Mio Finns det någon rapport om denna ciru-perdu undersökning?
Kungsune Ändå skriver en vad jag förstår erfaren numismatiker att föremålet ser präglat ut. att kanterna är vågiga och inte skarpa förklaras väl ganska lätt med att det är av guld och därmed ganska mjukt.... myntet/plaketten är ju onekligen ganska slitet....
Harald Blåtands Guldplakett och grav
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Ja, men han ger väl inga exempel på vad han menar? Det är ju en svaghet.Kungsune Ändå skriver en vad jag förstår erfaren numismatiker att föremålet ser präglat ut.
Lite bildexempel på punsspår och vällningar i kanterna (där stampen inte når ut) eller liknande.
Inget sådant nämns eller visas. Bara att den ser präglad ut. På vilket sätt ser den präglad ut?
Tycker artikeln känns som han redan har bestämt sig för att detta är en myntförfalskning.
Men det är ju ganska säkert inget mynt såvida det inte är en särskild karonspenning för kungens dödsresa. Därför kan man ju inte utgå från att det ska var tillverkat som ett mynt.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Ändå måste ju den som faktiskt arbetar med föremålet kunna besvara alla relevanta frågor. Prägling/gjuting är synnerligen relevant. Bristande bevisning för att föremålet är präglat gör det ju inte gjutet....
Jag har också svårt att se motiv till att numismatikern skulle vilja att det är oäkta medans den nog finns en ganska stor och tydlig vilja hos motparten att det ska vara äkta....
Jag har också svårt att se motiv till att numismatikern skulle vilja att det är oäkta medans den nog finns en ganska stor och tydlig vilja hos motparten att det ska vara äkta....
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Jo men svar på frågorna kommer säkert med tiden. Jag är inte övertygad om att den är äkta heller. Däremot tycker jag att en del av kritiken som framförts är förhastad. Det finns ju historiska aspekter som ger stöd åt att det kan vara äkta och då kanske man får ta det lite lugnt tills ex Sven går ut och gör ett faktiskt uttalande om ev äkthet.
Det har väl ännu inte gjorts?
Jag tror att många numismatiker tänker mynt, mynt, mynt hela dagarna och är mer än lovligt trötta på
förfalskningar. I det här fallet är ju hela bloggupplägget utgående från mynthorizont. Utgår man från att det här ska vara ett mynt så är det väl en självklar förfalskning.
Det har väl ännu inte gjorts?
Det är väl många som motarbetar sin omgivning utan motiv?Jag har också svårt att se motiv till att numismatikern skulle vilja att det är oäkta medans den nog finns en ganska stor och tydlig vilja hos motparten att det ska vara äkta....
Jag tror att många numismatiker tänker mynt, mynt, mynt hela dagarna och är mer än lovligt trötta på
förfalskningar. I det här fallet är ju hela bloggupplägget utgående från mynthorizont. Utgår man från att det här ska vara ett mynt så är det väl en självklar förfalskning.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Apropos Konstantinopel: Uden at være ekspert i noget som helst om mønter, vil jeg blot gøre opmærksom på, at korset på genstanden sidder i en oktogon - og at en del gamle byzantinske kirker var oktogone (ottekantede). Således også San Vitale i Ravenna, som inspirerede Karl den Store til hans kapel i Aachen.Mio Nielsen skrev:
Herfor taler også Jellingpalisadens ejendommelige design, der er baseret på 3-4-5 forholdet. Det er jo et pythagoræisk træk, på et tidspunkt hvor pythagoræisme var kættersk for Rom, men ikke for Konstantinopel.
Til svenske læsere vil jeg gøre opmærksom på at den officielle beskrivelse af kristendommens indførelse i Danmark er utrolig naiv og usandsynlig.
Apropos: den officielle beskrivelse af kristendommens indførelse i Danmark er utrolig naiv og usandsynlig.
