tid...

Jag tror mer på att bönder fraktade stora mängder ved med skepp till Birka och sålde veden där. Det bör kunna vara en lönande handel - oxh vi vet ju att handel var en stor sak under järnåldern - framförallt på Birka.

En hantverkare/handelsman på Birka slapp då arbeta med veden och kunde producera saker och sälja under den rid han egentligen skulle arbeta med veden - så det bör ha varit lönande att köpa ved.

Thomas

[Yngwe]

Om vi ska tala siffror får vi först börja reda ut vad vi talar om.

Hur många kubikmeter travad ved får man på en kubik fub, alltså volymen under bark av själva trädet? Hur många kubik fub har en vuxen björk?

Sen kan man fundera på hur mycket en båt får plats med.

Sen kan man börja jämföra siffror. Som att falu koppargruva årligen behövde 95000 kubik för brytningen under 1600-talet. Det borde finnas fler siffror att tillgå.

[Carl Thomas]

Om vi skall börja räkna på sådana saker kommer vi aldrig framåt i denna nästan eviga diskussion. Vi måste även avfärda kilo ved och stjälpt ved, - men anvönda travad ved som begrepp eftersom travad ved tar den minsta platsen i en vedbod. Nör det gäller vedhantering finns det ett oändligt antal benämningar på ved i olika stadier. Det är en djungel av namn som till och med yrkesmännen har problem med....

En kubikmeter travad ved består av ca 300 moderna vedträn och väger ca 150 kilo när den är torr. En kubikmeter travad ved blir 1,4 kubikmeter stjälpt ved....någon som börjar gå vilse redan här - och då bara efter två olika namn - och det finns över 50 olika namn om kag minns rätt...

Yrkesmännen anvönder ofta begreppet fast kubikmeter. Det är alltså en kub på 1 X 1 meter massivt trä. En sådan blir ca 1,8 kubikmeter stjälpt ved - som blir ca 1,2 kubikmeter staplad ved....bara som ett exempel...

Jag föreslår dörför att vi diskutear vedträn (även om dessa inte användes på järnåldern). Senare kan vi då räkna om detta till vilket mått som helst. Alla kan därmed få fram det mått ved de önskar sig i slutänden. Börjar vu diskutera mått hör och nu dör tråden skulle jag tro... Det vore synd - och en upprepning av tidigare försök att diskutera hur veden kom rill Birka - vilket är trådens huvudämne.

Thomas

[Yngwe]

Det blir då omöjligt att tala om hur många träd som behövs och hur man transporterat dom. Du nämner ett antal träd man behövt fälla, en siffra som behöver förankras i något, annars får man stryka siffran helt.

[Carl Thomas]

En normalstor björk ger ca 1 kubikmeter staplad ved. Närmare än så behöver vi inte komma eftersom vi omöjligt kan komma fram till en exakt siffra på verklig veddörbrukning eftersom vi levde inte då och där.

Vad vi kan göra är att ta fram en ungefärlig vedförbrukning för att se ungefärliga mängder.

Om det blir 500 båtlaster, 525, eller bara 475 saknar alltså betydelse.

Samma sak om vi fäller 10,000 träd eller 11.000, eller bara 9.000 saknar också betydelse av samma skäl.

Vi kan naturligtvis säga att en stor björk ger 1,1 kubikmeter ved, eller 0,9... Men så mpste su personligen garantera att man alltid fällde exakt lika stora, eller små, björkar så att vi kan räkna antalet Tröd som skall fällas

Thomas

[Wurner]

Ok, om jag räknar lite då utifrån Carl Thomas siffror:

10000 kvadratmeter/år, 150 kg/kvadratmeter -> 1500000 kg eller 1500 ton per år.

Kan man transportera ved alla årets dagar blir det 4 ton om dagen. Om ett skepp kan lasta ett ton (ren gissning) blir det 4 skeppsleveranser om dagen. Leveranserna är knappast jämt fördelade över året, säg att under högsäsong är det 8 ton/dag.

Nog verkar det rimligt att ha en brygga vikt för mottagande av ved, ett antal hamnarbetare, en handelsman som betalar leverantören, en lagerhållare, lagerarbetare och en eller flera vidareförsäljare.