Ja, man har glemt, eller underbetonet, hvad der kom til os østfra. Men på det punkt er svenskerne måske ikke bedre hjulpet? Jeg kan anbefale, at man læser kapitlet 'Darkness in the East' af John Lind i bogen FROM GOTHS TO VARANGIANS, Aarhus Universitet 2012 - samt kapitlet 'Royal family connections and the Byzantine impact on Danish Romanesque church frescos. Queen Margareth Fredkulla and her nieces' af Ulla Haastrup & John H. Lind i samme bog. Sidstnævnte omhandler en senere periode, men der var tidligt jævnlige kontakter mellem Østersøen og Byzans/Konstantinopel. Nævner det bare.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Kungsune
Jag tycker inte det är att motarbeta utan motiv. Inom myntvärlden är ju gjutna falska mynt förekommande, och det finns alltså god möjlighet att numismatikern är van att bedöma just om föremålet är gjutet eller präglat. Föremålet är onekligen myntliknande och en numismatikers kunskaper är alltså relevanta.
I själva verket är ju frågeställningen väl motiverad, den förklarar varför prägling skulle vara ett tecken på förfalskning, och den förklarar också andra problem , t.ex. metallsammansätting, vikt och slitage.
Är det rimligt att investera i ett projekt utan att ta ställning till nämnda frågor? Om frågorna inte kan besvaras så är det väl det kanske, då kan man ju göra ett antagande, om den är äkta så.... men om frågorna kan besvaras så är det väl egentligen det som bör stå först på dagordningen.
Jag tycker inte det är att motarbeta utan motiv. Inom myntvärlden är ju gjutna falska mynt förekommande, och det finns alltså god möjlighet att numismatikern är van att bedöma just om föremålet är gjutet eller präglat. Föremålet är onekligen myntliknande och en numismatikers kunskaper är alltså relevanta.
I själva verket är ju frågeställningen väl motiverad, den förklarar varför prägling skulle vara ett tecken på förfalskning, och den förklarar också andra problem , t.ex. metallsammansätting, vikt och slitage.
Är det rimligt att investera i ett projekt utan att ta ställning till nämnda frågor? Om frågorna inte kan besvaras så är det väl det kanske, då kan man ju göra ett antagande, om den är äkta så.... men om frågorna kan besvaras så är det väl egentligen det som bör stå först på dagordningen.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Här har du en länk
http://www.thecurmsundisc.com/authenticity/121-2/
Förstår inte vad du menar riktigt Yngwe.
Min allra första tanke när jag såg föremålet första gången var att det var någon sorts spex från 1800-talet. Någon hade gjutit ett fakemynt, antagligen en grupp historiker vid något universitet i samband med vindrickande. Sedan när jag läst Svens redogörelse förstod jag att det nog inte var hela sanningen.
Du brukar vara mer vaken än så här Yngwe. Om en expert påstår en sak så måste denne bevisa det vare sig man är arkeolog eller numismatiker. Man kan inte bara luta sig på sin titel. Jag känner inte riktigt igen dig här. Numismatikern hänvisar ju inte till ett enda konkret exempel på präglingsspår. Skulle man inte vilja se det? Tittar du på de högupplösta bilder som finns på nätet så kan du se att det möjligen finns antydningar till en gjutrand som följer runt kanten. Skulle vara intressant att få bättre bilder på just det området.
Numismatikern kan konstatera att detta inte är ett mynt och det är självklart bra.
I övrigt så håller jag ju med dig om de övriga frågorna, tro inte annat.
Sedan är det mycket svårt även för erfarna numismatiker att upptäcka gjutspår om man använt förlorad form med lera och vax. Bloggaren har väl inte sett föremålet i verkligheten utan utgått från bilder på internet vilket knappast duger för att ge ett självklart svar.
http://www.thecurmsundisc.com/authenticity/121-2/
Förstår inte vad du menar riktigt Yngwe.
Min allra första tanke när jag såg föremålet första gången var att det var någon sorts spex från 1800-talet. Någon hade gjutit ett fakemynt, antagligen en grupp historiker vid något universitet i samband med vindrickande. Sedan när jag läst Svens redogörelse förstod jag att det nog inte var hela sanningen.
Du brukar vara mer vaken än så här Yngwe. Om en expert påstår en sak så måste denne bevisa det vare sig man är arkeolog eller numismatiker. Man kan inte bara luta sig på sin titel. Jag känner inte riktigt igen dig här. Numismatikern hänvisar ju inte till ett enda konkret exempel på präglingsspår. Skulle man inte vilja se det? Tittar du på de högupplösta bilder som finns på nätet så kan du se att det möjligen finns antydningar till en gjutrand som följer runt kanten. Skulle vara intressant att få bättre bilder på just det området.
Det beror ju på frågeställningenFöremålet är onekligen myntliknande och en numismatikers kunskaper är alltså relevanta.
Numismatikern kan konstatera att detta inte är ett mynt och det är självklart bra.
I övrigt så håller jag ju med dig om de övriga frågorna, tro inte annat.
Sedan är det mycket svårt även för erfarna numismatiker att upptäcka gjutspår om man använt förlorad form med lera och vax. Bloggaren har väl inte sett föremålet i verkligheten utan utgått från bilder på internet vilket knappast duger för att ge ett självklart svar.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Vänta nu Kungsune
Numismatikern påpekar att vid Harald Blåtands tid kunde man inte prägla mynt av denna storlek i aktuell del av världen. Om myntet är präglat, så är det därför knappast äkta. Han tycker det ser mer präglat än gjutet ut, vilket i så fall skulle innebära att föremålet är av ett senare datum.
Det är en kommentar i en blogg av en person som förmodligen har relevanta kunskaper. Det är ingen avhandling eller ens artikel. Ändå är det ganska tydligt vari problemet består, man behöver visa att den är gjuten och inte präglad. Det görs väl lämpligast av den som har föremålet under luppen, eller? Och de ligger väl i intresset hos dem som aktivt arbetar med föremålet.
Att avfärda frågeställningen bara för att numismatikern (för övrigt en person som även sysslar med medaljer och poletter och därför knappast bara talar utifrån ett myntperspektiv) bara för att han inte kunnat redovisa bevis är inte god forskning. God forskning söker givetvis alltid efter möjliga felkällor, och här har man nu fått uppslag om en sådan.
Bör man inte förhålla sig till den menar du? Räcker det med att utgå från att den är gjuten så länge ingen kan påvisa att den inte är det?
Numismatikern påpekar att vid Harald Blåtands tid kunde man inte prägla mynt av denna storlek i aktuell del av världen. Om myntet är präglat, så är det därför knappast äkta. Han tycker det ser mer präglat än gjutet ut, vilket i så fall skulle innebära att föremålet är av ett senare datum.
Det är en kommentar i en blogg av en person som förmodligen har relevanta kunskaper. Det är ingen avhandling eller ens artikel. Ändå är det ganska tydligt vari problemet består, man behöver visa att den är gjuten och inte präglad. Det görs väl lämpligast av den som har föremålet under luppen, eller? Och de ligger väl i intresset hos dem som aktivt arbetar med föremålet.
Att avfärda frågeställningen bara för att numismatikern (för övrigt en person som även sysslar med medaljer och poletter och därför knappast bara talar utifrån ett myntperspektiv) bara för att han inte kunnat redovisa bevis är inte god forskning. God forskning söker givetvis alltid efter möjliga felkällor, och här har man nu fått uppslag om en sådan.
Bör man inte förhålla sig till den menar du? Räcker det med att utgå från att den är gjuten så länge ingen kan påvisa att den inte är det?