Och med tanke på skalan är det rimligt att skogsarbetarna och transportörerna är "heltidsarbetande" specialister (oavsett om de är fria eller trälar). Hur många arbetare som behövs för att fälla och stapla 4 ton trä på en dag har jag ingen aning om, nån annan får gärna fylla på.

[Yngwe]

En normalstor björk ger ca 1 kubikmeter staplad ved. Närmare än så behöver vi inte komma eftersom vi omöjligt kan komma fram till en exakt siffra på verklig veddörbrukning eftersom vi levde inte då och där.

Vad vi kan göra är att ta fram en ungefärlig vedförbrukning för att se ungefärliga mängder.

Om det blir 500 båtlaster, 525, eller bara 475 saknar alltså betydelse.

Samma sak om vi fäller 10,000 träd eller 11.000, eller bara 9.000 saknar också betydelse av samma skäl.

Vi kan naturligtvis säga att en stor björk ger 1,1 kubikmeter ved, eller 0,9... Men så mpste su personligen garantera att man alltid fällde exakt lika stora, eller små, björkar så att vi kan räkna antalet Tröd som skall fällas

Thomas

Du visar här just vad jag menar Thomas, det blir bara höftningar hit och dit. En björk kan bli en bra bit över 20 meter hög och vara en meter i diameter vid roten. Du kan alltså få ut 5 m3 fub ur stammen eller mer i extrema fall. Plus grenar och ris som utgör en stor mängd. Den växer dessutom snabbt.

Vi måste snacka riktiga siffror om vi ska snacka siffror. Var kommer siffran en kubik per björk ifrån?

[Carl Thomas]

Siffran kommer från en björk vars stam innehåller 1 kubik...

Thomas

[Leif]

Den frågeställning som jag tycker är intressantas är om vedtransporterna var organiserade i större format eller om varje hushåll själv fick ombesörja detta.

Det där är en fråga som är intressant för hela urbaniseringsprocessen i Sverige och inte bara Birka.

[Carl Thomas]

Det är en mycket intressant fråga - och det var just den frågan jag ville diskutera redan 2009 när veddebatten startade. Birka var en bra plats att starta på eftersom Birka ligger på en ö.

Då hade ingen ens tänkt på vedproblematiken och vedmängderna och diskussionen handlade om motstånd mot att man eldade - och om man eldade var det bara mycket lite eftersom eftersom vpra förfäder var mycket köldtåliga det tog månader att förstå att järnåldersfolket högst troligt åt varm mat, att elden var det enda som gav ljus i vintermörkret, osv.

Idag accepteras att våra förfäder faktiskt eldade - och att vedförbrukningen var hög, men som jag ser det finns fortfarande svårigheter att acceptera konsekvenserna av detta - och hur eldande faktiskt fungerar.

Birka har djupa asklager och ännu djupare askdepositioner. Vi vet alltså att man eldade i Birka - och att man eldade mycket. 1 kubikmeter ved ger 3 kilo aska...

Björkö vill jag minnas är ca 1,5 kvadratkilometer. Björkö kan inte försörja Birkas invånare med mat och ved. Alltså vet vi att veden man eldade är importerad ved. Veden kom dit på något sätt varje år - under 230 år. Oavsett hur man tog dit veden - så vet vi att det fungerade.

Birka är därför (i mina ögon) en bra plats att diskutera hur ved kom dit.

Kan vi hitta en bra förklaring som vi kan enas om kan vi sedan kanske diskutera hur ved importerades till en medeltida stad. Veddiskussionen kanske kan leda vidare till en diskussion hur mat fraktades. Min tanke är alltså att diskussionen i första hand bör handla om nödvändigheter som behövs för att överleva. Jag tror att få kommer att hävda att våra förfäder inte behövde äta, eller att de bara åt mycket lite...

Ännu senare kan vi kanske vända på det hela - vad exporterades från Birka och från mdeltida städer - och hur gick exporten till rent praktiskt - oxh vilka var köparna?

Matleveranser till medeltida städer får ju sina konsekvenser. Om t,ex. djur fördes dit på egna ben oxh slaktades i staden fanns det slaktare, styckare, garvade, skinnarbetare och läderslöjdare också, högst troligt, i staden. En del av askan efter stadens eldar förbrukades i garveriet, osv. Det ena leder alltid till det andra.

Thomas