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Guldplattan är helt säkert gjuten. Flera experter, bl.a. vid Lunds universitet har, till skillnad från de som tidigare hävdat något annat och som inte ens sett föremålet, fastslagit detta med säkerhet och jag har själv varit med vid undersökningarna. Dessutom har numismatikens grand old man Lars Olof Lagerqvist,https://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_O._Lagerqvist redan på ett tidigt stadium personligen fått undersöka föremålet och han konstaterade snabbt, liksom alla andra som sett det, att det var gjutet samt ifrågasatte också på vilka grunder man ansåg det skulle vara en förfalskning.
En projektgrupp av ämneskunniga arbetar sedan länge med detta fynd, ett fynd som genom ständigt nya upptäckter har fått en dimension som ligger långt utanför bara guldplattan. Vi kommer givetvis att publicera resultaten men inte förrän ovärderligt material är säkrat och det otroliga, skriftliga källmaterialet är genomgånget. Fyndplatsen tömdes tyvärr helt på föremål 1841 och inget finns tyvärr kvar i dag. Jag har dock skrivit lite om hur fyndet gjordes år 1841 på min FB sida:
https://www.facebook.com/photo.php?fbid ... =3&theater
En projektgrupp av ämneskunniga arbetar sedan länge med detta fynd, ett fynd som genom ständigt nya upptäckter har fått en dimension som ligger långt utanför bara guldplattan. Vi kommer givetvis att publicera resultaten men inte förrän ovärderligt material är säkrat och det otroliga, skriftliga källmaterialet är genomgånget. Fyndplatsen tömdes tyvärr helt på föremål 1841 och inget finns tyvärr kvar i dag. Jag har dock skrivit lite om hur fyndet gjordes år 1841 på min FB sida:
https://www.facebook.com/photo.php?fbid ... =3&theater
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Men exakt vad är det som ser präglat ut? Ge exempel.Numismatikern påpekar att vid Harald Blåtands tid kunde man inte prägla mynt av denna storlek i aktuell del av världen. Om myntet är präglat, så är det därför knappast äkta. Han tycker det ser mer präglat än gjutet ut, vilket i så fall skulle innebära att föremålet är av ett senare datum.
Jag har jäkligt svårt att tänka mig att forskargruppen skulle missa något sådant. I sådana fall är det ju ännu mer angeläget att numismatikern lägger ut en bild med förklarande pilar.Det är en kommentar i en blogg av en person som förmodligen har relevanta kunskaper. Det är ingen avhandling eller ens artikel. Ändå är det ganska tydligt vari problemet består, man behöver visa att den är gjuten och inte präglad. Det görs väl lämpligast av den som har föremålet under luppen, eller? Och de ligger väl i intresset hos dem som aktivt arbetar med föremålet.
Ser inte att detta inlägg motsäger eller har någon relevans till något jag har skrivit.Att avfärda frågeställningen bara för att numismatikern (för övrigt en person som även sysslar med medaljer och poletter och därför knappast bara talar utifrån ett myntperspektiv) bara för att han inte kunnat redovisa bevis är inte god forskning. God forskning söker givetvis alltid efter möjliga felkällor, och här har man nu fått uppslag om en sådan.
Bör man inte förhålla sig till den menar du? Räcker det med att utgå från att den är gjuten så länge ingen kan påvisa att den inte är det?
Det jag menar är att om man som numismatiker går ut och säger att den ser präglad ut så bör man peka ut någon specifik del av föremålet som man bygger det antagandet på annars är det ju bara skitsnack.
Det är ju inte frågeställningen jag avfärdar utan avsaknaden av substans. Jag har erfarenhet från tidigare när olika experter har varit oense om just prägling och gjutning så jag vet att det inte är så självklart som vissa försöker påstå. Gruppen har ju gjort analyser som pekar starkt mot gjutning med förlorad vax. (cire-perdu) Det vore ju direkt vansinnigt att inte då ifrågasätta de där än så länge opresenterade präglingstecknen. Kan vi få fram dem så kan vi ju besluta om vi behöver ifrågasätta mikroskopanalysen och gå vidare med andra analyser.